1 Au chef des chantres. Avec instruments à cordes. Sur la harpe à huit cordes. Psaume de David. Eternel! ne me punis pas dans ta colère, Et ne me châtie pas dans ta fureur.

2 Aie pitié de moi, Eternel! car je suis sans force; Guéris-moi, Eternel! car mes os sont tremblants.

3 Mon âme est toute troublée; Et toi, Eternel! jusques à quand?...

4 Reviens, Eternel! délivre mon âme; Sauve-moi, à cause de ta miséricorde.

5 Car celui qui meurt n'a plus ton souvenir; Qui te louera dans le séjour des morts?

6 Je m'épuise à force de gémir; Chaque nuit ma couche est baignée de mes larmes, Mon lit est arrosé de mes pleurs.

7 J'ai le visage usé par le chagrin; Tous ceux qui me persécutent le font vieillir.

8 Eloignez-vous de moi, vous tous qui faites le mal! Car l'Eternel entend la voix de mes larmes;

9 L'Eternel exauce mes supplications, L'Eternel accueille ma prière.

10 Tous mes ennemis sont confondus, saisis d'épouvante; Ils reculent, soudain couverts de honte.

1 För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David.

2 HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.

3 Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.

4 Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?

5 Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.

6 Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket?

7 Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.

8 Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.

9 Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.

10 HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.

11 Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.