1 Un homme qui mérite d'être repris, et qui raidit le cou, Sera brisé subitement et sans remède.

2 Quand les justes se multiplient, le peuple est dans la joie; Quand le méchant domine, le peuple gémit.

3 Un homme qui aime la sagesse réjouit son père, Mais celui qui fréquente des prostituées dissipe son bien.

4 Un roi affermit le pays par la justice, Mais celui qui reçoit des présents le ruine.

5 Un homme qui flatte son prochain Tend un filet sous ses pas.

6 Il y a un piège dans le péché de l'homme méchant, Mais le juste triomphe et se réjouit.

7 Le juste connaît la cause des pauvres, Mais le méchant ne comprend pas la science.

8 Les moqueurs soufflent le feu dans la ville, Mais les sages calment la colère.

9 Si un homme sage conteste avec un insensé, Il aura beau se fâcher ou rire, la paix n'aura pas lieu.

10 Les hommes de sang haïssent l'homme intègre, Mais les hommes droits protègent sa vie.

11 L'insensé met en dehors toute sa passion, Mais le sage la contient.

12 Quand celui qui domine a égard aux paroles mensongères, Tous ses serviteurs sont des méchants.

13 Le pauvre et l'oppresseur se rencontrent; C'est l'Eternel qui éclaire les yeux de l'un et de l'autre.

14 Un roi qui juge fidèlement les pauvres Aura son trône affermi pour toujours.

15 La verge et la correction donnent la sagesse, Mais l'enfant livré à lui-même fait honte à sa mère.

16 Quand les méchants se multiplient, le péché s'accroît; Mais les justes contempleront leur chute.

17 Châtie ton fils, et il te donnera du repos, Et il procurera des délices à ton âme.

18 Quand il n'y a pas de révélation, le peuple est sans frein; Heureux s'il observe la loi!

19 Ce n'est pas par des paroles qu'on châtie un esclave; Même s'il comprend, il n'obéit pas.

20 Si tu vois un homme irréfléchi dans ses paroles, Il y a plus à espérer d'un insensé que de lui.

21 Le serviteur qu'on traite mollement dès l'enfance Finit par se croire un fils.

22 Un homme colère excite des querelles, Et un furieux commet beaucoup de péchés.

23 L'orgueil d'un homme l'abaisse, Mais celui qui est humble d'esprit obtient la gloire.

24 Celui qui partage avec un voleur est ennemi de son âme; Il entend la malédiction, et il ne déclare rien.

25 La crainte des hommes tend un piège, Mais celui qui se confie en l'Eternel est protégé.

26 Beaucoup de gens recherchent la faveur de celui qui domine, Mais c'est l'Eternel qui fait droit à chacun.

27 L'homme inique est en abomination aux justes, Et celui dont la voie est droite est en abomination aux méchants.

1 Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.

2 När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.

3 Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.

4 Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.

5 Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.

6 En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.

7 Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.

8 Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.

9 När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.

10 De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.

11 Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.

12 Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.

13 Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.

14 Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.

15 Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.

16 Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.

17 Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.

18 Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.

19 Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.

20 Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.

21 Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.

22 En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.

23 En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.

24 Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.

25 Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.

26 Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.

27 En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.