1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
1 RABbe şükredin, Onu adıyla çağırın, 2 Halklara duyurun yaptıklarını!
2 Onu ezgilerle, ilahilerle övün, 2 Bütün harikalarını anlatın!
3 Kutsal adıyla övünün, 2 Sevinsin RABbe yönelenler!
4 RABbe ve Onun gücüne bakın, 2 Durmadan Onun yüzünü arayın!
5 Ey sizler, kulu İbrahimin soyu, 2 Seçtiği Yakupoğulları, 2 Onun yaptığı harikaları, 2 Olağanüstü işlerini 2 Ve ağzından çıkan yargıları anımsayın!
7 Tanrımız RAB Odur, 2 Yargıları bütün yeryüzünü kapsar.
8 O antlaşmasını, 2 Bin kuşak için verdiği sözü, 2 İbrahimle yaptığı antlaşmayı, 2 İshak için içtiği andı sonsuza dek anımsar.
10 ‹‹Hakkınıza düşen mülk olarak 2 Kenan ülkesini size vereceğim›› diyerek, 2 Bunu Yakup için bir kural, 2 İsraille sonsuza dek geçerli bir antlaşma yaptı.
12 O zaman bir avuç insandılar, 2 Sayıca az ve ülkeye yabancıydılar.
13 Bir ulustan öbürüne, 2 Bir ülkeden ötekine dolaşıp durdular.
14 RAB kimsenin onları ezmesine izin vermedi, 2 Onlar için kralları bile payladı:
15 ‹‹Meshettiklerime dokunmayın, 2 Peygamberlerime kötülük etmeyin!›› dedi.
16 Ülkeye kıtlık gönderdi, 2 Bütün yiyeceklerini yok etti.
17 Önlerinden bir adam göndermişti, 2 Köle olarak satılan Yusuftu bu.
18 Zincir vurup incittiler ayaklarını, 2 Demir halka geçirdiler boynuna,
19 Söyledikleri gerçekleşinceye dek, 2 RABbin sözü onu sınadı.
20 Kral adam gönderip Yusufu salıverdi, 2 Halklara egemen olan onu özgür kıldı.
21 Onu kendi sarayının efendisi, 2 Bütün varlığının sorumlusu yaptı;
22 Önderlerini istediği gibi eğitsin, 2 İleri gelenlerine akıl versin diye.
23 O zaman İsrail Mısıra gitti, 2 Yakup Ham ülkesine yerleşti.
24 RAB halkını alabildiğine çoğalttı, 2 Düşmanlarından sayıca artırdı onları.
25 Sonunda tutumunu değiştirdi düşmanlarının: 2 Halkından tiksindiler, 2 Kullarına kurnazca davrandılar.
26 Kulu Musayı, 2 Seçtiği Harunu gönderdi aralarına.
27 Onlar gösterdiler RABbin belirtilerini, 2 Ham ülkesinde şaşılası işlerini.
28 Karanlık gönderip ülkeyi karanlığa bürüdü RAB, 2 Çünkü Mısırlılar Onun sözlerine karşı gelmişti.
29 Kana çevirdi sularını, 2 Öldürdü balıklarını.
30 Ülkede kurbağalar kaynaştı 2 Krallarının odalarına kadar.
31 RAB buyurunca sinek sürüleri, 2 Sivrisinekler üşüştü ülkenin her yanına.
32 Dolu yağdırdı yağmur yerine, 2 Şimşekler çaktırdı ülkelerinde.
33 Bağlarını, incir ağaçlarını vurdu, 2 Parçaladı ülkenin ağaçlarını.
34 O buyurunca çekirgeler, 2 Sayısız yavrular kaynadı.
35 Ülkenin bütün bitkilerini yediler, 2 Toprağın ürününü yiyip bitirdiler.
36 RAB ülkede ilk doğanların hepsini, 2 İlk çocuklarını öldürdü.
37 İsraillileri ülkeden altın ve gümüşle çıkardı, 2 Oymaklarından tek kişi bile tökezlemedi.
38 Onlar gidince Mısır sevindi, 2 Çünkü İsrail korkusu çökmüştü Mısırın üzerine.
39 RAB bulutu bir örtü gibi yaydı üzerlerine, 2 Gece ateş verdi yollarını aydınlatsın diye.
40 İstediler, bıldırcın gönderdi, 2 Göksel ekmekle doyurdu karınlarını.
41 Kayayı yardı, sular fışkırdı, 2 Çorak topraklarda bir ırmak gibi aktı.
42 Çünkü kutsal sözünü, 2 Kulu İbrahime verdiği sözü anımsadı.
43 Halkını sevinç içinde, 2 Seçtiklerini sevinç çığlıklarıyla ülkeden çıkardı.
44 Ulusların topraklarını verdi onlara. 2 Halkların emeğini miras aldılar;
45 Kurallarını yerine getirsinler, 2 Yasalarına uysunlar diye. 2 RAB'be övgüler sunun!