1 När David med sina män på tredje dagen kom till Siklag, hade amalekiterna infallit i Sydlandet och i Siklag; och de hade intagit Siklag och bränt upp det i eld.
2 Och kvinnorna som voro därinne, både små och stora, hade de fört bort såsom fångar, utan att döda någon; de hade allenast fört bort dem och gått sin väg.
3 När nu David med sina män kom till staden och fick se att den var uppbränd i eld, och att deras hustrur jämte deras söner och döttrar voro bortförda såsom fångar,
4 brast han ut i gråt, så ock hans folk; och de gräto, till dess att de icke förmådde gråta mer.
5 Davids båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, karmeliten Nabals hustru, voro också fångna.
6 Och David kom i stor nöd, ty folket tänkte stena honom; så förbittrat var allt folket, var och en för sina söners och döttrars skull. Men David hämtade styrka hos HERREN, sin Gud.
7 Och David sade till prästen Ebjatar, Ahimeleks son: »Bär hit till mig efoden.» Då bar Ebjatar fram efoden till David.
8 David frågade nu HERREN: »Skall jag sätta efter denna rövarskara? Kan jag då hinna upp den?» Han svarade honom: »Sätt efter dem; ty du skall förvisso hinna upp dem och skaffa räddning.»
9 Då begav sig David åstad med sina sex hundra man, och de kommo till bäcken Besor; där stannade de som nödgades bliva efter.
10 Men David fortsatte förföljelsen med fyra hundra man; ty de som sade blivit för trötta, och som därför stannade, utan att gå över bäcken Besor, utgjorde två hundra man.
11 Sedan träffade de på fältet en egyptisk man; honom togo de med sig till David. Och när de hade givit honom bröd att äta och vatten att dricka
12 och när de ytterligare hade givit honom ett stycke fikonkaka och två russinkakor att äta, kom livskraften tillbaka i honom igen. På tre dygn hade han nämligen varken ätit eller druckit.
13 Och David frågade honom: »Vem tillhör du, och varifrån är du?» Han svarade: »Jag är en egyptisk yngling, tjänare åt en amalekitisk man; men min herre övergav mig för tre dagar sedan, därför att jag blev sjuk.
14 Vi hade nämligen infallit i den del av Sydlandet, som tillhör keretéerna, och i det område som tillhör Juda, och i den del av Sydlandet, som tillhör Kaleb, och vi hade bränt upp Siklag i eld.»
15 David sade till honom: »Vill du föra mig ned till den rövarskaran?» Han svarade: »Lova mig med ed vid Gud att du icke dödar mig eller utlämnar mig åt min herre, så vill jag föra dig ned till den rövarskaran.»
16 Så förde han honom ditned, och de lågo då kringspridda överallt på marken och åto och drucko och förlustade sig med allt det stora byte som de hade tagit ur filistéernas land och ur Juda land.
17 Och ända från skymningen intill nästa dags afton höll David på med att nedgöra dem; och ingen enda av dem kom undan, utom fyra hundra tjänare som satte sig upp på kamelerna och flydde.
18 Och David räddade allt vad amalekiterna hade tagit; sina båda hustrur räddade David också.
19 Ingen saknades, varken liten eller stor, ingens son och ingens dotter, ej heller något av bytet eller något av det som de hade tagit med sig; David förde alltsammans tillbaka.
20 David tog ock alla får och fäkreatur, och man drev dessa framför den övriga boskapen och ropade: »Detta är Davids byte.»
21 Och när David kom tillbaka till de två hundra man som hade varit för trötta att följa honom, och som därför hade fått stanna kvar vid bäcken Besor, gingo dessa åstad för att möta David och det folk som han hade med sig; då gick David fram till folket och hälsade dem.
22 Men allahanda onda och illasinnade män, bland dem som hade följt med David, togo till orda och sade: »Eftersom dessa icke följde med oss, skola vi icke giva dem något av bytet som vi hava räddat; var och en av dem må allenast taga sin hustru och sina barn med sig och gå hem.»
23 Men David svarade: »Så skolen I icke göra, mina bröder, med det som HERREN har givit oss, då han bevarade oss och gav i vår hand denna rövarskara, som kom över oss.
24 Och vem skulle för övrigt härutinnan vilja lyssna till eder? Nej, sådan deras lott är, som draga med i striden, sådan skall deras lott vara, som stanna vid trossen; de skola dela jämnt med varandra.»
25 Och därvid blev det, från den dagen och allt framgent; ty han gjorde detta till lag och rätt i Israel, såsom det är ännu i dag.
26 När sedan David kom till Siklag, sände han en del av bytet till de äldste i Juda, sina vänner, i det han lät säga: »Detta är en skänk till eder av bytet från HERRENS fiender.»
