1 Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
2 min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
3 HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
4 En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
5 HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
6 Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
7 Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
8 vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
9 Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
10 dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
11 Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
12 När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
13 när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
14 när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
15 saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.
1 Ellerime vuruşmayı, 2 Parmaklarıma savaşmayı öğreten 2 Kayam RABbe övgüler olsun!
2 Odur benim vefalı dostum, kalem, 2 Kurtarıcım, kulem, 2 Kalkanım, Ona sığınırım; 2 Odur halkları bana boyun eğdiren!
3 Ya RAB, insan ne ki, onu gözetesin, 2 İnsan soyu ne ki, onu düşünesin?
4 İnsan bir soluğu andırır, 2 Günleri geçici bir gölge gibidir.
5 Ya RAB, gökleri yar, aşağıya in, 2 Dokun dağlara, tütsünler.
6 Şimşek çaktır, dağıt düşmanı, 2 Savur oklarını, şaşkına çevir onları.
7 Yukarıdan elini uzat, kurtar beni; 2 Çıkar derin sulardan, 2 Al eloğlunun elinden.
8 Onların ağzı yalan saçar, 2 Sağ ellerini kaldırır, yalan yere ant içerler.
9 Ey Tanrı, sana yeni bir ezgi söyleyeyim, 2 Seni on telli çenkle, ilahilerle öveyim.
10 Sensin kralları zafere ulaştıran, 2 Kulun Davutu kötülük kılıcından kurtaran.
11 Kurtar beni, özgür kıl 2 Eloğlunun elinden. 2 Onların ağzı yalan saçar, 2 Sağ ellerini kaldırır, yalan yere ant içerler.
12 O zaman gençliğinde 2 Sağlıklı yetişen fidan gibi olacak oğullarımız, 2 Sarayın oymalı sütunları gibi olacak kızlarımız.
13 Her türlü ürünle dolup taşacak ambarlarımız; 2 Binlerce, on binlerce yavrulayacak 2 Çayırlarda davarlarımız.
14 Semiz olacak sığırlarımız; 2 Surlarımıza gedik açılmayacak, 2 İnsanlarımız sürgün edilmeyecek, 2 Meydanlarımızda feryat duyulmayacak!
15 Ne mutlu bunlara sahip olan halka! 2 Ne mutlu Tanrısı RAB olan halka!