1 För sångmästaren, efter »Liljor»; av David.

2 Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet.

3 Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig.

4 Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.

5 Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda.

6 Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig.

7 Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud.

8 Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte;

9 främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn.

10 Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig.

11 Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek.

12 Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk.

13 Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.

14 Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.

15 Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.

16 Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.

17 Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.

18 Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.

19 Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.

20 Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.

21 Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.

22 De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst.

23 Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;

24 må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.

25 Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.

26 Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,

27 eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.

28 Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.

29 Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.

30 Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.

31 Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.

32 Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.

33 När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.

34 Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.

35 Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.

36 Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet.

37 Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri.

1 Kurtar beni, ey Tanrı, 2 Sular boyuma ulaştı.

2 Dipsiz batağa gömülüyorum, 2 Basacak yer yok. 2 Derin sulara battım, 2 Sellere kapıldım.

3 Tükendim feryat etmekten, 2 Boğazım kurudu; 2 Gözlerimin feri sönüyor 2 Tanrımı beklemekten.

4 Yok yere benden nefret edenler 2 Saçlarımdan daha çok. 2 Kalabalıktır canıma kasteden haksız düşmanlarım. 2 Çalmadığım malı nasıl geri verebilirim?

5 Akılsızlığımı biliyorsun, ey Tanrı, 2 Suçlarım senden gizli değil.

6 Ya Rab, Her Şeye Egemen RAB, 2 Utanmasın sana umut bağlayanlar benim yüzümden! 2 Ey İsrailin Tanrısı, 2 Benim yüzümden sana yönelenler rezil olmasın!

7 Senin uğruna hakarete katlandım, 2 Utanç kapladı yüzümü.

8 Kardeşlerime yabancı, 2 Annemin öz oğullarına uzak kaldım.

9 Çünkü evin için gösterdiğim gayret beni yiyip bitirdi, 2 Sana edilen hakaretlere ben uğradım.

10 Oruç tutup ağlayınca, 2 Yine hakarete uğradım.

11 Çula büründüğüm zaman 2 Alay konusu oldum.

12 Kent kapısında oturanlar beni çekiştiriyor, 2 Sarhoşların türküsü oldum.

13 Ama benim duam sanadır, ya RAB. 2 Ey Tanrı, sevginin bolluğuyla, 2 Güvenilir kurtarışınla uygun gördüğünde 2 Yanıtla beni.

14 Beni çamurdan kurtar, 2 İzin verme batmama; 2 Benden nefret edenlerden, 2 Derin sulardan kurtulayım.

15 Seller beni sürüklemesin, 2 Engin beni yutmasın, 2 Ölüm çukuru ağzını üstüme kapamasın.

16 Yanıt ver bana, ya RAB, 2 Çünkü sevgin iyidir. 2 Yüzünü çevir bana büyük merhametinle!

17 Kulundan yüzünü gizleme, 2 Çünkü sıkıntıdayım, hemen yanıtla beni!

18 Yaklaş bana, kurtar canımı, 2 Al başımdan düşmanlarımı.

19 Bana nasıl hakaret edildiğini, 2 Utandığımı, rezil olduğumu biliyorsun; 2 Düşmanlarımın hepsi senin önünde.

20 Hakaret kalbimi kırdı, dertliyim, 2 Acılarımı paylaşacak birini bekledim, çıkmadı, 2 Avutacak birini aradım, bulamadım.

21 Yiyeceğime zehir kattılar, 2 Sirke içirdiler susadığımda.

22 Önlerindeki sofra tuzak olsun onlara, 2 Yandaşları için kapan olsun!

23 Gözleri kararsın, göremesinler! 2 Bellerini hep bükük tut!

24 Gazabını yağdır üzerlerine, 2 Öfkenin ateşi yapışsın yakalarına!

25 Issız kalsın konakları, 2 Çadırlarında oturan olmasın!

26 Çünkü senin vurduğun insanlara zulmediyor, 2 Yaraladığın insanların acısını konuşuyorlar.

27 Ceza yağdır başlarına, 2 Senin tarafından aklanmasınlar!

28 Yaşam kitabından silinsin adları, 2 Doğrularla yan yana yazılmasınlar!

29 Bense ezilmiş ve kederliyim, 2 Senin kurtarışın, ey Tanrı, bana bir kale olsun!

30 Tanrının adını ezgilerle öveceğim, 2 Şükranlarımla Onu yücelteceğim.

31 RABbi bir öküzden, 2 Boynuzlu, tırnaklı bir boğadan 2 Daha çok hoşnut eder bu.

32 Mazlumlar bunu görünce sevinsin, 2 Ey Tanrıya yönelen sizler, yüreğiniz canlansın.

33 Çünkü RAB yoksulları işitir, 2 Kendi tutsak halkını hor görmez.

34 Ona övgüler sunun, ey yer, gök, 2 Denizler ve onlardaki bütün canlılar!

35 Çünkü Tanrı Siyonu kurtaracak, 2 Yahuda kentlerini onaracak; 2 Halk oraya yerleşip sahibi olacak.

36 Kullarının çocukları orayı miras alacak, 2 O'nun adını sevenler orada oturacak.