1 Quando Israele uscì dall’Egitto, e la casa di Giacobbe di fra un popolo dal linguaggio strano,

2 Giuda divenne il santuario dell’Eterno; Israele, suo dominio.

3 Il mare lo vide e fuggì, il Giordano tornò addietro.

4 I monti saltarono come montoni, i colli come agnelli.

5 Che avevi, o mare, che fuggisti? E tu, Giordano, che tornasti addietro?

6 E voi, monti, che saltaste come montoni, e voi, colli, come agnelli?

7 Trema, o terra, alla presenza del Signore, alla presenza dell’Iddio di Giacobbe,

8 che mutò la roccia in istagno, il macigno in sorgente d’acqua.

1 När Israel drog ut ur Egypten, Jakobs hus ut ifrån folket med främmande tunga,

2 då vart Juda hans helgedom, Israel hans herradöme.

3 Havet såg det och flydde, Jordan vände tillbaka.

4 Bergen hoppade såsom vädurar, höjderna såsom lamm.

5 Varför flyr du undan, du hav? Du Jordan, varför vänder du tillbaka?

6 I berg, varför hoppen I såsom vädurar, I höjder, såsom lamm?

7 För Herren må du väl bäva, du jord, för Jakobs Guds ansikte,

8 för honom som förvandlar klippan till en vattenrik sjö, hårda stenen till en vattenkälla.