1 Jag skulle önska att I villen hava fördrag med mig, om jag nu talar något litet efter dårars sätt. Dock, I haven helt visst fördrag med mig.
2 Ty jag nitälskar för eder såsom Gud nitälskar, och jag har trolovat eder med Kristus, och ingen annan, för att kunna ställa fram inför honom en ren jungfru.
3 Men jag fruktar att såsom ormen i sin illfundighet bedrog Eva, så skola till äventyrs också edra sinnen fördärvas och dragas ifrån den uppriktiga troheten mot Kristus.
4 Om någon kommer och predikar en annan Jesus, än den vi hava predikat, eller om I undfån ett annat slags ande, än den I förut haven undfått, eller ett annat slags evangelium, än det I förut haven mottagit, då fördragen I ju sådant alltför väl.
5 Jag menar nu att jag icke i något stycke står tillbaka för dessa så övermåttan höga »apostlar».
6 Om jag än är oförfaren i talkonsten, så är jag det likväl icke i fråga om kunskap. Tvärtom, vi hava på allt sätt, i alla stycken, lagt vår kunskap i dagen inför eder.
7 Eller var det väl en synd jag begick, när jag för intet förkunnade Guds evangelium för eder och sålunda ödmjukade mig, på det att I skullen bliva upphöjda?
8 Andra församlingar plundrade jag, i det jag, för att kunna tjäna eder, tog lön av dem.
9 Och när jag under min vistelse hos eder led brist, låg jag ändå ingen till last; ty den brist jag led avhjälptes av bröderna, när de kommo från Macedonien. Ja, på allt sätt aktade jag mig för att vara eder till tunga, och allt framgent skall jag akta mig därför.
10 Så visst som Kristi sannfärdighet är i mig, den berömmelsen skall icke få tagas ifrån mig i Akajas bygder.
11 Varför? Månne därför att jag icke älskar eder? Gud vet att jag så gör.
12 Och vad jag nu gör, det skall jag ock framgent göra, för att de som trakta efter tillfälle att bliva likställda med oss i fråga om berömmelse skola genom mig berövas tillfället därtill.
13 Ty de männen äro falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapa sig till Kristi apostlar.
14 Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel.
15 Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapa sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara emot deras gärningar.
16 Åter säger jag: Ingen må mena att jag är en dåre; men om jag vore det, så mån I ändå hålla till godo med mig -- låt vara såsom med en dåre -- så att ock jag får berömma mig något litet.
17 Vad jag talar, då jag nu med sådan tillförsikt berömmer mig, det talar jag icke efter Herrens sinne, utan efter dårars sätt.
18 Då så många berömma sig på köttsligt vis, vill ock jag berömma mig;
19 I haven ju gärna fördrag med dårar, I som själva ären så kloka.
20 I fördragen ju, om man trälbinder eder, om man utsuger eder, om man fångar eder, om man förhäver sig över eder, om man slår eder i ansiktet.
21 Till vår skam måste jag tillstå att vi för vår del hava »varit för svaga» till sådant. Men eljest, vadhelst andra kunna göra sig stora med, det kan också jag göra mig stor med -- om jag nu får tala efter dårars sätt.
22 Äro de hebréer, så är jag det ock. Äro de israeliter, så är jag det ock. Äro de Abrahams säd, så är jag det ock.
23 Äro de Kristi tjänare, så är jag det ännu mer -- om jag nu får tala såsom vore jag en dåre. Jag har haft mer arbete, oftare varit i fängelse, fått hugg och slag till överflöd, varit i dödsnöd många gånger.
24 Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio slag, på ett när.
25 Tre gånger har jag blivit piskad med spön, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn har jag drivit omkring på djupa havet.
26 Jag har ofta måst vara ute på resor; jag har utstått faror på floder, faror bland rövare, faror genom landsmän, faror genom hedningar, faror i städer, faror i öknar, faror på havet, faror bland falska bröder --
27 allt under arbete och möda, under mångfaldiga vakor, under hunger och törst, under svält titt och ofta, under köld och nakenhet.
