1 La sagesse a bâti sa maison, Elle a taillé ses sept colonnes.

2 Elle a égorgé ses victimes, mêlé son vin, Et dressé sa table.

3 Elle a envoyé ses servantes, elle crie Sur le sommet des hauteurs de la ville:

4 Que celui qui est stupide entre ici! Elle dit à ceux qui sont dépourvus de sens:

5 Venez, mangez de mon pain, Et buvez du vin que j'ai mêlé;

6 Quittez la stupidité, et vous vivrez, Et marchez dans la voie de l'intelligence!

7 Celui qui reprend le moqueur s'attire le dédain, Et celui qui corrige le méchant reçoit un outrage.

8 Ne reprends pas le moqueur, de crainte qu'il ne te haïsse; Reprends le sage, et il t'aimera.

9 Donne au sage, et il deviendra plus sage; Instruis le juste, et il augmentera son savoir.

10 Le commencement de la sagesse, c'est la crainte de l'Eternel; Et la science des saints, c'est l'intelligence.

11 C'est par moi que tes jours se multiplieront, Et que les années de ta vie augmenteront.

12 Si tu es sage, tu es sage pour toi; Si tu es moqueur, tu en porteras seul la peine.

13 La folie est une femme bruyante, Stupide et ne sachant rien.

14 Elle s'assied à l'entrée de sa maison, Sur un siège, dans les hauteurs de la ville,

15 Pour crier aux passants, Qui vont droit leur chemin:

16 Que celui qui est stupide entre ici! Elle dit à celui qui est dépourvu de sens:

17 Les eaux dérobées sont douces, Et le pain du mystère est agréable!

18 Et il ne sait pas que là sont les morts, Et que ses invités sont dans les vallées du séjour des morts.

1 Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.

2 Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord

3 Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:

4 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:

5 »Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.

6 Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.

7 (Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.

8 Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.

9 Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.

10 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)

11 Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.

12 Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»

13 En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.

14 Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,

15 för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:

16 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:

17 »Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»

18 han vet icke att det bär till skuggornas boning, hennes gäster hamna i dödsrikets djup. ----