1 I Benjamin levde en man som hette Kis, son till Abiel, son till Seror, son till Bekorat, son till Afia, son till en benjaminit; och han var en rik man.

2 Han hade en son som hette Saul, en ståtlig och fager man; bland Israels barn fanns ingen man som var fagrare än han; han var huvudet högre än allt folket.

3 Nu hade Kis', Sauls faders, åsninnor kommit bort för honom; därför sade Kis till sin son Saul: »Tag med dig en av tjänarna och stå upp och gå åstad och sök efter åsninnorna.»

4 Då gick han genom Efraims bergsbygd och därefter genom Salisalandet; men de funno dem icke. Så gingo de genom Saalimslandet, men där voro de icke; sedan gick han genom Benjamins land, men de funno dem icke heller där.

5 När de så hade kommit in i Sufs land, sade Saul till tjänaren som han hade med sig: »Kom, låt oss gå hem igen; min fader kunde eljest, stället för att tänka på åsninnorna, bliva orolig för vår skull.»

6 Men han svarade honom: »Se, i denna stad finnes en gudsman; han är en ansedd man; allt vad han säger, det sker. Låt oss nu gå dit; måhända kan han säga oss något om den färd vi hava företagit oss.»

7 Då sade Saul till sin tjänare: »Men om vi gå dit, vad skola vi då taga med oss åt mannen? Brödet är ju slut i våra ränslar, och vi hava icke heller någon annan gåva att taga med oss åt gudsmannen. Eller vad hava vi väl?»

8 Tjänaren svarade Saul ännu en gång och sade: »Se, här har jag i min ägo en fjärdedels sikel silver; den vill jag giva åt gudsmannen, för att han må säga oss vilken väg vi böra gå.»

9 (Fordom sade man så i Israel, när man gick för att fråga Gud: »Kom, låt oss gå till siaren.» Ty den som man nu kallar profet kallade man fordom siare.)

10 Saul sade till sin tjänare: »Ditt förslag är gott; kom, låt oss gå.» Så gingo de till staden där gudsmannen fanns.

11 När de nu gingo uppför höjden där staden låg, träffade de några flickor som hade gått ut för att hämta vatten; dem frågade de: »Är siaren här?»

12 De svarade dem och sade: »Ja, helt nära. Skynda dig nu, ty han har i dag kommit till staden; folket firar nämligen i dag en offerfest på offerhöjden.

13 Om I nu gån in i staden, träffen I honom, innan han går upp på höjden till måltiden, ty folket äter icke, förrän han kommer. Han skall välsigna offret; först sedan begynna de inbjudna att äta. Gån därför nu ditupp, ty just nu kunnen I träffa honom.»

14 Så gingo de upp till staden. Och just när de kommo in i staden, mötte de Samuel, som var stadd på väg upp till offerhöjden.

15 Men dagen innan Saul kom hade HERREN uppenbarat för Samuel och sagt:

16 »I morgon vid denna tid skall jag sända till dig en man från Benjamins land, och honom skall du smörja till furste över mitt folk Israel; han skall frälsa mitt folk ifrån filistéernas hand. Ty jag har sett till mitt folk, eftersom deras rop har kommit till mig.»

17 När nu Samuel fick se Saul, gav HERREN honom den uppenbarelsen: »Se där är den man om vilken jag sade till dig: Denne skall styra mitt folk.»

18 Men Saul gick fram till Samuel i porten och sade: »Säg mig var siaren bor.»

19 Samuel svarade Saul och sade: »Jag är siaren. Gå före mig upp på offerhöjden, ty I skolen äta där med mig i dag. Men i morgon vill jag låta dig gå; och om allt vad du har på hjärtat vill jag giva dig besked.

20 Och vad angår åsninnorna, som nu i tre dagar hava varit borta för dig, skall du icke bekymra dig för dem, ty de äro återfunna. Vem tillhör för övrigt allt vad härligt är i Israel, om icke dig och hela din faders hus?»

21 Saul svarade och sade: »Jag är ju en benjaminit, från en av de minsta stammarna i Israel, och min släkt är ju den ringaste bland alla släkter i Benjamins stammar. Varför talar du då till mig på det sättet?»

22 Men Samuel tog Saul och hans tjänare och förde dem upp i salen och gav dem plats överst bland de inbjudna, vilka voro vid pass trettio män.

23 Och Samuel sade till kocken: »Giv hit det stycke som jag gav dig, och som jag sade att du skulle förvara hos dig.»

24 Då tog kocken fram lårstycket med vad därtill hörde, och satte det fram för Saul; och Samuel sade: »Se, här sättes nu fram för dig det som har blivit sparat; ät därav. Ty just för denna stund blev det undanlagt åt dig, då när jag sade att jag hade inbjudit folket.» Så åt Saul den dagen med Samuel.

