1 Om Moab. Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Ve över Nebo, ty det är förstört! Kirjataim har kommit på skam och är intaget, fästet har kommit på skam och ligger krossat.

2 Moabs berömmelse är icke mer. I Hesbon förehar man onda anslag mot det: »Upp, låt oss utrota det, så att det icke mer är ett folk.» Också du, Madmen, skall förgöras, svärdet skall följa dig i spåren.

3 Klagorop höras från Horonaim, förödelse och stort brak.

4 Ja, Moab ligger förstört; högljutt klaga dess barn.

5 Uppför Halluhots höjd stiger man under gråt, och på vägen ned till Horonaim höras ångestfulla klagorop över förstörelsen.

6 Flyn, rädden edra liv, och bliven som torra buskar i öknen.

7 Ty därför att du förlitar dig på dina verk och dina skatter, skall ock du bliva intagen; och Kemos skall gå bort i fångenskap och hans präster och furstar med honom.

8 Och en förhärjare skall komma över var stad, så att ingen stad skall kunna rädda sig; dalen skall bliva förstörd och slätten ödelagd, såsom HERREN har sagt.

9 Given vingar åt Moab, ty flygande måste han fly bort. Hans städer skola bliva mark, och ingen skall bo i dem.

10 Förbannad vare den som försumligt utför HERRENS verk, förbannad vare den som dröjer att bloda sitt svärd.

11 I säkerhet har Moab levat från sin ungdom och har legat i ro på sin drägg; han har icke varit tömd ur ett kärl i ett annat, icke vandrat bort i fångenskap; därför har hans smak behållit sig, och hans lukt har ej förvandlats.

12 Se, därför skola dagar komma, säger HERREN, då jag skall sända till honom vintappare, som skola tappa honom och tömma hans kärl och krossa hans krukor.

13 Då skall Moab komma på skam med Kemos, likasom Israels hus kom på skam med Betel, som det förlitade sig på.

14 Huru kunnen I säga: »Vi äro hjältar och tappra män i striden»?

15 Moab skall ändå bliva förstört, dess städer skola gå upp i rök, och dess utvalda unga manskap måste ned till att slaktas; så säger konungen, han vilkens namn är HERREN Sebaot.

16 Snart kommer Moabs ofärd, och hans olycka hastar fram med fart.

17 Ömken honom, I alla som bon omkring honom, I alla som kännen hans namn. Sägen: »Huru sönderbruten är icke den starka spiran, den präktiga staven!»

18 Stig ned från din härlighet och sätt dig på torra marken, du dottern Dibons folk; ty Moabs förhärjare drager upp mot dig och förstör dina fästen.

19 Ställ dig vid vägen och spela omkring dig, du Aroers folk; fråga männen som fly och kvinnorna som söka rädda sig, säg: »Vad har hänt?»

20 Moab har kommit på skam, ja, det är krossat; jämren eder och ropen Förkunnen vid Arnon att Moab är förstört.

21 Domen har kommit över slättlandet, över Holon, Jahas och Mofaat,

22 över Dibon, Nebo och Bet-Diblataim,

23 över Kirjataim, Bet-Gamul och Bet-Meon,

24 över Keriot och Bosra och över alla andra städer i Moabs land, vare sig de ligga fjärran eller nära.

25 Avhugget är Moabs horn, och hans arm är sönderbruten, säger HERREN.

26 Gören honom drucken, ty han har förhävt sig mot HERREN; ja, må Moab ragla omkull i sina egna spyor och bliva till åtlöje, också han.

27 Eller var icke Israel till ett åtlöje för dig? Blev han då ertappad bland tjuvar, eftersom du skakar huvudet, så ofta du talar om honom?

28 Övergiven edra städer och byggen bo i klipporna, I Moabs inbyggare, och bliven lika duvor som bygga sina nästen bortom klyftans gap.

