1 Men när Samuel blev gammal, satte han sina söner till domare över Israel

2 Hans förstfödde son hette Joel, och hans andre son Abia; de hade sitt domarsäte i Beer-Seba.

3 Men hans söner vandrade icke på hans väg, utan veko av därifrån och sökte orätt vinning; de togo mutor och vrängde rätten.

4 Då församlade sig alla de äldste i Israel och kommo till Samuel i Rama.

5 Och de sade till honom: »Du är ju nu gammal, och dina söner vandra icke på dina vägar. Så sätt nu en konung över oss till att döma oss, såsom alla andra folk hava.»

6 Men det misshagade Samuel, detta att de sade då: »Giv oss en konung, for att han må döma oss.» Och Samuel bad till HERREN.

7 Då sade HERREN till Samuel »Lyssna till folkets ord, och gör allt vad de begära av dig; ty det är icke dig de hava förkastat, nej, mig hava de förkastat, i det de icke vilja att jag skall vara konung över dem.

8 Såsom de alltid hava gjort, från den dag då jag förde dem upp ur Egypten ända till denna dag, i det att de hava övergivit mig och tjänat andra gudar, så göra de nu ock mot dig.

9 Så lyssna nu till deras ord. Dock må du högtidligt varna dem och förkunna för dem den konungs rätt, som kommer att regera över dem.»

10 Och Samuel sade till folket, som hade begärt en konung av honom, allt vad HERREN hade talat.

11 Han sade: »Detta bliver den konungs rätt, som kommer att regera över eder: Edra söner skall han taga och skall sätta dem på sina vagnar och hästar, till sin tjänst, eller ock skola de nödgas löpa framför hans vagnar.

12 Andra av dem skall han taga och sätta till sina över- och underhövitsmän, och andra skola nödgas plöja hans åkerjord och inbärga hans skörd och förfärdiga hans krigsredskap och hans vagnsredskap.

13 Edra döttrar skall han taga till salvoberederskor, kokerskor och bagerskor.

14 Edra bästa åkrar, vingårdar och olivplanteringar skall han taga och skall giva dem åt sina tjänare;

15 och han skall taga tionde av edra sädesfält och edra vingårdar och giva åt sina hovmän och tjänare.

16 Därtill skall han taga edra tjänare och edra tjänarinnor och edra bästa ynglingar, så ock edra åsnor, och bruka dem för sitt behov.

17 Av eder småboskap skall han taga tionde, och I skolen vara hans trälar.

18 När I då ropen om hjälp för dem konungs skull som I själva haven utvalt åt eder, då skall HERREN icke svara eder.

19 Men folket ville icke lyssna till Samuels ord, utan sade: »Nej, en konung måste vi hava över oss.»

20 Vi vilja bliva lika alla andra folk; vi vilja hava en konung som dömer oss, och som drager ut i spetsen för oss till att föra våra krig.»

21 Då nu Samuel hörde allt detta som folket sade, framförde han det till HERREN.

22 Men HERREN sade till Samuel: »Lyssna till deras ord, och sätt en konung över dem.» Då sade Samuel till Israels män: »Gån hem, var och en till sin stad.»

1 撒母耳年老的时候， 立了他的儿子作以色列人的士师。

2 他的长子名叫约珥， 次子名叫亚比亚， 都在别是巴作士师。

3 两个儿子都没有行撒母耳的道路， 反而转去追求不义之财， 收受贿赂， 屈枉正直。

4 于是以色列所有的长老都集合起来， 到拉玛去见撒母耳，

5 对他说： "你老了， 看哪， 你的儿子不行你的道路， 现在求你为我们立一个王治理我们， 好像列国一样。"

6 他们说"求你为我们立一个王治理我们"这件事， 使撒母耳很不高兴， 他就祷告耶和华。

7 耶和华对撒母耳说： "众民对你所说的一切， 你只管听从， 因为他们不是厌弃你， 而是厌弃我， 不要我作他们的王。

8 自从我把他们从埃及领上来的那天起， 直到现在， 他们怎样离开我， 事奉别的神， 他们对我所行的一切， 也照样对你行。

9 现在你只管听从他们的话， 但必须郑重警告他们， 告诉他们那要统治他们的王要怎样治理他们。"

10 于是， 撒母耳把耶和华所讲的一切话都告诉那些向他要求一个王的民众，

11 说： "那要统治你们的王将这样治理你们： 他必征用你们的儿子， 派他们作他的战车兵、骑兵、在车前奔走的前锋，

12 又派他们作千夫长、五十夫长， 替他耕田、收他的庄稼、替他制造作战的武器和战车上的装备。

13 他必征用你们的女儿作配香膏的、烧饭的和烤饼的。

14 他必夺去你们最好的田地、葡萄园和橄榄园， 赐给自己的臣仆。

15 你们撒种所得的和葡萄园所出的， 他都征收十分之一， 赐给他的太监和臣仆。

16 他又必征收你们的仆婢、最精壮的青年和驴， 替他工作。

17 你们的羊群， 他要征收十分之一； 连你们自己也作他的奴仆。

18 到时， 你们必因你们为自己拣选的王而哀求， 那时耶和华却不应允你们。"

19 众民竟不肯听从撒母耳的话， 说： "不， 我们要一个王治理我们，

20 让我们也像列国一样， 有自己的王治理我们， 帅领我们出征， 为我们作战。"

21 撒母耳听了众民的一切话， 就向耶和华复述。

22 耶和华对撒母耳说： "你只管听从他们的话， 为他们立一个王。"于是撒母耳对以色列人说： "你们各人回自己的城去吧。"