Marcos 9 - Bíblia Online

And he said to them, Truly I say to you, There are some here who will have no taste of death till they see the kingdom of God come with power. 
And after six days Jesus took with him Peter and James and John, and made them go up with him into a high mountain by themselves: and he was changed in form before them: 
And his clothing became shining, very white, as no cleaner on earth would make it. 
And there came before them Elijah with Moses, and they were talking with Jesus. 
And Peter said to Jesus, Master, it is good for us to be here: and let us make three tents; one for you, one for Moses, and one for Elijah. 
Because he was not certain what to say, for they were in great fear. 
And a cloud came over them; and a voice came out of the cloud, saying, This is my dearly loved Son, give ear to him. 
And suddenly looking round about, they saw no one any longer, but Jesus only with themselves. 
And while they were coming down from the mountain, he gave them orders not to give word to any man of the things they had seen, till the Son of man had come back from the dead. 
And they kept the saying, questioning among themselves what the coming back from the dead might be. 
And they put a question to him, saying, Why do the scribes say that Elijah has to come first? 
And he said to them, Truly, Elijah does come first, and puts all things in order; and how is it said in the Writings that the Son of man will go through much sorrow and be made as nothing? 
But I say to you that Elijah has come, and they have done to him whatever they were pleased to do, even as the Writings say about him. 
And when they came to the disciples, they saw a great mass of people about them, and scribes questioning them. 
And straight away all the people, when they saw him, were full of wonder, and running to him, gave him worship. 
And he said, What are you questioning them about? 
And one of the number said to him in answer, Master, I came to you with my son, who has in him a spirit which takes away his power of talking; 
And wherever it takes him, it puts him down violently, streaming at the lips and twisted with pain; and his strength goes from him; and I made a request to your disciples to send it out, and they were not able. 
And he said to them in answer, O generation without faith, how long will I have to be with you? how long will I put up with you? let him come to me. 
And they took him to him: and when he saw him, the spirit in him straight away became violent; and he went down on the earth, rolling about and streaming at the lips. 
And Jesus questioning the father said, How long has he been like this? And he said, From a child. 
And frequently it has sent him into the fire and into the water, for his destruction; but if you are able to do anything, have pity on us, and give us help. 
And Jesus said to him, If you are able! All things are possible to him who has faith. 
Straight away the father of the child gave a cry, saying, I have faith; make my feeble faith stronger. 
And when Jesus saw that the people came running together, he gave orders to the unclean spirit, saying to him, You, spirit, who are the cause of his loss of voice and hearing, I say to you, come out of him, and never again go into him. 
And after crying out and shaking him violently, it came out: and the child became like one dead; so that most of them said, He is dead. 
But Jesus took him by the hand, lifting him up; and he got up. 
And when he had gone into the house, his disciples said to him privately, Why were we unable to send it out? 
And he said to them, Nothing will make this sort come out but prayer. 
And they went out from there, through Galilee; and it was his desire that no man might have knowledge of it; 
For he was giving his disciples teaching, and saying to them, The Son of man is given up into the hands of men, and they will put him to death; and when he is dead, after three days he will come back from the dead. 
But the saying was not clear to them, and they were in fear of questioning him about it. 
And they came to Capernaum: and when he was in the house, he put the question to them, What were you talking about on the way? 
But they said nothing: because they had had an argument between themselves on the way, about who was the greatest. 
And seating himself, he made the twelve come to him; and he said to them, If any man has the desire to be first, he will be last of all and servant of all. 
And he took a little child, and put him in the middle of them; and taking him in his arms, he said to them, 
Whoever will give honour to one such little child in my name, gives honour to me: and whoever gives honour to me, gives honour not to me, but to him who sent me. 
John said to him, Master, we saw one driving out evil spirits in your name: and we said that he might not, because he is not one of us. 
But Jesus said, Say not so: for there is no man who will do a great work in my name, and be able at the same time to say evil of me. 
He who is not against us is for us. 
Whoever gives you a cup of water, because you are Christ's, truly I say to you, he will in no way be without his reward. 
And whoever is a cause of trouble to one of these little ones who have faith in me, it would be better for him if a great stone was put round his neck and he was dropped into the sea. 
And if your hand is a cause of trouble to you, let it be cut off; it is better for you to go into life with one hand than to have two hands and go into hell, into the eternal fire. 
[] 
And if your foot is a cause of trouble to you, let it be cut off: it is better for you to go into life with one foot than to have two feet and go into hell. 
[] 
And if your eye is a cause of trouble to you, take it out: it is better for you to go into the kingdom of God with one eye than, having two eyes, to go into hell, 
Where their worm is ever living and the fire is not put out. 
Everyone will be salted with fire. 
Salt is good; but if the taste goes from it, how will you make it salt again? Have salt in yourselves, and be at peace one with another. 

