1 Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.

2 Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?»

3 Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.

4 Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.

5 De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,

6 de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.

7 Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.

8 De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.

9 I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

10 I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

11 I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

12 HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,

13 han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.

14 Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.

15 Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.

16 Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.

17 De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.

18 Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid. Halleluja!

1 Não a nós, Senhor, não a nós, mas ao teu nome dá glória, por amor da tua benignidade e da tua verdade.

2 Por que perguntariam as nações: Onde está o seu Deus?

3 Mas o nosso Deus está nos céus; ele faz tudo o que lhe apraz.

4 Os ídolos deles são prata e ouro, obra das mãos do homem.

5 Têm boca, mas não falam; têm olhos, mas não vêem;

6 têm ouvidos, mas não ouvem; têm nariz, mas não cheiram;

7 têm mãos, mas não apalpam; têm pés, mas não andam; nem som algum sai da sua garganta.

8 Semelhantes a eles sejam os que fazem, e todos os que neles confiam.

9 Confia, ó Israel, no Senhor; ele é seu auxílio e seu escudo.

10 Casa de Arão, confia no Senhor; ele é seu auxílio e seu escudo.

11 Vós, os que temeis ao Senhor, confiai no Senhor; ele é seu auxílio e seu escudo.

12 O Senhor tem-se lembrado de nós, abençoar-nos-á; abençoará a casa de Israel; abençoará a casa de Arão;

13 abençoará os que temem ao Senhor, tanto pequenos como grandes.

14 Aumente-vos o Senhor cada vez mais, a vós e a vossos filhos.

15 Sede vós benditos do Senhor, que fez os céus e a terra.

16 Os céus são os céus do Senhor, mas a terra, deu-a ele aos filhos dos homens.

17 Os mortos não louvam ao Senhor, nem os que descem ao silêncio;

18 nós, porém, bendiremos ao Senhor, desde agora e para sempre. Louvai ao Senhor.