1 Och Saul talade med sin son Jonatan och med alla sina tjänare om att döda David; men Sauls son Jonatan var David mycket tillgiven.

2 Därför omtalade Jonatan detta för David och sade: »Min fader Saul söker att döda dig. Tag dig alltså till vara i morgon och håll dig gömd på någon plats där du kan vara dold.

3 Men själv vill jag gå ut och ställa mig bredvid min fader på marken, där du är, och jag vill tala om dig med min fader; om jag då märker något, skall jag sedan omtala det för dig.

4 Och Jonatan talade till Davids bästa med sin fader Saul och sade till honom: »Konungen må icke försynda sig på sin tjänare David ty han har icke försyndat sig mot dig, utan vad han har gjort har varit till stort gagn för dig.

5 Han tog ju sin själ i sin hand och slog ned filistéen, och HERREN gav så hela Israel en stor seger; du har själv sett det och glatt dig däråt. Varför skulle du då försynda dig på oskyldigt blod genom att döda David utan sak?»

6 Och Saul lyssnade till Jonatans ord; och Saul svor: »Så sant HERREN lever, han skall icke dödas.»

7 Sedan kallade Jonatan David till sig; och Jonatan omtalade för honom allt som hade blivit sagt. Därefter förde Jonatan David till Saul, och han var i hans tjänst såsom förut.

8 När så kriget åter begynte, drog David ut och stridde mot filistéerna och tillfogade dem ett stort nederlag, så att de flydde för honom.

9 Men en ond ande från HERREN kom över Saul, där han satt i sitt hus med spjutet i handen, under det att David spelade på harpan.

10 Då sökte Saul att med spjutet spetsa David fast vid väggen; men denne vek undan för Saul, så att han allenast stötte spjutet in i väggen. Och David flydde och kom undan samma natt.

11 Emellertid sände Saul till Davids hus några män med uppdrag att vakta på honom och att sedan om morgonen döda honom. Men Mikal, Davids hustru, omtalade detta för honom och sade: »Om du icke i natt räddar ditt liv, så är du i morgon dödens man.»

12 Därefter släppte Mikal ned David genom fönstret; och han begav sig på flykten och kom så undan.

13 Sedan tog Mikal husguden och lade honom i sängen och satte myggnätet av gethår över huvudgärden och höljde täcket över honom.

14 När sedan Saul sände sina män med uppdrag att hämta David, sade hon: »Han är sjuk.»

15 Då sände Saul dit männen med uppdrag att skaffa sig tillträde till David själv och sade: »Bären honom i sängen hitupp till mig, så att jag får döda honom.»

16 Men när männen kommo in, fingo de se att det var husguden som låg i sängen, med myggnätet över huvudgärden.

17 Då sade Saul till Mikal: »Varför har du så bedragit mig och släppt min fiende, så att han har kommit undan?» Mikal svarade Saul: »Han sade till mig: 'Släpp mig; eljest dödar jag dig.'»

18 När David nu hade flytt och kommit undan, begav han sig till Samuel i Rama och omtalade för denne allt vad Saul hade gjort honom. Och han och Samuel gingo till Najot och stannade där.

19 Och det blev berättat för Saul att David var i Najot vid Rama.

20 Då sände Saul dit några män med uppdrag att hämta David. Men när Sauls utskickade fingo se skaran av profeterna i profetisk hänryckning, och fingo se Samuel stå där såsom deras anförare, kom Guds Ande över dem, så att också de fattades av hänryckning.

21 När man omtalade detta för Saul, sände han dit andra män; men också de fattades av hänryckning. Och när han då ytterligare, för tredje gången, sände dit män med samma uppdrag, fattades också dessa av hänryckning.

22 Då begav han sig själv till Rama; och när han kom till den stora brunnen i Seku, frågade han: »Var äro Samuel och David?» Man svarade: »De äro i Najot vid Rama.»

23 Då begav han sig dit, till Najot vid Rama. Men Guds Ande kom också över honom, så att han hela vägen gick i profetisk hänryckning, ända till dess att han kom fram till Najot vid Rama.

