1 Och Samuel tog sin oljeflaska och göt olja på hans huvud och kysste honom och sade: »Se, HERREN har smort dig till furste över sin arvedel.

2 När du nu går ifrån mig, skall du invid Rakels grav, vid Benjamins gräns, vid Selsa, träffa två män; dessa skola säga till dig: 'Åsninnorna som du gick åstad att söka äro återfunna; din fader tänker därför icke mer på åsninnorna, men han är orolig för eder skull och säger: Vad skall jag göra för att finna min son?'

3 Och när du har gått därifrån ett stycke fram och kommit till Tabors terebint skall du där möta tre män som äro på väg upp till Gud i Betel. En bär tre killingar, en bar tre brödkakor, och en bär en vinlägel.

4 Dessa skola hälsa dig och giv dig två bröd, och du skall taga emot vad de giva.

5 Sedan kommer du till Guds Gibea, där filistéernas fogdar äro. Och när du kommer dit in i staden, skall du träffa på en skara profeter, som komma ned från offerhöjden där, med psaltare, puka, flöjt och harpa före sig, under det att de själva äro i profetisk hänryckning.

6 Och HERRENS Ande skall komma över dig, så att också du fattas av hänryckning likasom de; och du skall då bliva förvandlad till en annan människa.

7 När du nu ser att dessa tecken inträffa, då må du göra vad tillfället giver vid handen, ty Gud är med dig.

8 Sedan må du gå ned före mig till Gilgal, så skall jag komma ditned till dig, för att offra brännoffer och tackoffer; sju dagar skall du vänta till dess jag kommer till dig och förkunnar för dig vad du skall göra.

9 I det han nu vände sig om för att gå ifrån Samuel, förvandlade Gud hans sinne och gav honom ett annat hjärta; och alla dessa tecken inträffade samma dag.

10 När de kommo till Gibea, mötte honom där en skara profeter; då kom Guds Ande över honom, så att han, mitt ibland dem, själv fattades av profetisk hänryckning.

11 Då nu alla som förut kände honom fingo se honom vara i hänryckning likasom profeterna, sade folket sinsemellan: »Vad har skett med Kis' son? Är ock Saul bland profeterna?»

12 Men en av männen därifrån svarade och sade: »Vem är då dessas fader?» -- Härav uppkom ordspråket: »Är ock Saul bland profeterna?»

13 Men när hans profetiska hänryckning hade upphört, gick han upp på offerhöjden.

14 Då frågade Sauls farbroder honom och hans tjänare: »Var haven I varit?» Han svarade: »Borta för att söka åsninnorna. Men när vi sågo att de ingenstädes voro att finna, gingo vi till Samuel.»

15 Då sade Sauls farbroder: »Tala om for mig vad Samuel sade till eder.»

16 Saul svarade sin farbroder: »Han omtalade för oss att åsninnorna voro återfunna.» Men vad Samuel hade sagt om konungadömet omtalade han icke för honom.

17 Därefter kallade Samuel folket tillsammans till HERREN, i Mispa.

18 Och han sade till Israels barn: »Så säger HERREN, Israels Gud: Jag har fört Israel upp ur Egypten, och jag räddade eder icke allenast undan Egypten, utan ock undan alla andra konungadömen som förtryckte eder.

19 Men nu haven I förkastat eder Gud, som själv frälste eder ur alla edra olyckor och trångmål, och haven sagt till honom: 'Sätt en konung över oss.' Så träden nu fram inför HERREN efter edra stammar och edra ätter.»

20 Därpå lät Samuel alla Israels stammar gå fram; då träffades Benjamin stam av lotten.

21 När han sedan lät Benjamins stam gå fram efter dess släkter, träffade Matris släkt av lotten; därpå träffades Saul, Kis' son, av lotten, men när de då sökte efter honom, stod han icke att finna.

22 Då frågade de HERREN ännu en gång: »Har någon mer kommit hit? HERREN svarade: »Han har gömt sig bland trossen.»

23 Då skyndade de dit och hämtad honom därifrån, och när han nu trädde fram bland folket, var han huvudet högre än allt folket.

24 Och Samuel sade till allt folket: »Här sen I nu den som HERREN har utvalt; ingen är honom lik bland allt folket.» Då jublade allt folket och ropade: »Leve konungen!»

