1 Och David kom till prästen Ahimelek i Nob. Men Ahimelek blev förskräckt, när han fick se David, och frågade honom: »Varför kommer du ensam och har ingen med dig?»

2 David svarade prästen Ahimelek: »Konungen har givit mig ett uppdrag, men han sade till mig: 'Ingen får veta något om det uppdrag vari jag sänder dig, och som jag har givit dig.' Och mina män har jag visat till det och det stället.

3 Giv mig nu vad du har till hands, fem bröd eller vad som kan finnas.»

4 Prästen svarade David och sade »Vanligt bröd har jag icke till hands; allenast heligt bröd finnes -- om eljest dina män hava avhållit sig från kvinnor.»

5 David svarade prästen och sade till honom: »Ja, sannerligen, kvinnor hava på sista tiden varit skilda från oss; när jag drog åstad, voro ock mina mäns tillhörigheter heliga. Därför, om också vårt förehavande är av helt vanligt slag, är det dock i dag heligt, vad våra tillhörigheter angår.»

6 Då gav prästen honom av det heliga; ty där fanns icke något annat bröd än skådebröden, som hade legat inför HERRENS ansikte, men som man hade burit undan, för att lägga fram nybakat bröd samma dag det gamla togs bort.

7 Men där befann sig den dagen en av Sauls tjänare, som var satt i förvar inför HERREN, en edomé vid namn Doeg, den förnämste av Sauls herdar.

8 Och David frågade Ahimelek ytterligare: »Har du icke här till hands något spjut eller något svärd? Ty varken mitt svärd eller mina andra vapen tog jag med mig, eftersom konungens uppdrag krävde så stor skyndsamhet.»

9 Prästen svarade: »Jo, det svärd som har tillhört filistéen Goljat, honom som du slog ned i Terebintdalen; det finnes, inhöljt i ett kläde, där bakom efoden. Vill du taga det med dig, så tag det; ty något annat än det har jag icke.» David sade: »Dess like finnes icke; giv mig det.»

10 Och David stod upp och flydde samma dag för Saul och kom till Akis, konungen i Gat.

11 Men Akis' tjänare sade till honom: »Detta är ju David, landets konung! Det är ju till dennes ära man sjunger så under dansen: 'Saul har slagit sina tusen, men David sina tio tusen.'

12 David lade märke till dessa ord, och han begynte storligen frukta för Akis, konungen i Gat.

13 Därför ställde han sig vansinnig inför deras ögon och betedde sig såsom en ursinnig, när de ville fasthålla honom, och ritade på dörrarna i porten och lät spotten rinna ned i sitt skägg.

14 Då sade Akis till sina tjänare: »I sen ju huru vanvettigt mannen beter sig. Varför fören I honom till mig?

15 Har jag då sådan brist på vanvettiga människor, att I behövden föra denne hit, för att han skulle bete sig vanvettigt inför mig? Skulle en sådan få komma in i mitt hus?»

1 大卫到了挪伯祭司亚希米勒那里， 亚希米勒战战兢兢地迎接大卫， 对他说： "你为什么独自一人， 没有人跟随你呢？"（本节在《马索拉抄本》为21:2）

2 大卫对亚希米勒祭司说： "王吩咐我作一件事， 对我说： ‘我差派你， 吩咐你去办的这事， 你不要让任何人知道， 我已经指示我的仆人在某地会面。’

3 现在你手中有什么？求你给我五个饼， 或是别的食物。"

4 祭司回答大卫： "我手中没有普通的饼， 只有圣饼。只有那些没有亲近过女人的年轻人， 才可以吃的。"

5 大卫回答祭司说： "像以往我出征的时候一样， 这次我们出征前， 确实没有亲近女人。虽然这是一次普通的任务， 众仆人的器皿还是清洁的， 何况今天这些器皿更加是清洁的。"

6 于是祭司把圣饼给他， 因为在那里没有别的饼， 只有陈设饼， 就是那些刚从耶和华面前拿下来， 为要换上热的。

7 那天有一个扫罗的臣仆在那里， 留在耶和华面前。他名叫多益， 是以东人， 是扫罗牧羊人中的领袖。

8 大卫问亚希米勒： "你手下有枪有刀没有？因为王的事很急迫， 所以我手里连刀剑或其他武器都没有带来。"

9 祭司回答： "有一把刀， 是你从前在以拉谷击杀的那非利士人歌利亚的刀。这刀用布包着， 放在以弗得后面， 你若是要拿去自用， 就拿去吧， 因为这里除了这刀以外， 再没有别的武器了。"大卫说： "没有比这更好的刀了， 请你给我吧！ "

10 那一天大卫起来， 从扫罗面前逃走， 到了迦特王亚吉那里。

11 亚吉的臣仆对亚吉说： "这不是那地的王大卫吗？那里的妇女不是指着他跳舞歌唱说： ‘扫罗杀死千千， 大卫杀死万万’吗？"

12 大卫把这些话记在心里， 他非常怕迦特王亚吉，

13 就在众人面前假装神智不健全， 在他们手下装疯， 在城门的门扇上胡乱涂写， 又让唾沫流到胡须上。

14 亚吉就对他的臣仆说： "你们看， 这个人疯了， 你们为什么把他带到我这里来呢？

15 难道我缺少疯子吗？你们竟把这人带来我面前发疯。这人怎可以进我的家呢？"