1 (Către mai marele cîntăreţilor. De cîntat pe Ghitit. Un psalm al lui David.) Doamne, Dumnezeul nostru, cît de minunat este Numele Tău pe tot pămîntul! Slava Ta se înalţă mai pe sus de ceruri.

2 Din gura copiilor şi a celor ce sug la ţîţă, Ţi-ai scos o întăritură de apărare împotriva protivnicilor tăi, ca să astupi gura vrăjmaşului şi omului cu dor de răzbunare.

3 Cînd privesc cerurile-lucrarea mînilor Tale-luna şi stelele pe cari le-ai făcut,

4 îmi zic: ,,Ce este omul, ca să Te gîndeşti la el? Şi fiul omului, ca să -l bagi în seamă?

5 L-ai făcut cu puţin mai pe jos decît Dumnezeu, şi l-ai încununat cu slavă şi cu cinste.

6 I-ai dat stăpînire peste lucrurile mînilor Tale, toate le-ai pus supt picioarele lui:

7 oile şi boii laolaltă, fiarele cîmpului,

8 păsările cerului şi peştii mării, tot ce străbate cărările mărilor.

9 Doamne, Dumnezeul nostru, cît de minunat este Numele Tău pe tot pămîntul!

1 För sångmästaren, till Gittít; en psalm av David.

2 HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden, du som har satt ditt majestät på himmelen!

3 Av barns och spenabarns mun har du upprättat en makt, för dina ovänners skull, till att nedslå fienden och den hämndgirige.

4 När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har berett,

5 vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom.

6 Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen; med ära och härlighet krönte du honom.

7 Du satte honom till herre över dina händers verk; allt lade du under hans fötter:

8 får och oxar, allasammans, så ock vildmarkens djur,

9 fåglarna under himmelen och fiskarna i havet, vad som vandrar havens vägar.

10 HERRE, vår Herre, huru härligt är icke ditt namn över hela jorden!