29 Vi hava hört om Moabs högmod, det övermåttan höga, om hans stolthet, högmod och högfärd och hans hjärtas förhävelse.

30 Jag känner, säger HERREN, hans övermod och opålitlighet, hans lösa tal och opålitliga handlingssätt.

31 Därför måste jag jämra mig för Moabs skull; över hela Moab måste jag klaga. Över Kir-Heres' män må man sucka.

32 Mer än Jaeser gråter, måste jag gråta över dig, du Sibmas vinträd, du vars rankor gingo över havet och nådde till Jaesers hav; mitt i din sommar och din vinbärgning har ju en förhärjare slagit ned.

33 Glädje och fröjd är nu avbärgad från de bördiga fälten och från Moabs land. På vinet i pressarna har jag gjort slut; man trampar ej mer vin under skördeskri, skördeskriet är intet skördeskri mer.

34 Från Hesbon, jämmerstaden, ända till Eleale, ända till Jahas upphäver man rop, och från Soar ända till Horonaim, till Eglat-Selisia; ty också Nimrims vatten bliva torr ökenmark.

35 Och jag skall i Moab så göra, säger HERREN, att ingen mer frambär offer på offerhöjden och ingen mer tänder offereld åt sin gud.

36 Därför klagar mitt hjärta såsom en flöjt över Moab, ja, mitt hjärta klagar såsom en flöjt över Kir-Heres' män: vad de hava kvar av sitt förvärv går ju förlorat.

37 Ty alla huvuden äro skalliga och alla skägg avskurna; på alla händer äro sårmärken och omkring länderna säcktyg.

38 På alla Moabs tak och på dess torg höres allenast dödsklagan, ty jag har krossat Moab såsom ett värdelöst kärl, säger HERREN.

39 Huru förfärad är han icke! I mån jämra eder. Huru vänder icke Moab ryggen till med blygd! Ja, Moab bliver ett åtlöje och en skräck för alla dem som bo däromkring.

40 Ty så säger HERREN: Se, en som liknar en örn svävar fram och breder ut sina vingar över Moab.

41 Keriot bliver intaget, bergfästena bliva erövrade. Och Moabs hjältars hjärtan bliva på den dagen såsom en kvinnas hjärta, när hon är barnsnöd.

42 Ja, Moab skall förgöras så att det icke mer är ett folk, ty det har förhävt sig mot HERREN.

43 Faror, fallgropar och fällor vänta eder, I Moabs inbyggare, säger HERREN.

44 Om någon flyr undan faran, så störtar han i fallgropen, och om han kommer upp ur fallgropen, så fångas han i fällan. Ty jag skall låta ett hemsökelsens år komma över dem, över Moab, säger HERREN.

45 I Hesbons skugga stanna de, det är ute med flyktingarnas kraft. Ty eld gick ut från Hesbon, en låga från Sihons land; och den förtärde Moabs tinning, hjässan på stridslarmets söner.

46 Ve dig, Moab! Förlorat är Kemos' folk. Ty dina söner äro tagna till fånga, och dina döttrar förda bort i fångenskap.

47 Men i kommande dagar skall jag åter upprätta Moab, säger HERREN. Så långt om domen över Moab.

1 Moava ilişkin: İsrailin Tanrısı, Her Şeye Egemen RAB şöyle diyor: ‹‹Vay Nevonun başına gelenlere! 2 Çünkü viraneye çevrilecek. 2 Kiryatayim utandırılacak, ele geçirilecek. 2 Misgav utandırılacak, kırılıp dökülecek.

2 Moav artık övülmeyecek, 2 Heşbonda onun yıkımı için düzen kuracak, 2 ‹Haydi, şu Moav ulusuna son verelim› diyecekler. 2 Ey Madmenfö, sen de susturulacaksın, 2 Kılıç kovalayacak seni. çağrıştırıyor.

3 Horonayimden feryat duyulacak: 2 ‹Kent mahvoldu, büyük yıkıma uğradı!›

4 ‹‹Moav yıkılacak, 2 Yavrularının ağlayışı duyulacak.

