1 And Abram went up out of Egypt with his wife and all he had, and Lot with him, and they came in to the South.

2 Now Abram had great wealth of cattle and silver and gold.

3 And travelling on from the South, he came to Beth-el, to the place where his tent had been before, between Beth-el and Ai;

4 To the place where he had made his first altar, and there Abram gave worship to the name of the Lord.

5 And Lot, who went with him, had flocks and herds and tents;

6 So that the land was not wide enough for the two of them: their property was so great that there was not room for them together.

7 And there was an argument between the keepers of Abram's cattle and the keepers of Lot's cattle: at that time the Canaanites and Perizzites were still living in the land.

8 Then Abram said to Lot, Let there be no argument between me and you, and between my herdmen and your herdmen, for we are brothers.

9 Is not all the land before you? then let us go our separate ways: if you go to the left, I will go to the right; or if you take the right, I will go to the left.

10 And Lot, lifting up his eyes and looking an the valley of Jordan, saw that it was well watered everywhere, before the Lord had sent destruction on Sodom and Gomorrah; it was like the garden of the Lord, like the land of Egypt, on the way to Zoar.

11 So Lot took for himself all the valley of Jordan, and went to the east, and they were parted from one another.

12 Abram went on living in the land of Canaan, and Lot went to the lowland towns, moving his tent as far as Sodom.

13 Now the men of Sodom were evil, and great sinners before the Lord.

14 And the Lord had said to Abram, after Lot was parted from him, From this place where you are take a look to the north and to the south, to the east and to the west:

15 For all the land which you see I will give to you and to your seed for ever.

16 And I will make your children like the dust of the earth, so that if the dust of the earth may be numbered, then will your children be numbered.

17 Come, go through all the land from one end to the other for I will give it to you.

18 And Abram, moving his tent, came and made his living-place by the holy tree of Mamre, which is in Hebron, and made an altar there to the Lord.

1 Så drog då Abram upp från Egypten med sin hustru och allt vad han ägde, och Lot jämte honom, till Sydlandet.

2 Och Abram var mycket rik på boskap och på silver och guld.

3 Och han färdades ifrån lägerplats till lägerplats och kom så från Sydlandet ända till Betel, till det ställe där hans tält förut hade stått, mellan Betel och Ai,

4 dit där han förra gången hade rest ett altare. Och där åkallade Abram HERRENS namn.

5 Men Lot, som drog med Abram, hade också får och fäkreatur och tält.

6 Och landet räckte icke till för dem, så att de kunde bo tillsammans; ty deras ägodelar voro för stora för att de skulle kunna bo tillsammans;

7 och tvister uppstodo mellan Abrams och Lots boskapsherdar. Tillika bodde på den tiden kananéerna och perisséerna där i landet.

8 Då sade Abram till Lot: »Icke skall någon tvist vara mellan mig och dig, och mellan mina herdar och dina herdar; vi äro ju fränder.

9 Ligger icke hela landet öppet för dig? Skilj dig ifrån mig; vill du åt vänster, så går jag åt höger, och vill du åt höger, så går jag åt vänster.»

10 Då lyfte Lot upp sina ögon och såg att hela Jordanslätten överallt var vattenrik. Innan HERREN fördärvade Sodom och Gomorra, var den nämligen såsom HERRENS lustgård, såsom Egyptens land, ända fram emot Soar.

11 Så utvalde då Lot åt sig hela Jordanslätten. Och Lot bröt upp och drog österut, och de skildes så från varandra.

12 Abram förblev boende i Kanaans land, och Lot bodde i städerna på Slätten och drog med sina tält ända inemot Sodom.

13 Men folket i Sodom var mycket ont och syndigt inför HERREN.

14 Och HERREN sade till Abram, sedan Lot hade skilt sig från honom: »Lyft upp dina ögon och se, från den plats där du står, mot norr och söder och öster och väster.»

15 Ty hela det land som du nu ser skall jag giva åt dig och din säd för evärdlig tid.

16 Och jag skall låta din säd bliva såsom stoftet på jorden; kan någon räkna stoftet på jorden, så skall ock din säd kunna räknas.

17 Stå upp och drag igenom landet efter dess längd och dess bredd, ty åt dig skall jag giva det.»

18 Och Abram drog åstad med sina tält och kom och bosatte sig vid Mamres terebintlund invid Hebron; och han byggde där ett altare åt HERREN.