24 Då kastade också han av sig sina kläder, i det att också han blev fattad av hänryckning inför Samuel; och han föll ned och låg där naken hela den dagen och hela natten. Därför plägar man säga: »Är ock Saul bland profeterna?»

1 扫罗吩咐他的儿子约拿单和他所有的臣仆要把大卫杀死， 但扫罗的儿子约拿单非常喜爱大卫。

2 约拿单告诉大卫： "我父亲扫罗正设法要杀死你。所以明天早晨你要小心， 留在隐密的地方里， 躲藏起来。

3 我会出去， 到你藏身的那块田那里， 站在我父亲旁边， 和他谈论你的事。我看看情形怎样， 然后告诉你。"

4 约拿单向父亲扫罗替大卫说好话， 说： "王不要得罪你的仆人大卫， 因为他没有得罪你； 并且他所作的， 对你大有好处。

5 他冒着生命的危险击杀了那非利士人， 耶和华为以色列人施行了大拯救， 那时你看见了， 也很欢喜。现在你为什么要犯罪， 无缘无故杀死大卫， 流无辜人的血呢？"

6 扫罗听了约拿单的话， 就起誓， 说： "我指着永活的耶和华起誓， 大卫必不会被杀死。"

7 约拿单叫大卫来， 把这一切话都告诉他； 约拿单把大卫带到扫罗那里， 他就像以前一样， 侍候在扫罗面前。

8 后来， 又有战事； 大卫出去与非利士人交战， 大败他们， 他们就在大卫面前逃跑。

9 从耶和华那里来的恶鬼又临到扫罗身上； 那时扫罗坐在屋里， 手里拿着枪。大卫正在弹琴，

10 扫罗就想用枪刺杀大卫， 把他刺在墙上， 但大卫从扫罗面前躲开了， 他的枪刺在墙上。那天晚上大卫逃跑， 就逃脱了。

11 扫罗派人到大卫家里去监视他， 要在第二天早晨杀死他。大卫的妻子米甲告诉他说： "今天晚上你若不逃命， 明天就会被杀死。"

12 于是米甲从窗口把大卫缒下去， 大卫就离开那里逃走， 逃脱了。

13 米甲把家中的一尊神像拿来， 放在床上， 把头枕在用山羊毛弄成的枕头上， 再用衣服盖着。

14 扫罗派人来捉拿大卫， 米甲说： "他病了。"

15 扫罗又派人去看大卫说： "你们把他连床一起抬到我这里来， 我好杀死他。"

16 奉派的人进去， 看见床上有一尊家中的神像， 头枕在用山羊毛弄成的枕头上。

17 扫罗问米甲： "你为什么这样欺骗我， 放了我的仇敌， 让他逃走呢？"米甲回答扫罗： "他对我说： ‘放我走！ 否则我要杀死你。’"

18 大卫逃跑， 逃脱了， 来到拉玛见撒母耳， 把扫罗对他所作的一切都告诉了撒母耳。然后他和撒母耳去拿约， 住在那里。

19 有人告诉扫罗： "大卫住在拉玛的拿约。"

20 于是扫罗派人去捉大卫。派去的人看见一群先知正在受感说话， 撒母耳站着带领他们。那时， 神的灵也临到扫罗的使者身上， 他们都受感说话。

21 有人把这事告诉了扫罗， 他就再派别的人去， 这些人也受感说话。扫罗第三次派人去， 他们也受感说话。

22 后来， 扫罗也亲自到拉玛去， 到了西沽的大井， 就问人， 说： "撒母耳和大卫在哪里？"有一个人回答： "在拉玛的拿约。"

23 扫罗就从那里往拉玛的拿约去。 神的灵也临到他身上， 他一面走， 一面受感说话， 直到他到了拉玛的拿约。

24 他脱掉了自己的衣服， 也在撒母耳面前受感说话。那一日， 他整天整夜赤着身子躺着， 因此有一句俗语说： "扫罗也列在先知中吗？"