Ytterligare sade han till dem: »Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike vara kommet i sin kraft.» Evangelium enligt Markus, 9 Kapitlet Jesus förklaras, botar en månadsrasande gosse, förutsäger på nytt sitt lidande, bestraffar lärjungarnas storhetstankar och falska nit, talar om faran av förförelser. 
Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes och förde dem ensamma upp på ett högt berg, där de voro allena. Och hans utseende förvandlades inför dem; 
och hans kläder blevo glänsande och mycket vita, så att ingen valkare på jorden kan göra kläder så vita. 
Och för dem visade sig Elias jämte Moses, och dessa samtalade med Jesus. 
Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: »Rabbi, här är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en.» 
Han visste nämligen icke vad han skulle säga; så stor var deras förskräckelse. 
Då kom en sky som överskyggde dem, och ur skyn kom en röst: »Denne är min älskade Son; hören honom.» 
Och plötsligt märkte de, när de sågo sig omkring, att där icke mer fanns någon hos dem utom Jesus allena. 
Då de sedan gingo ned från berget, bjöd han dem att de icke, förrän Människosonen hade uppstått från de döda, skulle för någon omtala vad de hade sett. 
Och de lade märke till det ordet och begynte tala med varandra om vad som kunde menas med att han skulle uppstå från de döda. 
Och de frågade honom och sade: »De skriftlärde säga ju att Elias först måste komma?» 
Han svarade dem: »Elias måste visserligen först komma och upprätta allt igen. Men huru kan det då vara skrivet om Människosonen att han skall lida mycket och bliva föraktad? 
Dock, jag säger eder att Elias redan har kommit; och de förforo mot honom alldeles såsom de ville, och såsom det var skrivet att det skulle gå honom.» 
När de därefter kommo till lärjungarna, sågo de att mycket folk var samlat omkring dem, och att några skriftlärde disputerade med dem. 
Och strax då allt folket fick se honom, blevo de mycket häpna och skyndade fram och hälsade honom. 
Då frågade han dem: »Varom disputeren I med dem?» 
Och en man i folkhopen svarade honom: »Mästare, jag har fört till dig min son, som är besatt av en stum ande. 
Och varhelst denne får fatt i honom kastar han omkull honom, och fradgan står gossen om munnen, och han gnisslar med tänderna och bliver såsom livlös. Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de förmådde det icke.» 
Då svarade han dem och sade: »O du otrogna släkte, huru länge måste jag vara hos eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom till mig.» 
Och de förde honom till Jesus. Och strax då han fick se Jesus, slet och ryckte anden honom, och han föll ned på jorden och vältrade sig, under det att fradgan stod honom om munnen. 
Jesus frågade då hans fader: »Huru länge har det varit så med honom?» Han svarade: »Alltsedan han var ett litet barn; 
och det har ofta hänt att han har kastat honom än i elden, än i vattnet, för att förgöra honom. Men om du förmår något, så förbarma dig över oss och hjälp oss.» 
Då sade Jesus till honom: »Om jag förmår, säger du. Allt förmår den som tror.» 
Strax ropade gossens fader och sade: »Jag tror! Hjälp min otro.» 
Men när Jesus såg att folk strömmade tillsammans dit, tilltalade han den orene anden strängt och sade till honom: »Du stumme och döve ande, jag befaller dig: Far ut ur honom, och kom icke mer in i honom.» 
Då skriade han och slet och ryckte gossen svårt och for ut; och gossen blev såsom död, så att folket menade att han verkligen var död. 
Men Jesus tog honom vid handen och reste upp honom; och han stod då upp. 
När Jesus därefter hade kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom, då de nu voro allena: »Varför kunde icke vi driva ut honom?» 
Han svarade dem: »Detta slag kan icke drivas ut genom något annat än bön och fasta.» 
Och de gingo därifrån och vandrade genom Galileen; men han ville icke att någon skulle få veta det. 
Han undervisade nämligen sina lärjungar och sade till dem: »Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer, och man skall döda honom; men tre dagar efter det att han har blivit dödad skall han uppstå igen.» 
Och de förstodo icke vad han sade, men de fruktade att fråga honom. 
Och de kommo till Kapernaum. Och när han hade kommit dit där han bodde, frågade han dem: »Vad var det I samtaladen om på vägen?» 
Men de tego, ty de hade på vägen talat med varandra om vilken som vore störst. 
Då satte han sig ned och kallade till sig de tolv och sade till dem: »Om någon vill vara den förste, så vare han den siste av alla och allas tjänare.» 
Och han tog ett barn och ställde det mitt ibland dem; sedan tog han det upp i famnen och sade till dem: 
»Den som tager emot ett sådant barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager icke emot mig, utan honom som har sänt mig.» 
Johannes sade till honom: »Mästare, vi sågo huru en man som icke följer oss drev ut onda andar genom ditt namn; och vi ville hindra honom, eftersom han icke följde oss.» 
Men Jesus sade: »Hindren honom icke; ty ingen som genom mitt namn har gjort en kraftgärning kan strax därefter tala illa om mig. 
Ty den som icke är emot oss, han är för oss. 
Ja, den som giver eder en bägare vatten att dricka, därför att I hören Kristus till -- sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön. 
Och den som förför en av dessa små som tro, för honom vore det bättre, om en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet. 
Om nu din hand är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt, än att hava båda händerna i behåll och komma till Gehenna, till den eld som icke utsläckes. 

Och om din fot är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet halt, än att hava båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna. 

Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det. Det är bättre för dig att ingå i Guds rike enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i Gehenna, 
där 'deras mask icke dör och elden icke utsläckes'. 
Ty var människa måste saltas med eld. 
Saltet är en god sak; men om saltet mister sin sälta, varmed skolen I då återställa dess kraft? -- Haven salt i eder och hållen frid inbördes.» gott att vi äro här tillstädes» osv. 

Marcos 10

Veja também

O poder do jejum e oração: Fortaleça sua Fé

7 promessas de Deus que nos dão esperança