1 Y RESPONDIO Eliphaz Temanita, y dijo:

2 ¿Traerá el hombre provecho á Dios, Porque el sabio sea provechoso á sí mismo?

3 ¿Tiene su contentamiento el Omnipotente en que tú seas justificado, O provecho de que tú hagas perfectos tus caminos?

4 ¿Castigaráte acaso, O vendrá contigo á juicio porque te teme?

5 Por cierto tu malicia es grande, Y tus maldades no tienen fin.

6 Porque sacaste prenda á tus hermanos sin causa, E hiciste desnudar las ropas de los desnudos.

7 No diste de beber agua al cansado, Y detuviste el pan al hambriento.

8 Empero el hombre pudiente tuvo la tierra; Y habitó en ella el distinguido.

9 Las viudas enviaste vacías, Y los brazos de los huérfanos fueron quebrados.

10 Por tanto hay lazos alrededor de ti, Y te turba espanto repentino;

11 O tinieblas, porque no veas; Y abundancia de agua te cubre.

12 ¿No está Dios en la altura de los cielos? Mira lo encumbrado de las estrellas, cuán elevadas están.

13 ¿Y dirás tú: Qué sabe Dios? ¿Cómo juzgará por medio de la oscuridad?

14 Las nubes son su escondedero, y no ve; Y por el circuito del cielo se pasea.

15 ¿Quieres tú guardar la senda antigua, Que pisaron los hombres perversos?

16 Los cuales fueron cortados antes de tiempo, Cuyo fundamento fué como un río derramado:

17 Que decían á Dios: Apártate de nosotros. ¿Y qué les había hecho el Omnipotente?

18 Habíales él henchido sus casas de bienes. Sea empero el consejo de ellos lejos de mí.

19 Verán los justos y se gozarán; Y el inocente los escarnecerá, diciendo:

20 Fué cortada nuestra sustancia, Habiendo consumido el fuego el resto de ellos.

21 Amístate ahora con él, y tendrás paz; Y por ello te vendrá bien.

22 Toma ahora la ley de su boca, Y pon sus palabras en tu corazón.

23 Si te tornares al Omnipotente, serás edificado; Alejarás de tu tienda la aflicción;

24 Y tendrás más oro que tierra, Y como piedras de arroyos oro de Ophir;

25 Y el Todopoderoso será tu defensa, Y tendrás plata á montones.

26 Porque entonces te deleitarás en el Omnipotente, Y alzarás á Dios tu rostro.

27 Orarás á él, y él te oirá; Y tú pagarás tus votos.

28 Determinarás asimismo una cosa, y serte ha firme; Y sobre tus caminos resplandecerá luz.

29 Cuando fueren abatidos, dirás tú: Ensalzamiento habrá: Y Dios salvará al humilde de ojos.

30 El libertará la isla del inocente; Y por la limpieza de tus manos será librada.

1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:

2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?

3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?

4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?

5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?

6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.

7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.

8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,

9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.

10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.

11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.

12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;

13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?

14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»

15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,

16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,

17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?

18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!

19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:

20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»

21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.

22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.

23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.

24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,

25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.

26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.

27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.

28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.

29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.

30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.