1 Konung David var nu gammal och kommen till hög ålder; och ehuru man höljde täcken över honom, kunde han dock icke hålla sig varm.

2 Då sade hans tjänare till honom: »Må man för min herre konungens räkning söka upp en ung kvinna, en jungfru, som kan bliva konungens tjänarinna och sköta honom. Om hon får ligga i din famn, så bliver min herre konungen varm»

3 Så sökte de då över hela Israels land efter en skön flicka; och de funno Abisag från Sunem och förde henne till konungen.

4 Hon var en mycket skön flicka, och hon skötte nu konungen och betjänade honom, men konungen hade intet umgänge med henne.

5 Men Adonia, Haggits son, hov sig upp och sade: »Det är jag som skall bliva konung.» Och han skaffade sig vagnar och ryttare, därtill ock femtio man som löpte framför honom.

6 Hans fader hade aldrig velat bedröva honom med att säga: »Varför gör du så?» Han var ock mycket fager; och hans moder hade fött honom näst efter Absalom.

7 Och han begynte underhandla med Joab, Serujas son, och med prästens Ebjatar, och dessa slöto sig till Adonia och understödde honom.

8 Men prästen Sadok och Benaja, Jojadas son, samt profeten Natan, Simei, Rei och Davids hjältar höllo icke med Adonia.

9 Och Adonia slaktade får och fäkreatur och gödkalvar vid Soheletstenen, som ligger vid Rogelskällan; och han inbjöd dit alla sina bröder, konungens söner, och alla de Juda män som voro i konungens tjänst.

10 Men profeten Natan, Benaja, hjältarna och sin broder Salomo inbjöd han icke.

11 Då sade Natan så till Bat-Seba, Salomos moder: »Du har väl hört att Adonia, Haggits son, har blivit konung, utan att vår herre David vet därom?

12 Men jag vill nu giva dig ett råd, för att du må kunna rädda ditt liv och din son Salomos liv.

13 Gå in till konung David och säg till honom: 'Har du icke, min herre konung, själv med ed lovat din tjänarinna och sagt: Din son Salomo skall bliva konung efter mig; han skall sitta på min tron? Varför har då Adonia blivit konung?'

14 Och medan du ännu är där och talar med konungen, skall jag efter dig komma in och bekräfta dina ord.»

15 Så gick då Bat-Seba in till konungen, i kammaren. Konungen var nu mycket gammal; och Abisag från Sunem betjänade konungen.

16 Och Bat-Seba bugade sig och föll ned för konungen. Då frågade konungen: »Vad önskar du?»

17 Hon sade till honom: »Min herre, du har ju själv lovat din tjänarinna med en ed vid HERREN, din Gud: 'Din son Salomo skall bliva konung efter mig; han skall sitta på min tron.'

18 Men se, nu har Adonia blivit konung, fastän du, min herre konung, ännu icke har fått veta det.

19 Och han har slaktat tjurar och gödkalvar och får i myckenhet, och han har inbjudit alla konungens söner och prästen Ebjatar och härhövitsmannen Joab; men din tjänare Salomo har han icke inbjudit.

20 På dig, min herre konung, äro nu hela Israels ögon riktade, i förväntan att du skall kungöra för dem vem som skall sitta på min herre konungens tron efter honom.

21 Eljest torde hända, att när min herre konungen har gått till vila hos sina fäder, då bliva jag och min son Salomo hållna såsom brottslingar.»

22 Medan hon ännu höll på att tala med konungen, kom profeten Natan.

23 Och man anmälde det för konungen och sade: »Profeten Natan är här.» När han så kom inför konungen, föll han ned till jorden på sitt ansikte för konungen.

24 Och Natan sade: »Min herre konung, är det väl du som har sagt att Adonia skall bliva konung efter dig, och att han skall sitta på din tron?

25 Ty han har i dag gått ned och slaktat tjurar och gödkalvar och får i myckenhet, och har inbjudit alla konungens söner och härhövitsmännen och prästen Ebjatar, och de hålla nu på med att äta och dricka hos honom; och de ropa: 'Leve konung Adonia!'

