1 Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.

2 Av dem kan man lära vishet och tukt,

3 så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.

4 De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.

5 Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.

6 Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.

7 HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.

8 Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.

9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.

10 Min son, om syndare locka dig, så följ icke.

11 Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;

12 såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven;

13 allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;

14 dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --

15 då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,

16 ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.

17 Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.

18 Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.

19 Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.

20 Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.

21 I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:

22 Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?

23 Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.

24 Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,

25 eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning

26 därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,

27 ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.

28 Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.

29 Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,

30 ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,

31 därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.

32 Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.

33 Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.

1 Davut oğlu İsrail Kralı Süleymanın özdeyişleri:

2 Bu özdeyişler, bilgeliğe ve terbiyeye ulaşmak, 2 Akıllıca sözleri anlamak,

3 Başarıya götüren terbiyeyi edinip 2 Doğru, haklı ve adil olanı yapmak,

4 Saf kişiyi ihtiyatlı, 2 Genç adamı bilgili ve sağgörülü kılmak içindir.

5 Özdeyişlerle benzetmeleri, 2 Bilgelerin sözleriyle bilmecelerini anlamak için 2 Bilge kişi dinlesin ve kavrayışını artırsın, 2 Akıllı kişi yaşam hüneri kazansın.

7 RAB korkusudur bilginin temeli. 2 Ahmaklarsa bilgeliği ve terbiyeyi küçümser.

8 Oğlum, babanın uyarılarına kulak ver, 2 Annenin öğrettiklerinden ayrılma.

9 Çünkü bunlar başın için sevimli bir çelenk, 2 Boynun için gerdanlık olacaktır.

10 Oğlum, seni ayartmaya çalışan günahkârlara teslim olma.

11 Şöyle diyebilirler: 2 ‹‹Bizimle gel, 2 Adam öldürmek için pusuya yatalım, 2 Zevk uğruna masum kişileri tuzağa düşürelim.

12 Onları ölüler diyarı gibi diri diri, 2 Ölüm çukuruna inenler gibi 2 Bütünüyle yutalım.

13 Bir sürü değerli mal ele geçirir, 2 Evlerimizi ganimetle doldururuz.

14 Gel, sen de bize katıl, 2 Tek bir kesemiz olacak.››

15 Oğlum, böyleleriyle gitme, 2 Onların tuttuğu yoldan uzak dur.

16 Çünkü ayakları kötülüğe koşar, 2 Çekinmeden kan dökerler.

17 Kuşların gözü önünde ağ sermek boşunadır.

18 Başkasına pusu kuran kendi kurduğu pusuya düşer. 2 Yalnız kendi canıdır tuzağa düşürdüğü.

19 Haksız kazanca düşkün olanların sonu böyledir. 2 Bu düşkünlük onları canlarından eder.

20 Bilgelik dışarıda yüksek sesle haykırıyor, 2 Meydanlarda sesleniyor.

21 Kalabalık sokak başlarında bağırıyor, 2 Kentin giriş kapılarında sözlerini duyuruyor:

22 ‹‹Ey budalalar, budalalığı ne zamana dek seveceksiniz? 2 Alaycılar ne zamana dek alay etmekten zevk alacak? 2 Akılsızlar ne zamana dek bilgiden nefret edecek?

23 Uyardığımda yola gelin, o zaman size yüreğimi açar, 2 Sözlerimi anlamanıza yardım ederim.

24 Ama sizi çağırdığım zaman beni reddettiniz. 2 Elimi uzattım, umursayan olmadı.

25 Duymazlıktan geldiniz bütün öğütlerimi, 2 Uyarılarımı duymak istemediniz.

26 Bu yüzden ben de felaketinize sevineceğim. 2 Belaya uğradığınızda, 2 Bela üzerinize bir fırtına gibi geldiğinde, 2 Bir kasırga gibi geldiğinde felaketiniz, 2 Sıkıntıya, kaygıya düştüğünüzde, 2 Sizinle alay edeceğim.

28 O zaman beni çağıracaksınız, 2 Ama yanıtlamayacağım. 2 Var gücünüzle arayacaksınız beni, 2 Ama bulamayacaksınız.

29 Çünkü bilgiden nefret ettiniz. 2 RABden korkmayı reddettiniz.

30 Öğütlerimi istemediniz, 2 Uyarılarımın tümünü küçümsediniz.

31 Bu nedenle tuttuğunuz yolun meyvesini yiyeceksiniz, 2 Kendi düzenbazlığınıza doyacaksınız.

32 Bön adamlar dönekliklerinin kurbanı olacak. 2 Akılsızlar kaygısızlıklarının içinde yok olup gidecek.

33 Ama beni dinleyen güvenlik içinde yaşayacak, 2 Kötülükten korkmayacak, huzur bulacak.››