1 Commencement de l'Evangile de Jésus-Christ, Fils de Dieu.

2 Selon ce qui est écrit dans Esaïe, le prophète: Voici, j'envoie devant toi mon messager, Qui préparera ton chemin;

3 C'est la voix de celui qui crie dans le désert: Préparez le chemin du Seigneur, Aplanissez ses sentiers.

4 Jean parut, baptisant dans le désert, et prêchant le baptême de repentance, pour la rémission des péchés.

5 Tout le pays de Judée et tous les habitants de Jérusalem se rendaient auprès de lui; et, confessant leurs péchés, ils se faisaient baptiser par lui dans le fleuve du Jourdain.

6 Jean avait un vêtement de poils de chameau, et une ceinture de cuir autour des reins. Il se nourrissait de sauterelles et de miel sauvage.

7 Il prêchait, disant: Il vient après moi celui qui est plus puissant que moi, et je ne suis pas digne de délier, en me baissant, la courroie de ses souliers.

8 Moi, je vous ai baptisés d'eau; lui, il vous baptisera du Saint-Esprit.

9 En ce temps-là, Jésus vint de Nazareth en Galilée, et il fut baptisé par Jean dans le Jourdain.

10 Au moment où il sortait de l'eau, il vit les cieux s'ouvrir, et l'Esprit descendre sur lui comme une colombe.

11 Et une voix fit entendre des cieux ces paroles: Tu es mon Fils bien-aimé, en toi j'ai mis toute mon affection.

12 Aussitôt, l'Esprit poussa Jésus dans le désert,

13 où il passa quarante jours, tenté par Satan. Il était avec les bêtes sauvages, et les anges le servaient.

14 Après que Jean eut été livré, Jésus alla dans la Galilée, prêchant l'Evangile de Dieu.

15 Il disait: Le temps est accompli, et le royaume de Dieu est proche. Repentez-vous, et croyez à la bonne nouvelle.

16 Comme il passait le long de la mer de Galilée, il vit Simon et André, frère de Simon, qui jetaient un filet dans la mer; car ils étaient pêcheurs.

17 Jésus leur dit: Suivez-moi, et je vous ferai pêcheurs d'hommes.

18 Aussitôt, ils laissèrent leurs filets, et le suivirent.

19 Etant allé un peu plus loin, il vit Jacques, fils de Zébédée, et Jean, son frère, qui, eux aussi, étaient dans une barque et réparaient les filets.

20 Aussitôt, il les appela; et, laissant leur père Zébédée dans la barque avec les ouvriers, ils le suivirent.

21 Ils se rendirent à Capernaüm. Et, le jour du sabbat, Jésus entra d'abord dans la synagogue, et il enseigna.

22 Ils étaient frappés de sa doctrine; car il enseignait comme ayant autorité, et non pas comme les scribes.

23 Il se trouva dans leur synagogue un homme qui avait un esprit impur, et qui s'écria:

24 Qu'y a-t-il entre nous et toi, Jésus de Nazareth? Tu es venu pour nous perdre. Je sais qui tu es: le Saint de Dieu.

25 Jésus le menaça, disant: Tais-toi, et sors de cet homme.

26 Et l'esprit impur sortit de cet homme, en l'agitant avec violence, et en poussant un grand cri.

27 Tous furent saisis de stupéfaction, de sorte qu'ils se demandaient les uns aux autres: Qu'est-ce que ceci? Une nouvelle doctrine! Il commande avec autorité même aux esprits impurs, et ils lui obéissent!

28 Et sa renommée se répandit aussitôt dans tous les lieux environnants de la Galilée.

29 En sortant de la synagogue, ils se rendirent avec Jacques et Jean à la maison de Simon et d'André.

30 La belle-mère de Simon était couchée, ayant la fièvre; et aussitôt on parla d'elle à Jésus.

31 S'étant approché, il la fit lever en lui prenant la main, et à l'instant la fièvre la quitta. Puis elle les servit.

32 Le soir, après le coucher du soleil, on lui amena tous les malades et les démoniaques.

33 Et toute la ville était rassemblée devant sa porte.

34 Il guérit beaucoup de gens qui avaient diverses maladies; il chassa aussi beaucoup de démons, et il ne permettait pas aux démons de parler, parce qu'ils le connaissaient.

35 Vers le matin, pendant qu'il faisait encore très sombre, il se leva, et sortit pour aller dans un lieu désert, où il pria.

36 Simon et ceux qui étaient avec lui se mirent à sa recherche;

37 et, quand ils l'eurent trouvé, ils lui dirent: Tous te cherchent.

38 Il leur répondit: Allons ailleurs, dans les bourgades voisines, afin que j'y prêche aussi; car c'est pour cela que je suis sorti.

39 Et il alla prêcher dans les synagogues, par toute la Galilée, et il chassa les démons.

40 Un lépreux vint à lui; et, se jetant à genoux, il lui dit d'un ton suppliant: Si tu le veux, tu peux me rendre pur.

41 Jésus, ému de compassion, étendit la main, le toucha, et dit: Je le veux, sois pur.

42 Aussitôt la lèpre le quitta, et il fut purifié.

43 Jésus le renvoya sur-le-champ, avec de sévères recommandations,

44 et lui dit: Garde-toi de rien dire à personne; mais va te montrer au sacrificateur, et offre pour ta purification ce que Moïse a prescrit, afin que cela leur serve de témoignage.

45 Mais cet homme, s'en étant allé, se mit à publier hautement la chose et à la divulguer, de sorte que Jésus ne pouvait plus entrer publiquement dans une ville. Il se tenait dehors, dans des lieux déserts, et l'on venait à lui de toutes parts.

1 Detta är begynnelsen av evangelium om Jesus Kristus, Guds Son.

2 Så är skrivet hos profeten Esaias: »Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.

3 Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'»

4 I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse.

5 Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder.

6 Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung.

7 Och han predikade och sade: »Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem.

8 Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande.»

9 Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes.

10 Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom.

11 Och en röst kom från himmelen: »Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag.»

12 Strax därefter förde Anden honom ut i öknen.

13 Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom.

14 Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium

15 och sade: »Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium.»

16 När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare.

17 Och Jesus sade till dem: »Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare.»

18 Strax lämnade de näten och följde honom.

19 När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät.

20 Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom.

21 Sedan begåvo de sig in i Kapernaum; och strax, på sabbaten, gick han in i synagogan och undervisade.

22 Och folket häpnade över hans förkunnelse; ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom de skriftlärde.

23 Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade

24 och sade: »Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.»

25 Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: »Tig, och far ut ur honom.»

26 Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom.

27 Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: »Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom.»

28 Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen.

29 Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus.

30 Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.

31 Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.

32 Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;

33 och hela staden var församlad utanför dörren.

34 Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.

35 Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.

36 Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.

37 Och när de funno honom, sade de till honom: »Alla fråga efter dig.»

38 Då sade han till dem: »Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut.»

39 Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.

40 Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: »Vill du, så kan du göra mig ren.»

41 Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: »Jag vill; bliv ren.»

42 Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren.

43 Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord

44 och sade till honom: »Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»

45 Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.