25 Därefter gingo de ned från offerhöjden och in i staden. Sedan samtalade han med Saul uppe på taket.

26 Men bittida följande dag, när morgonrodnaden gick upp, ropade Samuel uppåt taket till Saul och sade: »Stå upp, så vill jag ledsaga dig till vägs.» Då stod Saul upp, och de gingo båda åstad, han och Samuel.

27 När de så voro på väg ned mot ändan av staden, sade Samuel till Saul: »Säg till tjänaren att han skall gå före oss» -- och han fick gå -- »men du själv må nu stanna här, så vill jag låta dig höra vad Gud har talat.»

1 有一个便雅悯人， 名叫基士， 是亚别的儿子。亚别是洗罗的儿子， 洗罗是比歌拉的儿子， 比歌拉是亚斐亚的儿子。（这便雅悯人是个大财主。）

2 他有一个儿子， 名叫扫罗， 既年轻又英俊； 在以色列人中， 没有一个能比他更英俊的。他比人高出一个头。

3 扫罗的父亲基士有几头母驴走失了， 他就对他的儿子扫罗说： "你带一个仆人， 动身去寻找母驴吧！ "

4 扫罗走遍以法莲山地， 又走遍沙利沙地， 但他们都没有找到。他们又走遍沙琳地， 母驴也不在那里； 又走遍便雅悯地， 还是找不到。

5 他们到了苏弗地， 扫罗对跟随他的仆人说： "来， 我们回去吧， 恐怕我父亲不为母驴挂心， 反而为我们担忧了。"

6 仆人对他说： "看哪， 这城里有一位神人， 很受人敬重， 他所说的， 都必应验。现在， 我们到他那里去吧， 也许他会告诉我们当走的路。"

7 扫罗对仆人说： "如果我们去， 有什么可以送给那人呢？因为我们袋里的食物都已经用尽了， 也没有礼物可以送给那神人， 我们还有什么呢？"

8 仆人回答扫罗： "看哪！ 我手里有三克银子， 可以送给那神人， 请他告诉我们应该走的路。"

9 从前在以色列中， 有人去求问 神的时候， 就这样说： "来， 我们去见先见吧。"因为今天称为先知的， 从前称为先见。

10 扫罗对仆人说： "你说的好。来， 我们去吧！ "于是他们到那神人所住的城里去。

11 他们正上山坡要进城的时候， 就遇见几个少女出来打水。他们就问那些少女： "先见在这里吗？"

12 那些少女回答他们说： "在这里！ 他就在你们前面， 现在快去吧！ 他今天正到这城里来， 因为今天在邱?上， 人民有献祭的事。

13 你们一进城， 在他登上邱坛吃祭物之前， 必遇见他。因为他未到， 众人不能先吃， 他必先为祭物祝谢， 然后客人才可以吃。现在你们上去吧！ 今天， 你们必可遇见他。"

14 于是二人上那城去； 他们正进城的时候， 撒母耳就迎着他们出来， 要上邱坛去。

15 原来， 在扫罗来到的前一天， 耶和华已经启示撒母耳说：

16 "明天大约这个时候， 我要差派一个人从便雅悯地到你那里去， 你要膏立他作我子民以色列人的领袖。他要拯救我的子民脱离非利士人的手。我眷顾了我的子民， 因为他们的哀求已经达到我这里。"

17 撒母耳看见了扫罗， 耶和华就对撒母耳说： "你看， 这就是我对你所说的那人， 他要统治我的子民。"

18 扫罗在城门口， 走近撒母耳跟前， 说： "请告诉我先见的家在哪里？"

19 撒母耳回答扫罗： "我就是先见， 请你在我前面上邱坛去。今天你们要与我一同吃饭， 明天早晨我就送你回去。你心里的一切事， 我都会告诉你。

20 至于你前三天失了的母驴， 你不必为它们担心， 因为都已经找到了。以色列众人所渴求的是谁呢？不是你和你的父家吗？"

21 扫罗回答： "我不是以色列众支派中最微小的便雅悯人吗？我的家族不是便雅悯支派的家族中最微小的吗？你为什么对我说这样的话呢？"

22 撒母耳把扫罗和扫罗的仆人领进了客厅， 使他们坐在客人中的首位； 那里约有三十人。

23 撒母耳对厨师说： "我交给你， 吩咐你存放好的那一份祭肉， 现在可以拿来。"

24 厨师就把那条腿肉拿上来， 摆在扫罗面前。撒母耳说： "这是为你留下的， 现在摆在你面前， 请吃吧！ 因为这是我邀请众人的时候， 特地为这时刻保留的。"于是， 当天扫罗就与撒母耳一同吃饭。

25 他们从邱坛下来， 进到城里； 撒母耳和扫罗在房顶上说话。

26 他们清早起来； 天快亮的时候， 撒母耳在房顶上呼叫扫罗说： "起来吧， 我要送你回去。"扫罗就起来。于是， 他与撒母耳二人一起到外面去。

27 他们下到城边的时候， 撒母耳对扫罗说： "吩咐你的仆人先走。（仆人就先走了。）你暂且留在这里， 我好把 神的话讲给你听。"