1 Ne porte pas envie aux hommes méchants, Et ne désire pas être avec eux;

2 Car leur coeur médite la ruine, Et leurs lèvres parlent d'iniquité.

3 C'est par la sagesse qu'une maison s'élève, Et par l'intelligence qu'elle s'affermit;

4 C'est par la science que les chambres se remplissent De tous les biens précieux et agréables.

5 Un homme sage est plein de force, Et celui qui a de la science affermit sa vigueur;

6 Car tu feras la guerre avec prudence, Et le salut est dans le grand nombre des conseillers.

7 La sagesse est trop élevée pour l'insensé; Il n'ouvrira pas la bouche à la porte.

8 Celui qui médite de faire le mal S'appelle un homme plein de malice.

9 La pensée de la folie n'est que péché, Et le moqueur est en abomination parmi les hommes.

10 Si tu faiblis au jour de la détresse, Ta force n'est que détresse.

11 Délivre ceux qu'on traîne à la mort, Ceux qu'on va égorger, sauve-les!

12 Si tu dis: Ah! nous ne savions pas!... Celui qui pèse les coeurs ne le voit-il pas? Celui qui veille sur ton âme ne le connaît-il pas? Et ne rendra-t-il pas à chacun selon ses oeuvres?

13 Mon fils, mange du miel, car il est bon; Un rayon de miel sera doux à ton palais.

14 De même, connais la sagesse pour ton âme; Si tu la trouves, il est un avenir, Et ton espérance ne sera pas anéantie.

15 Ne tends pas méchamment des embûches à la demeure du juste, Et ne dévaste pas le lieu où il repose;

16 Car sept fois le juste tombe, et il se relève, Mais les méchants sont précipités dans le malheur.

17 Ne te réjouis pas de la chute de ton ennemi, Et que ton coeur ne soit pas dans l'allégresse quand il chancelle,

18 De peur que l'Eternel ne le voie, que cela ne lui déplaise, Et qu'il ne détourne de lui sa colère.

19 Ne t'irrite pas à cause de ceux qui font le mal, Ne porte pas envie aux méchants;

20 Car il n'y a point d'avenir pour celui qui fait le mal, La lampe des méchants s'éteint.

21 Mon fils, crains l'Eternel et le roi; Ne te mêle pas avec les hommes remuants;

22 Car soudain leur ruine surgira, Et qui connaît les châtiments des uns et des autres?

23 Voici encore ce qui vient des sages: Il n'est pas bon, dans les jugements, d'avoir égard aux personnes.

24 Celui qui dit au méchant: Tu es juste! Les peuples le maudissent, les nations le maudissent.

25 Mais ceux qui le châtient s'en trouvent bien, Et le bonheur vient sur eux comme une bénédiction.

26 Il baise les lèvres, Celui qui répond des paroles justes.

27 Soigne tes affaires au dehors, Mets ton champ en état, Puis tu bâtiras ta maison.

28 Ne témoigne pas à la légère contre ton prochain; Voudrais-tu tromper par tes lèvres?

29 Ne dis pas: Je lui ferai comme il m'a fait, Je rendrai à chacun selon ses oeuvres.

30 J'ai passé près du champ d'un paresseux, Et près de la vigne d'un homme dépourvu de sens.

31 Et voici, les épines y croissaient partout, Les ronces en couvraient la face, Et le mur de pierres était écroulé.

32 J'ai regardé attentivement, Et j'ai tiré instruction de ce que j'ai vu.

33 Un peu de sommeil, un peu d'assoupissement, Un peu croiser les mains pour dormir!...

34 Et la pauvreté te surprendra, comme un rôdeur, Et la disette, comme un homme en armes.

1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.

2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.

3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.

4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.

5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.

6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.

7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.

8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.

9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.

10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.

11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.

12 Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.

13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.

14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.

15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.

16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.

17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,

18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.

19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.

20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.

21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.

22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----

23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.

24 Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.

25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.

26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.

27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.

28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?

29 Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»

30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.

31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.

32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.

33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.