1 Do not make a noise about tomorrow, for you are not certain what a day's outcome may be.

2 Let another man give you praise, and not your mouth; one who is strange to you, and not your lips.

3 A stone has great weight, and sand is crushing; but the wrath of the foolish is of greater weight than these.

4 Wrath is cruel, and angry feeling an overflowing stream; but who does not give way before envy?

5 Better is open protest than love kept secret.

6 The wounds of a friend are given in good faith, but the kisses of a hater are false.

7 The full man has no use for honey, but to the man in need of food every bitter thing is sweet.

8 Like a bird wandering from the place of her eggs is a man wandering from his station.

9 Oil and perfume make glad the heart, and the wise suggestion of a friend is sweet to the soul.

10 Do not give up your friend and your father's friend; and do not go into your brother's house in the day of your trouble: better is a neighbour who is near than a brother far off.

11 My son, be wise and make my heart glad, so that I may give back an answer to him who puts me to shame.

12 The sharp man sees the evil and takes cover: the simple go straight on and get into trouble.

13 Take a man's clothing if he makes himself responsible for a strange man, and get an undertaking from him who gives his word for strange men.

14 He who gives a blessing to his friend with a loud voice, getting up early in the morning, will have it put to his account as a curse.

15 Like an unending dropping on a day of rain is a bitter-tongued woman.

16 He who keeps secret the secret of his friend, will get himself a name for good faith.

17 Iron makes iron sharp; so a man makes sharp his friend.

18 Whoever keeps a fig-tree will have its fruit; and the servant waiting on his master will be honoured.

19 Like face looking at face in water, so are the hearts of men to one another.

20 The underworld and Abaddon are never full, and the eyes of man have never enough.

21 The heating-pot is for silver and the oven-fire for gold, and a man is measured by what he is praised for.

22 Even if a foolish man is crushed with a hammer in a vessel among crushed grain, still his foolish ways will not go from him.

23 Take care to have knowledge about the condition of your flocks, looking well after your herds;

24 For wealth is not for ever, and money does not go on for all generations.

25 The grass comes up and the young grass is seen, and the mountain plants are got in.

26 The lambs are for your clothing, and the he-goats make the value of a field:

27 There will be goats' milk enough for your food, and for the support of your servant-girls.

1 Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.

2 Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.

3 Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.

4 Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?

5 Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.

6 Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.

7 Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.

8 Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.

9 Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.

10 Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.

11 Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.

12 Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

13 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.

14 Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.

15 Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.

16 Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.

17 Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.

18 Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.

19 Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.

20 Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta.

21 Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.

22 Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.

23 Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.

24 Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?

25 När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,

26 då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;

27 då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.