1 Une réponse douce calme la fureur, Mais une parole dure excite la colère.

2 La langue des sages rend la science aimable, Et la bouche des insensés répand la folie.

3 Les yeux de l'Eternel sont en tout lieu, Observant les méchants et les bons.

4 La langue douce est un arbre de vie, Mais la langue perverse brise l'âme.

5 L'insensé dédaigne l'instruction de son père, Mais celui qui a égard à la réprimande agit avec prudence.

6 Il y a grande abondance dans la maison du juste, Mais il y a du trouble dans les profits du méchant.

7 Les lèvres des sages répandent la science, Mais le coeur des insensés n'est pas droit.

8 Le sacrifice des méchants est en horreur à l'Eternel, Mais la prière des hommes droits lui est agréable.

9 La voie du méchant est en horreur à l'Eternel, Mais il aime celui qui poursuit la justice.

10 Une correction sévère menace celui qui abandonne le sentier; Celui qui hait la réprimande mourra.

11 Le séjour des morts et l'abîme sont devant l'Eternel; Combien plus les coeurs des fils de l'homme!

12 Le moqueur n'aime pas qu'on le reprenne, Il ne va point vers les sages.

13 Un coeur joyeux rend le visage serein; Mais quand le coeur est triste, l'esprit est abattu.

14 Un coeur intelligent cherche la science, Mais la bouche des insensés se plaît à la folie.

15 Tous les jours du malheureux sont mauvais, Mais le coeur content est un festin perpétuel.

16 Mieux vaut peu, avec la crainte de l'Eternel, Qu'un grand trésor, avec le trouble.

17 Mieux vaut de l'herbe pour nourriture, là où règne l'amour, Qu'un boeuf engraissé, si la haine est là.

18 Un homme violent excite des querelles, Mais celui qui est lent à la colère apaise les disputes.

19 Le chemin du paresseux est comme une haie d'épines, Mais le sentier des hommes droits est aplani.

20 Un fils sage fait la joie de son père, Et un homme insensé méprise sa mère.

21 La folie est une joie pour celui qui est dépourvu de sens, Mais un homme intelligent va le droit chemin.

22 Les projets échouent, faute d'une assemblée qui délibère; Mais ils réussissent quand il y a de nombreux conseillers.

23 On éprouve de la joie à donner une réponse de sa bouche; Et combien est agréable une parole dite à propos!

24 Pour le sage, le sentier de la vie mène en haut, Afin qu'il se détourne du séjour des morts qui est en bas.

25 L'Eternel renverse la maison des orgueilleux, Mais il affermit les bornes de la veuve.

26 Les pensées mauvaises sont en horreur à l'Eternel, Mais les paroles agréables sont pures à ses yeux.

27 Celui qui est avide de gain trouble sa maison, Mais celui qui hait les présents vivra.

28 Le coeur du juste médite pour répondre, Mais la bouche des méchants répand des méchancetés.

29 L'Eternel s'éloigne des méchants, Mais il écoute la prière des justes.

30 Ce qui plaît aux yeux réjouit le coeur; Une bonne nouvelle fortifie les membres.

31 L'oreille attentive aux réprimandes qui mènent à la vie Fait son séjour au milieu des sages.

32 Celui qui rejette la correction méprise son âme, Mais celui qui écoute la réprimande acquiert l'intelligence.

33 La crainte de l'Eternel enseigne la sagesse, Et l'humilité précède la gloire.

1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.

2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.

3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.

4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.

5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.

6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.

7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.

8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.

9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.

10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.

11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan!

12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.

13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.

14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.

15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.

16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.

17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.

18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.

19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.

20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.

21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.

22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.

23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.

24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere.

25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.

26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.

27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.

28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.

29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.

30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.

31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.

32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.

33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.