1 De David. Lorsqu'il contrefit l'insensé en présence d'Abimélec, et qu'il s'en alla chassé par lui. Je bénirai l'Eternel en tout temps; Sa louange sera toujours dans ma bouche.

2 Que mon âme se glorifie en l'Eternel! Que les malheureux écoutent et se réjouissent!

3 Exaltez avec moi l'Eternel! Célébrons tous son nom!

4 J'ai cherché l'Eternel, et il m'a répondu; Il m'a délivré de toutes mes frayeurs.

5 Quand on tourne vers lui les regards, on est rayonnant de joie, Et le visage ne se couvre pas de honte.

6 Quand un malheureux crie, l'Eternel entend, Et il le sauve de toutes ses détresses.

7 L'ange de l'Eternel campe autour de ceux qui le craignent, Et il les arrache au danger.

8 Sentez et voyez combien l'Eternel est bon! Heureux l'homme qui cherche en lui son refuge!

9 Craignez l'Eternel, vous ses saints! Car rien ne manque à ceux qui le craignent.

10 Les lionceaux éprouvent la disette et la faim, Mais ceux qui cherchent l'Eternel ne sont privés d'aucun bien.

11 Venez, mes fils, écoutez-moi! Je vous enseignerai la crainte de l'Eternel.

12 Quel est l'homme qui aime la vie, Qui désire la prolonger pour jouir du bonheur?

13 Préserve ta langue du mal, Et tes lèvres des paroles trompeuses;

14 Eloigne-toi du mal, et fais le bien; Recherche et poursuis la paix.

15 Les yeux de l'Eternel sont sur les justes, Et ses oreilles sont attentives à leurs cris.

16 L'Eternel tourne sa face contre les méchants, Pour retrancher de la terre leur souvenir.

17 Quand les justes crient, l'Eternel entend, Et il les délivre de toutes leurs détresses;

18 L'Eternel est près de ceux qui ont le coeur brisé, Et il sauve ceux qui ont l'esprit dans l'abattement.

19 Le malheur atteint souvent le juste, Mais l'Eternel l'en délivre toujours.

20 Il garde tous ses os, Aucun d'eux n'est brisé.

21 Le malheur tue le méchant, Et les ennemis du juste sont châtiés.

22 L'Eternel délivre l'âme de ses serviteurs, Et tous ceux qui l'ont pour refuge échappent au châtiment.

1 Av David, här han ställde sig vansinnig inför Abimelek, och denne drev honom ifrån sig, och han gick sin väg.

2 Jag vill lova HERREN alltid; hans pris skall ständigt vara i min mun.

3 Min själ skall berömma sig av HERREN; de ödmjuka skola höra det och glädja sig.

4 Loven med mig HERREN, låtom oss med varandra upphöja hans namn.

5 Jag sökte HERREN, och han svarade mig, och ur all min förskräckelse räddade han mig.

6 De som skåda upp till honom stråla av fröjd, och deras ansikten behöva icke rodna av blygsel.

7 Här är en betryckt som ropade, och HERREN hörde honom och frälste honom ur all hans nöd.

8 HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som frukta honom, och han befriar dem.

9 Smaken och sen att HERREN är god; säll är den som tager sin tillflykt till honom.

10 Frukten HERREN, I hans helige; ty de som frukta honom lida ingen brist.

11 Unga lejon lida nöd och hungra, men de som söka HERREN hava icke brist på något gott.

12 Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.

13 Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?

14 Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.

15 Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.

16 HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.

17 Men HERRENS ansikte är emot dem som göra det onda, han vill utrota deras åminnelse från jorden.

18 När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd.

19 HERREN är nära dem som hava ett förkrossat hjärta och frälsar dem som hava en bedrövad ande.

20 Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.

21 Han bevarar alla hans ben; icke ett enda av dem skall sönderslås.

22 Den ogudaktige skall dödas av olyckan, och de som hata den rättfärdige skola stå med skuld.

23 Men sina tjänares själar förlossar HERREN, och ingen skall stå med skuld, som tager sin tillflykt till honom.