5 Ağlaya ağlaya çıkıyorlar Luhit Yokuşundan, 2 Horonayim inişinde 2 Yıkımın neden olduğu acı feryatlar duyuluyor.

6 Kaçın, canınızı kurtarın! 2 Çölde yaban eşeğifö gibi koşun! ağacı››.

7 ‹‹Evet, başarılarına, mal varlığına güvendiğin için 2 Sen de ele geçirileceksin. 2 İlahın Kemoş da kâhinleri ve görevlileriyle birlikte 2 Sürgün edilecek.

8 Yok edici her kente uğrayacak, 2 Tek kent kurtulmayacak. 2 Vadi yerle bir olacak, 2 Yayla altüst edilecek›› diyor RAB.

9 ‹‹Moav toprağına tuz dökün, kısırlaşsın, 2 Kentleri öyle viran olacak ki, 2 Kimse yaşamayacak oralarda.

10 Lanet olsun RABbin işini savsaklayana! 2 Kılıcını kan dökmekten alıkoyana lanet olsun!

11 Moav gençliğinden bu yana güvenlikteydi, 2 Şarap tortusu gibi durgun kaldı, 2 Bir kaptan öbürüne boşaltılmadı, 2 Sürgüne gönderilmedi. 2 O yüzden tadını yitirmedi, kokusu bozulmadı.

12 ‹‹Ama onu boşaltacak adamları göndereceğim günler geliyor›› diyor RAB, ‹‹Onu boşaltacaklar. Kaplarını boşaltacak, küplerini paramparça edecekler.

13 İsrail halkı güvendiği Beytelden nasıl utandıysa, Moav da Kemoş ilahından öyle utanacak.

14 ‹‹Nasıl, ‹Biz yiğidiz, 2 Savaşa hazır askerleriz› dersiniz?

15 Moav ve kentlerini yerle bir eden, 2 Saldırıya geçti. 2 En seçkin gençleri kesime gidecek. 2 Adı Her Şeye Egemen RAB olan Kral böyle diyor.

16 Moavın yıkımı yakında geliyor, 2 Uğrayacağı felaket hızla yaklaşıyor.

17 Dövünün onun için, 2 Ey çevresinde yaşayan, ününü bilen sizler! 2 ‹Kudret asası, 2 Görkemli değnek nasıl da kırıldı!› deyin.

18 ‹‹Ey Divon Kentinde yaşayan halk, 2 Görkeminden in, 2 Kuru toprak üstünde otur. 2 Çünkü Moavı yerle bir eden sana da saldıracak, 2 Kalelerini yıkacak.

19 Ey sen, Aroerde oturan, 2 Yol kenarında dur da gözle! 2 Kaçan adama, kurtulan kadına, 2 ‹Ne oldu?› diye sor.

20 Moav utandırıldı, darmadağın oldu. 2 Feryat et, haykır! 2 Moavın yıkıldığını Arnon Vadisinde duyur.

21 ‹‹Yayladaki kentler -Holan, Yahas, Mefaat, Divon, Nevo, Beytdivlatayim, Kiryatayim, Beytgamul, Beytmeon, Keriyot, Bosra, uzak yakın bütün Moav kentleri- yargılanacak.

25 Moavın boynuzu kesildi, kolu kırıldı›› diyor RAB.

26 ‹‹Moavı sarhoş edin, 2 Çünkü RABbe büyüklük tasladı. 2 Moav kendi kusmuğunda yuvarlanacak, 2 Alay konusu olacak.

27 İsrail senin için gülünesi bir ulus mu oldu? 2 Hırsızlar arasında mı yakalandı ki, 2 Ondan söz ettikçe baş sallıyorsun?

28 ‹‹Ey Moavda yaşayanlar, 2 Kentlerinizi terk edip kayalara sığının. 2 Uçurumun ağzında yuvasını yapan 2 Güvercin gibi olun.