25 Och Samuel kungjorde för folket konungadömets rätt och tecknade upp den i en bok och lade ned den inför HERREN. Sedan lät Samuel allt folket gå hem, var och en till sitt.

26 Också Saul gick hem till Gibea; och honom följde en härskara av män vilkas hjärtan Gud hade rört.

27 Men några onda män sade: »Vad hjälp skulle denne kunna giva oss?» Och de föraktade honom och buro icke fram skänker till honom. Men han låtsade som om han icke märkte det.

1 撒母耳拿了一瓶膏油， 倒在扫罗的头上， 又与他亲嘴， 说： "耶和华不是已经膏立你作他产业的领袖吗？

2 今天你离开我以后， 在便雅悯境内的泄撒， 靠近拉结坟墓的旁边， 必遇见两个人。他们会对你说： ‘你去寻找的那几头母驴已经找到了。现在你父亲放下了母驴的事， 反而为你担忧， 说： 我为我的儿子要怎么办呢？’

3 你要从那里再往前去， 直到他泊的橡树那里， 必遇见三个上伯特利去敬拜 神的人， 一个带着三只山羊羔， 一个带着三个饼， 一个带着一皮袋酒。

4 他们必向你问安， 并且给你两个饼， 你要从他们手中接过来。

5 然后， 你要到 神的山去， 那里有非利士人的驻军。你进城的时候， 会遇见一班先知从邱坛上下来。在他们前面有鼓瑟的、打鼓的、吹笛的、弹琴的。他们都受感说话。

6 耶和华的灵必大大感动你， 你就要与他们一同受感说话， 变成另一个人。

7 这些征兆临到你的时候， 你就可以见机行事， 因为 神与你同在。

8 你要在我以先下到吉甲去， 我也要下到你那里去献燔祭和平安祭。你要等候七天， 等我到了你那里， 指示你所当行的。"

9 扫罗转身离开撒母耳的时候， 神就改变了他， 赐给他一颗新心。那一天， 这一切征兆都实现了。

10 扫罗到了那山， 有一班先知迎面而来。 神的灵大大感动他， 他就在他们中间受感说话。

11 所有以前认识扫罗的人， 看见他和他们一起受感说话， 就彼此说： "基士的儿子怎么啦！ 扫罗也列在先知中间吗？"

12 那里有一个人回答： "这些人的父亲是谁呢？"因此， 后来有句俗语说： "扫罗也列在先知中间吗？"

13 扫罗受感说话完了以后， 就到邱坛去了。

14 扫罗的叔叔问扫罗和他的仆人说： "你们到哪里去了？"他回答： "找母驴去。我们找不到， 就去见撒母耳。"

15 扫罗的叔叔说： "你把撒母耳对你们所说的话告诉我。"

16 扫罗对他叔叔说： "他清楚地告诉我们， 母驴已经找到了。"至于撒母耳所说有关王国的事， 扫罗却没有告诉他的叔叔。

17 撒母耳召集众民到米斯巴耶和华那里，

18 对他们说： "耶和华以色列的 神这样说： ‘我把你们以色列人从埃及带上来， 我救你们脱离埃及人的手， 又救你们脱离所有欺压你们的列国人的手。’

19 你们今天却离弃了那位拯救你们脱离一切灾难和困苦的 神， 竟对他说： ‘求你立一个王统治我们。’现在你们要按着你们的支派和家族， 站在耶和华面前。"

20 撒母耳使以色列众支派都近前来， 抽签抽中了便雅悯支派；

21 他又使便雅悯支派按着家族近前来， 抽签抽中了马特利； 再抽签抽中了基士的儿子扫罗。众人寻找他， 却找不到。

22 于是他们求问耶和华： "那人到这里来了没有？"耶和华说： "他躲在那些物件中。"

23 他们就跑过去， 把他从那里领出来； 他站在众人中间， 比众人都高出一个头。

24 撒母耳对众民说： "你们看见耶和华所拣选的人没有？在众人中没有一个可与他相比。"众人就大声欢呼： "愿王万岁！ "

25 撒母耳把国法对众人述说了， 又记在书上， 存放在耶和华面前， 然后遣散众人， 各回自己的家去了。

26 扫罗也回基比亚自己的家里去了， 有一些勇士与他一起回去； 他们的心都被 神感动。

27 但是有些流氓说： "这人怎能拯救我们呢？"就藐视他， 也没有送他礼物。扫罗却没有说什么。