1 Proverbes de Salomon. Un fils sage fait la joie d'un père, Et un fils insensé le chagrin de sa mère.
2 Les trésors de la méchanceté ne profitent pas, Mais la justice délivre de la mort.
3 L'Eternel ne laisse pas le juste souffrir de la faim, Mais il repousse l'avidité des méchants.
4 Celui qui agit d'une main lâche s'appauvrit, Mais la main des diligents enrichit.
5 Celui qui amasse pendant l'été est un fils prudent, Celui qui dort pendant la moisson est un fils qui fait honte.
6 Il y a des bénédictions sur la tête du juste, Mais la violence couvre la bouche des méchants.
7 La mémoire du juste est en bénédiction, Mais le nom des méchants tombe en pourriture.
8 Celui qui est sage de coeur reçoit les préceptes, Mais celui qui est insensé des lèvres court à sa perte.
9 Celui qui marche dans l'intégrité marche avec assurance, Mais celui qui prend des voies tortueuses sera découvert.
10 Celui qui cligne des yeux est une cause de chagrin, Et celui qui est insensé des lèvres court à sa perte.
11 La bouche du juste est une source de vie, Mais la violence couvre la bouche des méchants.
12 La haine excite des querelles, Mais l'amour couvre toutes les fautes.
13 Sur les lèvres de l'homme intelligent se trouve la sagesse, Mais la verge est pour le dos de celui qui est dépourvu de sens.
14 Les sages tiennent la science en réserve, Mais la bouche de l'insensé est une ruine prochaine.
15 La fortune est pour le riche une ville forte; La ruine des misérables, c'est leur pauvreté.
16 L'oeuvre du juste est pour la vie, Le gain du méchant est pour le péché.
17 Celui qui se souvient de la correction prend le chemin de la vie, Mais celui qui oublie la réprimande s'égare.
18 Celui qui dissimule la haine a des lèvres menteuses, Et celui qui répand la calomnie est un insensé.
19 Celui qui parle beaucoup ne manque pas de pécher, Mais celui qui retient ses lèvres est un homme prudent.
20 La langue du juste est un argent de choix; Le coeur des méchants est peu de chose.
21 Les lèvres du juste dirigent beaucoup d'hommes, Et les insensés meurent par défaut de raison.
22 C'est la bénédiction de l'Eternel qui enrichit, Et il ne la fait suivre d'aucun chagrin.
23 Commettre le crime paraît un jeu à l'insensé, Mais la sagesse appartient à l'homme intelligent.
24 Ce que redoute le méchant, c'est ce qui lui arrive; Et ce que désirent les justes leur est accordé.
25 Comme passe le tourbillon, ainsi disparaît le méchant; Mais le juste a des fondements éternels.
26 Ce que le vinaigre est aux dents et la fumée aux yeux, Tel est le paresseux pour celui qui l'envoie.
27 La crainte de l'Eternel augmente les jours, Mais les années des méchants sont abrégées.
28 L'attente des justes n'est que joie, Mais l'espérance des méchants périra.
29 La voie de l'Eternel est un rempart pour l'intégrité, Mais elle est une ruine pour ceux qui font le mal.
30 Le juste ne chancellera jamais, Mais les méchants n'habiteront pas le pays.
31 La bouche du juste produit la sagesse, Mais la langue perverse sera retranchée.
32 Les lèvres du juste connaissent la grâce, Et la bouche des méchants la perversité.
1 Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
2 Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
3 HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
4 Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
5 En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
6 Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
7 Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
8 Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
9 Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
10 Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
11 Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
12 Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
13 På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
14 De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
15 Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
16 Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
17 Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
18 Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
19 Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
20 Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
21 Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
22 Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
23 Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
24 Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
25 När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
26 Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
27 HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
28 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
29 HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
30 Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
31 Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
32 Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.