1 Let not your heart be troubled: have faith in God and have faith in me.
2 In my Father's house are rooms enough; if it was not so, would I have said that I am going to make ready a place for you?
3 And if I go and make ready a place for you, I will come back again and will take you to be with me, so that you may be where I am.
4 And you all have knowledge of where I am going, and of the way to it.
5 Thomas said, Lord, we have no knowledge of where you are going; how may we have knowledge of the way?
6 Jesus said to him, I am the true and living way: no one comes to the Father but by me.
7 If you had knowledge of me, you would have knowledge of my Father: you have knowledge of him now and have seen him.
8 Philip said to him, Lord, let us see the Father, and we have need of nothing more.
9 Jesus said to him, Philip, have I been with you all this time, and still you have no knowledge of me? He who has seen me has seen the Father. Why do you say, Let us see the Father?
10 Have you not faith that I am in the Father and the Father is in me? The words which I say to you, I say not from myself: but the Father who is in me all the time does his works.
11 Have faith that I am in the Father and that the Father is in me: at least, have faith in me because of what I do.
12 Truly I say to you, He who puts his faith in me will do the very works which I do, and he will do greater things than these, because I am going to my Father.
13 And whatever request you make in my name, that I will do, so that the Father may have glory in the Son.
14 If you make any request to me in my name, I will do it.
15 If you have love for me, you will keep my laws.
16 And I will make prayer to the Father and he will give you another Helper to be with you for ever,
17 Even the Spirit of true knowledge. That Spirit the world is not able to take to its heart because it sees him not and has no knowledge of him: but you have knowledge of him, because he is ever with you and will be in you.
18 I will not let you be without a friend: I am coming to you.
19 A little time longer, and the world will see me no more; but you will see me; and you will be living because I am living.
20 At that time it will be clear to you that I am in my Father, and you are in me, and I in you.
21 He who has my laws and keeps them, he it is who has love for me: and he who has love for me will be loved by my Father, and I will have love for him and will let myself be seen clearly by him.
22 Judas (not Iscariot) said to him, How is it that you will let yourself be seen clearly by us and not by the world?
23 Jesus said to him in answer, If anyone has love for me, he will keep my words: and he will be dear to my Father; and we will come to him and make our living-place with him.
24 He who has no love for me does not keep my words; and the word which you are hearing is not my word but the Father's who sent me.
25 I have said all this to you while I am still with you.
26 But the Helper, the Holy Spirit, whom the Father will send in my name, will be your teacher in all things and will put you in mind of everything I have said to you.
27 May peace be with you; my peace I give to you: I give it not as the world gives. Let not your heart be troubled; let it be without fear.
28 Keep in mind how I said to you, I go away and come to you again. If you had love for me you would be glad, because I am going to the Father: for the Father is greater than I.
29 And now I have given you word of it before it comes, so that, when it comes, you may have faith.
30 After this I will not say much to you, because the ruler of this world comes: and he has no power over me;
31 But he comes so that the world may see that I have love for the Father, and that I am doing as I am ordered by the Father. Get up, and let us go.
1 »Edra hjärtan vare icke oroliga. Tron på Gud; tron ock på mig.
2 I min Faders hus äro många boningar; om så icke voro, skulle jag nu säga eder att jag går bort för att bereda eder rum.
3 Och om jag än går bort för att bereda eder rum, så skall jag dock komma igen och taga eder till mig; ty jag vill att där jag är, där skolen I ock vara.
4 Och vägen som leder dit jag går, den veten I.»
5 Tomas sade till honom: »Herre, vi veta icke vart du går; huru kunna vi då veta vägen?»
6 Jesus svarade honom: »Jag är vägen och sanningen och livet; ingen kommer till Fadern utom genom mig.
7 Haden I känt mig, så haden I ock känt min Fader; nu kännen I honom och haven sett honom.»
8 Filippus sade till honom: »Herre, låt oss se Fadern, så hava vi nog.»
9 Jesus svarade honom: »Så lång tid har jag varit hos eder, och du har icke lärt känna mig, Filippus? Den som har sett mig, han har sett Fadern. Huru kan du då säga: 'Låt oss se Fadern'?
10 Tror du icke att jag är i Fadern, och att Fadern är i mig? De ord jag talar till eder talar jag icke av mig själv. Och gärningarna, dem gör Fadern, som bor i mig; de äro hans verk.
11 Tron mig; jag är i Fadern, och Fadern i mig. Varom icke, så tron för själva gärningarnas skull.
12 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror på mig, han skall ock själv göra de gärningar som jag gör; och ännu större än dessa skall han göra. Ty jag går till Fadern,
13 och vadhelst I bedjen om i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må bliva förhärligad i Sonen.
14 Ja, om I bedjen om något i mitt namn, så skall jag göra det.
15 Älsken I mig, så hållen I mina bud,
16 och jag skall bedja Fadern, och han skall giva eder en annan Hjälpare, som för alltid skall vara hos eder:
17 sanningens Ande, som världen icke kan taga emot, ty hon ser honom icke och känner honom icke. Men I kännen honom, ty han bor hos eder och skall vara i eder.
18 Jag skall icke lämna eder faderlösa; jag skall komma till eder.
19 Ännu en liten tid, och världen ser mig icke mer, men I sen mig. Ty jag lever; I skolen ock leva.
20 På den dagen skolen I förstå att jag är i min Fader, och att I ären i mig, och att jag är i eder.
21 Den som har mina bud och håller dem, han är den som älskar mig; och den som älskar mig, han skall bliva älskad av min Fader, och jag skall älska honom och jag skall uppenbara mig för honom.»
22 Judas -- icke han som kallades Iskariot -- sade då till honom: »Herre, varav kommer det att du tänker uppenbara dig för oss, men icke för världen?»
23 Jesus svarade och sade till honom: »Om någon älskar mig, så håller han mitt ord; och min Fader skall älska honom, och vi skola komma till honom och taga vår boning hos honom.
24 Den som icke älskar mig, han håller icke mina ord; och likväl är det ord som I hören icke mitt, utan Faderns, som har sänt mig.
25 Detta har jag talat till eder, medan jag ännu är kvar hos eder.
26 Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära eder allt och påminna eder om allt vad jag har sagt eder.
27 Frid lämnar jag efter mig åt eder, min frid giver jag eder; icke giver jag eder den såsom världen giver. Edra hjärtan vare icke oroliga eller försagda.
28 I hörden att jag sade till eder: 'Jag går bort, men jag kommer åter till eder.' Om I älskaden mig, så skullen I ju glädjas över att jag går bort till Fadern, ty Fadern är större än jag.
29 Och nu har jag sagt eder det, förrän det sker, på det att I mån tro, när det har skett.
30 Härefter talar jag icke mycket med eder, ty denna världens furste kommer. I mig finnes intet som hör honom till;
31 men detta sker, för att världen skall förstå att jag älskar Fadern och gör såsom Fadern har bjudit mig. Stån upp, låt oss gå härifrån.»