28 Och till allt annat kommer det, att jag var dag är överlupen, då jag måste hava omsorg om alla församlingarna.
29 Vem är svag, utan att också jag bliver svag? Vem kommer på fall, utan att jag bliver upptänd? --
30 Om jag nu måste berömma mig, så vill jag berömma mig av min svaghet.
31 Herren Jesu Gud och Fader, han som är högtlovad i evighet, vet att jag icke ljuger.
32 I Damaskus lät konung Aretas' ståthållare sätta ut vakt vid damaskenernas stad för att gripa mig;
33 och jag måste i en korg släppas ned genom en öppning på muren och kom så undan hans händer.
1 请你们容忍我这一点点的愚昧， 其实你们本来就是容忍我的。
2 我以 神的热爱爱你们， 因为我把你们献给基督， 好像把贞洁的童女许配给一个丈夫。
3 我只怕你们的心受到引诱， 失去对基督的单纯和贞洁， 好像蛇用诡计骗了夏娃一样。
4 如果有人来传讲另一位耶稣， 不是我们传过的， 或者你们接受另一个不同的灵， 不是你们领受过的， 又或者接受另一个不同的福音， 不是你们接受过的， 你们倒可以容忍得下！
5 但我认为自己没有一点比不上那些"超等使徒"；
6 虽然我不善于辞令， 却是有学问的， 我们在各方面， 已经向你们清楚显明了。
7 我贬低自己， 使你们高升， 把 神的福音白白地传给你们， 我这样是犯罪吗？
8 我为了服事你们， 就接受了别的教会的供应， 也可以说是剥削了他们。
9 我在你们那里有缺乏的时候， 并没有连累任何人， 因为从马其顿来的弟兄们， 补足了我的缺乏。我在各方面都不让自己成为你们的重担， 将来也是一样。
10 我有基督的真理在我里面， 在亚该亚一带没有人能阻止我这样夸口。
11 为什么呢？是我不爱你们吗？ 神是知道的。
12 我现在所作的， 将来还要作， 为了要断绝那些投机分子的机会， 不让他们在所夸的事上， 被人认为是跟我们一样的。
13 这样的人是假使徒， 是诡诈的工人， 装成基督的使徒。
14 这并不希奇， 因为撒但自己也装作光明的天使，
15 所以， 撒但的仆役装成公义的仆役， 也不必大惊小怪。他们的结局必按他们所作的而定。
16 我再说， 谁也不要以为我是愚昧的； 就算这样， 也要接纳我这个愚昧的人， 使我可以稍微地夸口。
17 我这样满有自信地夸口， 不是照着主所吩咐的， 而是好像愚昧人在说话。
18 既然有许多人按着世俗的标准夸口， 我也要夸口。
19 你们那么精明， 竟然乐意容忍愚昧的人。
20 如果有人奴役你们， 侵吞、榨取你们， 向你们趾高气扬， 打你们的脸， 你们就容忍吧！
21 说来惭愧， 我们太软弱了。说句愚昧的话， 如果有人在什么事上是勇敢的， 我也是勇敢的。
22 他们是希伯来人吗？我也是。他们是以色列人吗？我也是。他们是亚伯拉罕的后裔吗？我也是。
23 他们是基督的仆人吗？说句狂话， 我更是。我受更多的劳苦， 更多的坐监， 受了过量的鞭打， 常常有生命的危险。
24 我被犹太人打过五次， 每次四十下减去一下，
25 被棍打过三次， 被石头打过一次， 三次遇着船坏， 在深海里飘了一昼一夜；
26 多次行远路， 遇着江河的危险、强盗的危险、同族的危险、外族的危险、城中的危险、旷野的危险、海上的危险、假弟兄的危险；
27 劳碌辛苦， 多次不得睡觉， 又饥又渴， 多次缺粮， 赤身挨冷。
28 除了这些外面的事， 还有为各教会挂心的事， 天天压在我的身上。
29 有谁软弱， 我不软弱呢？有谁陷在罪里， 我不焦急呢？
30 如果必须夸口， 我就夸自己的弱点。
31 主耶稣的父 神是应当永远受称颂的， 他知道我没有说谎。
32 在大马士革， 亚里达王手下的总督把守着大马士革城， 要拘捕我，
33 我就被人放在一个大篮子里， 从城墙的窗户缒下来， 逃脱了他的手。