26 Men mig, din tjänare, och prästen Sadok och Benaja, Jojadas son, och din tjänare Salomo har han icke inbjudit.

27 Kan väl detta hava utgått från min herre konungen, utan att du har låtit dina tjänare vet vem som skall sitta på min herre konungens tron efter honom?»

28 Då svarade konung David och sade: »Kallen hit till mig Bat-Seba.» När hon nu kom inför konungen och stod inför konungen,

29 betygade konungen med ed och sade: »Så sant HERREN lever, han som har förlossat mig från all nöd:

30 såsom jag lovade dig med ed vid HERREN, Israels Gud, då jag sade: 'Din son Salomo skall bliva konung efter mig; han skall sitta på min tron i mitt ställe', så vill jag denna dag göra.»

31 Då bugade sig Bat-Seba, med ansiktet mot jorden, och föll ned för konungen och sade: »Må min herre, konung David, leva evinnerligen!»

32 Och konung David sade: »Kallen till mig prästen Sadok och profeten Natan och Benaja, Jojadas son. När dessa kommo inför konungen,

33 sade konungen till dem: »Tagen eder herres tjänare med eder och sätten min son Salomo på min egen mulåsna och fören honom med till Gihon.

34 Där må prästen Sadok och profeten Natan smörja honom till konung över Israel; sedan skolen I stöta i basun och ropa: 'Leve konung Salomo!'

35 Därefter skolen I följa honom hitupp, och när han kommer hit, skall han sätta sig på min tron, och så skall han vara konung i mitt ställe. Ty det är honom jag har förordnat att vara furste över Israel och Juda.»

36 Då svarade Benaja, Jojadas son, konungen och sade: »Amen. Så bjude ock HERREN, min herre konungens Gud.

37 Såsom HERREN har varit med min herre konungen, så vare han ock med Salomo. Ja, må han göra hans tron ännu mäktigare än min herres, konung Davids, tron.»

38 Så gingo nu prästen Sadok och profeten Natan och Benaja, Jojadas son, ditned, jämte keretéerna och peletéerna, och satte Salomo på konung Davids mulåsna och förde honom till Gihon.

39 Och prästen Sadok tog oljehornet ur tältet och smorde Salomo. Därefter stötte de i basun, och allt folket ropade: »Leve konung Salomo!»

40 Sedan följde allt folket honom upp, under det att de blåste på flöjter och visade sin glädje med ett så stort jubel, att jorden kunde rämna av deras rop.

41 Men Adonia och alla de inbjudna som han hade hos sig hörde detta, just då de hade slutat att äta. När Joab nu hörde basunljudet, sade han: »Varför höres detta larm från staden?»

42 Medan han ännu talade, kom Jonatan, prästen Ebjatars son; och Adonia sade: »Kom hit, ty du är en rättskaffens man och har nog ett gott glädjebudskap att förkunna.»

43 Jonatan svarade och sade till Adonia: »Nej, vår herre, konung David, har gjort Salomo till konung.

44 Och konungen har med honom sänt åstad prästen Sadok och profeten Natan och Benaja, Jojadas son, jämte keretéerna och peletéerna, och de hava satt honom på konungens mulåsna.

45 Därefter hava prästen Sadok och profeten Natan i Gihon smort honom till konung, och sedan hava de dragit upp därifrån under jubel, och hela staden har kommit i rörelse. Härav kommer det buller som I haven hört.

46 Salomo sitter nu ock på konungatronen.

47 Vidare hava konungens tjänare kommit och lyckönskat vår herre konung David, och sagt: 'Din Gud låte Salomos namn bliva ännu större än ditt namn, och hans tron ännu mäktigare än din tron.' Och konungen har tillbett, nedböjd på sin säng;

48 ja, konungen har sagt så: 'Lovas vare HERREN, Israels Gud, som i dag har satt en efterträdare på min tron, så att jag med egna ögon har fått se det!»

