1 De David. Eternel! j'élève à toi mon âme.

2 Mon Dieu! en toi je me confie: que je ne sois pas couvert de honte! Que mes ennemis ne se réjouissent pas à mon sujet!

3 Tous ceux qui espèrent en toi ne seront point confondus; Ceux-là seront confondus qui sont infidèles sans cause.

4 Eternel! fais-moi connaître tes voies, Enseigne-moi tes sentiers.

5 Conduis-moi dans ta vérité, et instruis-moi; Car tu es le Dieu de mon salut, Tu es toujours mon espérance.

6 Eternel! souviens-toi de ta miséricorde et de ta bonté; Car elles sont éternelles.

7 Ne te souviens pas des fautes de ma jeunesse ni de mes transgressions; Souviens-toi de moi selon ta miséricorde, A cause de ta bonté, ô Eternel!

8 L'Eternel est bon et droit: C'est pourquoi il montre aux pécheurs la voie.

9 Il conduit les humbles dans la justice, Il enseigne aux humbles sa voie.

10 Tous les sentiers de l'Eternel sont miséricorde et fidélité, Pour ceux qui gardent son alliance et ses commandements.

11 C'est à cause de ton nom, ô Eternel! Que tu pardonneras mon iniquité, car elle est grande.

12 Quel est l'homme qui craint l'Eternel? L'Eternel lui montre la voie qu'il doit choisir.

13 Son âme reposera dans le bonheur, Et sa postérité possédera le pays.

14 L'amitié de l'Eternel est pour ceux qui le craignent, Et son alliance leur donne instruction.

15 Je tourne constamment les yeux vers l'Eternel, Car il fera sortir mes pieds du filet.

16 Regarde-moi et aie pitié de moi, Car je suis abandonné et malheureux.

17 Les angoisses de mon coeur augmentent; Tire-moi de ma détresse.

18 Vois ma misère et ma peine, Et pardonne tous mes péchés.

19 Vois combien mes ennemis sont nombreux, Et de quelle haine violente ils me poursuivent.

20 Garde mon âme et sauve-moi! Que je ne sois pas confus, Quand je cherche auprès de toi mon refuge!

21 Que l'innocence et la droiture me protègent, Quand je mets en toi mon espérance!

22 O Dieu! délivre Israël De toutes ses détresses!

1 Av David. Till dig, HERRE, upplyfter jag min själ.

2 Min Gud, på dig förtröstar jag; låt mig icke komma på skam, låt icke mina fiender fröjda sig över mig.

3 Nej, ingen kommer på skam, som förbidar dig; på skam kommer de som, utan sak, handla trolöst.

4 HERRE, kungör mig dina vägar, lär mig dina stigar.

5 Led mig i din sanning, och lär mig, ty du är min frälsnings Gud; dig förbidar jag alltid.

6 Tänk, HERRE, på din barmhärtighet och din nåd, ty de äro av evighet.

7 Tänk icke på min ungdoms synder och på mina överträdelser, utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE.

8 HERREN är god och rättfärdig, därför undervisar han syndare om vägen.

9 Han leder de ödmjuka rätt, han lär de ödmjuka sin väg.

10 Alla HERRENS vägar äro nåd och trofasthet för dem som hålla hans förbund och vittnesbörd.

11 För ditt namns skull, HERRE, förlåt min missgärning, ty den är stor.

12 Finnes det en man som fruktar HERREN, då undervisar han honom om den väg han bör välja.

13 Han själv skall leva i lycka, och hans efterkommande skola besitta landet.

14 HERREN har sin umgängelse med dem som frukta honom, och sitt förbund vill han kungöra för dem.

15 Mina ögon se alltid till HERREN, ty han drager mina fötter ur nätet.

16 Vänd dig till mig och var mig nådig; ty jag är ensam och betryckt.

17 Mitt hjärtas ångest är stor; för mig ut ur mitt trångmål.

18 Se till mitt lidande och min vedermöda, och förlåt mig alla mina synder.

19 Se därtill att mina fiender äro så många och hata mig med orätt.

20 Bevara min själ och rädda mig; låt mig icke komma på skam, ty jag tager min tillflykt till dig.

21 Ostrafflighet och redlighet bevare mig, ty jag förbidar dig.

22 Förlossa Israel, o Gud, ur all dess nöd.