29 Moavın ne denli gururlanıp büyüklendiğini, 2 Kendini ne denli beğendiğini, 2 Kibirlenip küstahlaştığını, 2 Övünüp kabardığını duyduk.

30 Küstahlığını biliyorum›› diyor RAB, 2 ‹‹Övünmesi boşunadır, yaptıkları da.

31 Bu yüzden Moav için haykıracak, 2 Bütün Moav için feryat edeceğim. 2 Ağlayacağım Kîr-Hereset halkı için.

32 Ey Sivma asması, 2 Senin için Yazer halkından çok ağlayacağım. 2 Filizlerin gölü aşıp 2 Yazere ulaştı. 2 Yok edici yaz meyvelerini, üzümünü yok etti.

33 Moavın meyve bahçelerinden, tarlalarından 2 Sevinç ve neşe yok oldu. 2 Üzüm sıkma çukurlarından şarap akışını durdurdum; 2 Kimse sevinç çığlıklarıyla üzüm ezmiyor, 2 Çığlıklar var, ama sevinç çığlıkları değil.

34 ‹‹Heşbon ve Elalenin haykırışları 2 Yahasa ulaşıyor. 2 Soardan Horonayime, 2 Eglat-Şelişiyaya dek çığlıklar yükseliyor. 2 Çünkü Nimrim suları bile kurudu.

35 Moavda puta tapılan yerlerde 2 Sunu sunanları, 2 İlahlarına buhur yakanları 2 Yok edeceğim›› diyor RAB.

36 ‹‹Bu yüzden yüreğim ney gibi 2 İnliyor Moav için; 2 Kîr-Hereset halkı için ney gibi 2 İnliyor yüreğim. 2 Çünkü elde ettikleri zenginlik uçup gitti.

37 ‹‹Herkes saçını sakalını kesecek, 2 Elini yaralayacak, 2 Beline çul saracak.

38 Moav damlarında, meydanlarında 2 Yalnız ağlayış var. 2 Çünkü Moavı kimsenin beğenmediği 2 Bir kap gibi kırdım›› diyor RAB.

39 ‹‹Nasıl da darmadağın oldu Moav! 2 Nasıl acıyla feryat ediyor! 2 Nasıl da sırtını dönüyor utançtan! 2 Moav çevresindekilere alay konusu, 2 Dehşet verici bir örnek oldu.››

40 RAB diyor ki, 2 ‹‹Bakın! Düşman birden çullanan bir kartal gibi 2 Kanatlarını Moavın üzerine açacak.

41 Keriyot ele geçirilecek, 2 Kaleler alınacak. 2 O gün Moavlı askerlerin yüreği, 2 Doğum sancısı çeken kadının yüreği gibi olacak.

42 Moav yıkıma uğrayacak, 2 Halk olmaktan çıkacak; 2 Çünkü RABbe karşı büyüklük tasladı.

43 Önünde dehşet, çukur ve tuzak var, 2 Ey Moav halkı!›› diyor RAB.

44 ‹‹Dehşetten kaçan çukura düşecek, 2 Çukurdan çıkan tuzağa yakalanacak; 2 Çünkü Moavın üzerine 2 Cezalandırma yılını getireceğim›› diyor RAB.

45 ‹‹Heşbonun gölgesinde 2 Bitkin düşmüş kaçkınlar. 2 Çünkü Heşbondan ateş, 2 Sihonun ortasından alev çıktı; 2 Moavlıların alınlarını, 2 Kargaşa çıkaranların başlarını yakıp yok etti.

46 Vay sana, ey Moav! 2 İlah Kemoşun halkı yok oldu, 2 Oğulların sürgüne gönderildi, 2 Kızların tutsak alındı.

47 Ama son günlerde 2 Yine eski gönencine kavuşturacağım Moav'ı›› diyor RAB. Moav'ın yargısı burada sona eriyor.