49 Då blevo alla de inbjudna som voro hos Adonia förskräckta och stodo upp och gingo bort, var och en sin väg.

50 Men Adonia fruktade så för Salomo, att han stod upp och gick bort och fattade i hornen på altaret.

51 Och det blev berättat för Salomo: »Se, Adonia fruktar för konung Salomo; därför har han fattat i hornen på altaret och sagt: 'Konung Salomo måste lova mig i dag med ed att han icke skall döda sin tjänare med svärd.'»

52 Då sade Salomo: »Om han vill vara en rättskaffens man, så skall icke ett hår av hans huvud falla till jorden; men om något ont bliver funnet hos honom, så skall han dö.»

53 Därefter sände konung Salomo åstad och lät hämta honom från altaret; och han kom och föll ned för konung Salomo. Då sade Salomo till honom: »Gå hem till ditt.»

1 大卫王老了， 年事已高， 他们虽用许多衣服盖着他， 他仍不感到暖和。

2 所以他的臣仆对他说： "不如为我主我王寻找一个年轻的处女， 使她侍候在王面前， 照顾王， 睡在王的怀中， 好使我主我王得到暖和。"

3 于是他们在以色列全境寻找一个美貌的少女， 结果找着了一个书念的女子亚比煞， 就把她带到王面前。

4 这少女极其美丽。她照顾王， 服事他， 可是王没有与她发生过关系。

5 那时哈及的儿子亚多尼雅妄自尊大， 说： "我必作王。"就为自己预备了战车、骑兵， 又有五十人在他前面奔走。

6 他的父亲从来没有责难他说： "你为什么这样作呢？"他的容貌也很英俊， 他是在押沙龙之后生的。

7 亚多尼雅与洗鲁雅的儿子约押和亚比亚他祭司商议以后， 二人都答应支持他。

8 但撒督祭司、耶何耶大的儿子比拿雅， 拿单先知、示每、利以和大卫的勇士都不拥护亚多尼雅。

9 有一天， 亚多尼雅在隐．罗结旁边， 琐希列的磐石那里， 宰杀牛羊和肥畜， 邀请他所有的兄弟， 就是王的众子和所有作王的臣仆的犹大人， 来参加筵席。

10 只是没有邀请拿单先知、比拿雅、众勇士和他的兄弟所罗门。

11 拿单对所罗门的母亲拔示巴说： "哈及的儿子亚多尼雅作了王， 而我们的主大卫还不知道， 你难道没有听见吗？

12 现在你来， 我可以给你出一个主意， 好救你的性命和你儿子所罗门的性命。

13 你进去见大卫王， 对他说： ‘我主我王， 你不是曾经向婢女起誓， 说： "你的儿子所罗门必接续我作王， 他要坐在我的王位上"吗？现在为什么亚多尼雅作了王呢？’

14 你还在那里与王说话的时候， 我会随后进来， 证实你的话。"

15 于是拔示巴进到内室去见王。王很老了， 书念的女子亚比煞正在服事王。

16 拔示巴向王俯伏叩拜， 王问： "你要什么？"

17 她回答说： "我主啊， 你曾经指着耶和华你的 神向婢女起誓， 说： ‘你的儿子所罗门必接续我作王， 他要坐在我的王位上’，

18 可是， 现在亚多尼雅作了王了； 而我主我王， 你还不知道。

19 他宰杀了许多公牛、肥畜和羊， 邀请了王所有的儿子、亚比亚他祭司和军队的元帅约押， 却没有邀请王的仆人所罗门。

20 我主我王啊， 现在以色列众人的眼睛都看着你， 等你告诉他们谁要坐在我主我王的王位上， 接续你作王。

21 否则， 到我主我王与列祖同睡之后， 我和我的儿子所罗门就要被算为罪人了。"

22 拔示巴还在与王说话的时候， 拿单先知就进来了。

23 有人告诉王说： "拿单先知来了。"拿单来到王面前， 向王叩拜。

24 拿单说： "我主我王啊， 你曾说过： ‘亚多尼雅要接续我作王， 坐在我的王位上’吗？

25 今天他下去宰杀了许多公牛、肥畜和羊， 又请了王所有的儿子、众军长和亚比亚他祭司。他们正在亚多尼雅面前又吃又喝， 说： ‘亚多尼雅王万岁。’