27 Han sände till de äldste i Betel, de äldste i Ramot i Sydlandet och de äldste i Jattir;
28 till de äldste i Aroer, de äldste i Sifamot och de äldste i Estemoa;
29 till de äldste i Rakal, de äldste i jerameeliternas städer och de äldste i kainéernas städer;
30 till de äldste i Horma, de äldste i Bor-Asan och de äldste i Atak;
31 till de äldste i Hebron och till alla de orter där David hade vandrat omkring med sina män.
1 第三天， 大卫和跟随他的人到了洗革拉。那时亚玛力人袭击了南地和洗革拉。他们攻破了洗革拉， 又放火焚烧。
2 他们把妇女和城里所有的人， 无论大小都掳走了。他们没有杀人， 都带着他们从原路回去了。
3 大卫和跟随他的人到了那城， 看见城已经被火烧毁， 他们的妻子、儿女都被掳走了，
4 就放声大哭， 直哭到没有力气再哭。
5 大卫的两个妻子， 耶斯列人亚希暖和作过拿八妻子的迦密人亚比该， 也都被掳去了。
6 大卫处境非常困难， 因为众人都为自己的儿女心中苦恼， 说要用石头打死大卫； 但大卫靠着耶和华他的 神坚强起来。
7 大卫对亚希米勒的儿子、亚比亚他祭司说： "请你把以弗得带到我这里来。"亚比亚他就把以弗得带到大卫那里去。
8 大卫求问耶和华说： "我可以追赶这群匪徒吗？我可以追上他们吗？"耶和华回答他： "你可以追赶， 你必定追上， 也必定把一切救回来。"
9 于是大卫和跟随他的六百人出发。他们到了比梭溪， 有些跟不上的就留在那里。
10 有二百人太疲乏， 不能渡过比梭溪， 就留在那里， 大卫和四百人继续追赶。
11 他们在田野里遇见一个埃及人， 就把他带到大卫那里。他们给他饭吃， 又给他水喝。
12 又给他一块无花果饼， 两个葡萄饼。他吃了， 精神就恢复过来， 因为他已经三天三夜没有吃东西， 没有喝水了。
13 大卫问他： "你是属谁的？你从哪里来？"他回答： "我是个埃及的青年人， 是亚玛力人的奴仆。因为我三天前病了， 我的主人就把我丢弃了。
14 我们侵袭了基利提的南方和属犹大地的南方， 以及迦勒地的南方， 又用火烧了洗革拉。"
15 大卫对他说： "你愿意带我下到那一群匪徒那里吗？"他回答： "如果你指着 神向我起誓， 不杀死我， 也不把我交在我主人手里， 我就带你下到那一群匪徒那里去。"
16 他带大卫下去。匪徒们都分散在各处， 正在吃喝、跳舞， 因为他们从非利士地和犹大地抢来的战利品很多。
17 大卫击杀他们， 从黄昏直到次日的晚上。除了四百个骑骆驼的年轻人逃跑了以外， 他们当中一个人也没有逃脱。
18 亚玛力人抢去的一切， 大卫都救回来了， 也救回了他的两个妻子。
19 无论大小， 不分男女， 无论是他们抢来的， 或是被人掳去的， 大卫都夺回来， 没有失落一样。
20 大卫夺了所有的羊群和牛群， 跟从大卫的人把它们赶到原有的群畜面前， 说： "这是大卫的战利品。"
21 大卫来到那二百人那里， 那些人因太疲乏不能跟随大卫去， 而留在比梭溪旁； 他们出来迎接大卫和跟随他的众人。大卫接近众人的时候， 就向他们问安。
22 与大卫一起去的那些人中， 有些恶人和流氓说： "他们没有和我们一起去， 我们就不把夺回来的战利品分给他们， 只把他们各人的妻子和儿子还给他们， 让他们领回去就是了。"
23 大卫说： "兄弟们， 耶和华赐给我们的， 你们不可以这样作。他保护了我们， 又把那些攻击我们的匪徒交在我们手里。
24 这事谁要听从你们呢？下战场的得多少， 留守武器的也得多少， 应当大家平分。"
25 从那天起， 大卫定此为以色列的律例典章， 直到今日。
26 大卫到了洗革拉， 就从战利品中取一部分送给他的朋友、犹大的长老， 说： "看哪， 这是从耶和华的仇敌那里得来的战利品， 送给你们作礼物。"
27 他送礼物给在伯特利的、在南地拉末的、在雅提珥的、
28 在亚罗珥的、在息末的、在以实提莫的、
29 在拉哈勒的、在耶拉蔑各城的、在基尼各城的、
30 在何珥玛的、在歌拉珊的、在亚挞的、
31 在希伯仑的人， 又送给一切大卫及其跟随者所到过之地的人。