1 Voici encore des Proverbes de Salomon, recueillis par les gens d'Ezéchias, roi de Juda.

2 La gloire de Dieu, c'est de cacher les choses; La gloire des rois, c'est de sonder les choses.

3 Les cieux dans leur hauteur, la terre dans sa profondeur, Et le coeur des rois, sont impénétrables.

4 Ote de l'argent les scories, Et il en sortira un vase pour le fondeur.

5 Ote le méchant de devant le roi, Et son trône s'affermira par la justice.

6 Ne t'élève pas devant le roi, Et ne prends pas la place des grands;

7 Car il vaut mieux qu'on te dise: Monte-ici! Que si l'on t'abaisse devant le prince que tes yeux voient.

8 Ne te hâte pas d'entrer en contestation, De peur qu'à la fin tu ne saches que faire, Lorsque ton prochain t'aura outragé.

9 Défends ta cause contre ton prochain, Mais ne révèle pas le secret d'un autre,

10 De peur qu'en l'apprenant il ne te couvre de honte, Et que ta mauvaise renommée ne s'efface pas.

11 Comme des pommes d'or sur des ciselures d'argent, Ainsi est une parole dite à propos.

12 Comme un anneau d'or et une parure d'or fin, Ainsi pour une oreille docile est le sage qui réprimande.

13 Comme la fraîcheur de la neige au temps de la moisson, Ainsi est un messager fidèle pour celui qui l'envoie; Il restaure l'âme de son maître.

14 Comme des nuages et du vent sans pluie, Ainsi est un homme se glorifiant à tort de ses libéralités.

15 Par la lenteur à la colère on fléchit un prince, Et une langue douce peut briser des os.

16 Si tu trouves du miel, n'en mange que ce qui te suffit, De peur que tu n'en sois rassasié et que tu ne le vomisses.

17 Mets rarement le pied dans la maison de ton prochain, De peur qu'il ne soit rassasié de toi et qu'il ne te haïsse.

18 Comme une massue, une épée et une flèche aiguë, Ainsi est un homme qui porte un faux témoignage contre son prochain.

19 Comme une dent cassée et un pied qui chancelle, Ainsi est la confiance en un perfide au jour de la détresse.

20 Oter son vêtement dans un jour froid, Répandre du vinaigre sur du nitre, C'est dire des chansons à un coeur attristé.

21 Si ton ennemi a faim, donne-lui du pain à manger; S'il a soif, donne-lui de l'eau à boire.

22 Car ce sont des charbons ardents que tu amasses sur sa tête, Et l'Eternel te récompensera.

23 Le vent du nord enfante la pluie, Et la langue mystérieuse un visage irrité.

24 Mieux vaut habiter à l'angle d'un toit, Que de partager la demeure d'une femme querelleuse.

25 Comme de l'eau fraîche pour une personne fatiguée, Ainsi est une bonne nouvelle venant d'une terre lointaine.

26 Comme une fontaine troublée et une source corrompue, Ainsi est le juste qui chancelle devant le méchant.

27 Il n'est pas bon de manger beaucoup de miel, Mais rechercher la gloire des autres est un honneur.

28 Comme une ville forcée et sans murailles, Ainsi est l'homme qui n'est pas maître de lui-même.

1 Dessa ordspråk äro ock av Salomo; och Hiskias, Juda konungs, män hava gjort detta utdrag.

2 Det är Guds ära att fördölja en sak, men konungars ära att utforska en sak.

3 Himmelens höjd och jordens djup och konungars hjärtan kan ingen utrannsaka.

4 Skaffa slagget bort ifrån silvret, så får guldsmeden fram en klenod därav.

5 Skaffa de ogudaktiga bort ur konungens tjänst, så varder hans tron befäst genom rättfärdighet.

6 Förhäv dig icke inför konungen, och träd icke fram på de stores plats.

7 Ty det är bättre att man säger till dig: »Stig hitupp», än att man flyttar ned dig för någon förnämligare man, någon som dina ögon redan hava sett.

8 Var icke för hastig att begynna en tvist; vad vill du eljest göra längre fram, om din vederpart kommer dig på skam?

9 Utför din egen sak mot din vederpart, men uppenbara icke en annans hemlighet,

10 på det att icke envar som hör det må lasta dig och ditt rykte bliva ont för beständigt.

11 Gyllene äpplen i silverskålar äro ord som talas i rättan tid.

12 Såsom en gyllene örring passar till ett bröstspänne av fint guld, så passar en vis bestraffare till ett hörsamt öra.

13 Såsom snöns svalka på en skördedag, så är en pålitlig budbärare för avsändaren; sin herres själ vederkvicker han.

14 Såsom regnskyar och blåst, och likväl intet regn, så är en man som skryter med givmildhet, men icke håller ord.

15 Genom tålamod varder en furste bevekt, och en mjuk tunga krossar ben.

16 Om du finner honung, så ät icke mer än du tål, så att du ej bliver övermätt därav och får utspy den.

17 Låt din fot icke för ofta komma i din väns hus, Så att han ej bliver mätt på dig och får motvilja mot dig.

18 En stridshammare och ett svärd och en skarp pil är den som bär falskt vittnesbörd mot sin nästa.

19 Såsom en gnagande tand och såsom ett skadedjurs fot är den trolöses tillförsikt på nödens dag.

20 Såsom att taga av dig manteln på en vinterdag, och såsom syra på lutsalt, så är det att sjunga visor för ett sorgset hjärta.

21 Om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, och om han är törstig, så giv honom att dricka;

22 så samlar du glödande kol på hans huvud, och HERREN skall vedergälla dig.

23 Nordanvind föder regn och en tasslande tunga mulna ansikten.

24 Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.

25 Såsom friskt vatten för den försmäktande, så är ett gott budskap ifrån fjärran land.

26 Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.

27 Att äta för mycket honung är icke gott, och den som vinner ära får sin ära nagelfaren.

28 Såsom en stad vars murar äro nedbrutna och borta, så är en man som icke kan styra sitt sinne.