26 只有我， 就是你的仆人， 撒督祭司、耶何耶大的儿子比拿雅和你的仆人所罗门， 他都没有邀请。

27 我主我王是不是作了这事， 而你没有告诉你的众臣仆， 谁要接续我主我王， 坐你的王位呢？"

28 大卫回答说： "召拔示巴到我这里来。"于是拔示巴来到王面前， 站在那里。

29 王就起誓说： "我指着曾经救我的性命脱离一切患难的永活的耶和华起誓，

30 我从前怎样指着耶和华以色列的 神向你起誓， 说： ‘你的儿子所罗门必接续我作王， 要坐在我的王位上’， 我今天也必照样行。"

31 于是拔示巴面伏在地， 向王叩拜， 说： "愿我主大卫王万岁！ "

32 大卫王又说： "召撒督祭司、拿单先知和耶何耶大的儿子比拿雅到我这里来。"他们都来到王面前。

33 王就对他们说： "你们要带着你们主人的仆人， 使我的儿子所罗门骑上我的骡子， 送他下到基训去。

34 在那里撒督祭司和拿单先知要膏立他作以色列的王。你们要吹角说： ‘所罗门王万岁！ ’

35 然后你们要跟随他上来； 他要来坐在我的王位上； 他要接续我作王。我已经立了他作以色列和犹大的统治者。"

36 耶何耶大的儿子比拿雅回答王说： "阿们！ 愿耶和华我主我王的 神也是这样说。

37 耶和华怎样与我主我王同在， 愿他也照样与所罗门同在， 使他的王位， 比我主大卫王的王位更伟大。"

38 于是撒督祭司、拿单先知和耶何耶大的儿子比拿雅， 以及基利提人和比利提人都下去， 使所罗门骑上大卫王的骡子， 送他到基训去。

39 撒督祭司从帐幕里拿出那盛膏油的角， 膏立所罗门； 然后有人吹角， 众民就说： "所罗门王万岁！ "

40 众民都跟随他上去， 吹着笛子， 十分欢乐， 以致大地也因他们的声音震裂。

41 亚多尼雅和所有与他在一起的宾客刚刚吃完了饭， 听到这声音； 约押听到角声， 就说： "城里为什么有这样喧嚷的声音呢？"

42 他还在说话的时候， 亚比亚他祭司的儿子约拿单来了。亚多尼雅对他说： "进来吧！ 你是个忠义的人， 一定带来了好消息。"

43 约拿单对亚多尼雅说： "不好了， 我们的主大卫王已经立了所罗门为王了。

44 王差派撒督祭司、拿单先知和耶何耶大的儿子比拿雅， 以及基利提人和比利提人， 与所罗门同去。他们使所罗门骑上王的骡子。

45 撒督祭司和拿单先知已经在基训膏立他作王。众人都从那里欢欢喜喜上路； 你们听见的声音， 就是城里的喧闹声。

46 不但所罗门已经坐在这王国的王位上，

47 而且王的臣仆也来为我们的主大卫王祝福说： ‘愿你的 神使所罗门的名声比你的更尊荣， 使他的王位比你的更伟大。’王就在床上屈身下拜。

48 王又这样说： ‘耶和华以色列的 神是应当称颂的， 因为他今天赐了一人坐在我的王位上， 也使我亲眼看见这事。’"

49 亚多尼雅所有的宾客都惧怕， 大家起身， 各自逃走了。

50 亚多尼雅惧怕所罗门， 就起来， 去抓紧祭坛的角。

51 有人告诉所罗门说： "亚多尼雅惧怕所罗门王。他现在抓紧祭坛的角说： ‘愿所罗门王今天向我起誓， 决不会用刀杀死他的仆人。’"

52 所罗门说： "他若是作一个忠义的人， 他的头发连一根也不会掉在地上； 但在他身上若是发现有什么恶行， 他必定死。"

53 于是所罗门派人去把亚多尼雅从祭坛上带下来。他来向所罗门叩拜； 所罗门对他说： "回你的家去吧！ "