1 Men såsom medarbetare förmana vi eder ock att icke så mottaga Guds nåd, att det bliver utan frukt.

2 Han säger ju: »Jag bönhör dig i behaglig tid, och jag hjälper dig på frälsningens dag.» Se, nu är den välbehagliga tiden; se, nu är frälsningens dag.

3 Härvid vilja vi icke i något stycke vara till någon anstöt, på det att vårt ämbete icke må bliva smädat.

4 Fastmer vilja vi i allting bevisa oss såsom Guds tjänare, i mycken ståndaktighet, under bedrövelse och nöd och ångest,

5 under hugg och slag, under fångenskap och upprorslarm, under mödor, vakor och svält,

6 i renhet, i kunskap, i tålamod och godhet, i helig ande, i oskrymtad kärlek,

7 med sanning i vårt tal, med kraft från Gud, med rättfärdighetens vapen både i högra handen och i vänstra,

8 under ära och smälek, under ont rykte och gott rykte, såsom villolärare, då vi dock äro sannfärdiga,

9 såsom okända, fastän vi äro väl kända, såsom döende, men se, vi leva, såsom tuktade, men likväl icke till döds,

10 såsom bedrövade, men dock alltid glada, såsom fattiga, medan vi dock göra många rika, såsom utblottade på allt, men likväl ägande allt.

11 Vi hava nu upplåtit vår mun och talat öppet till eder, I korintier. Vårt hjärta har vidgat sig för eder.

12 Ja, det rum I haven i vårt inre är icke litet, men i edra hjärtan är allenast litet rum.

13 Given oss då lika för lika -- om jag nu får tala såsom till barn -- ja, vidgen också I edra hjärtan.

14 Gån icke i ok tillsammans med dem som icke tro; det bleve omaka par. Vad har väl rättfärdighet att skaffa med orättfärdighet, eller vilken gemenskap har ljus med mörker?

15 Huru förlika sig Kristus och Beliar, eller vad delaktighet har den som tror med den som icke tror?

16 Eller huru låter ett Guds tempel förena sig med avgudar? Vi äro ju ett den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: »Jag skall bo i dem och vandra ibland dem; jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.»

17 Alltså: »Gån ut ifrån dem och skiljen eder ifrån dem, säger Herren; kommen icke vid det orent är. Då skall jag taga emot eder

18 och vara en Fader för eder; och I skolen vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige.» 7:1. elektroniska utgåvan.

1 我们这些与 神同工的， 也劝你们不要白受 神的恩典。

2 因为他说： "在悦纳的时候， 我应允了你； 在拯救的日子， 我帮助了你。"看哪！ 现在就是悦纳的时候， 现在就是拯救的日子。

3 我们凡事都没有妨碍人， 不让这职分受到毁谤，

4 反而在各样的事上， 表明自己是 神的仆人， 就如持久的忍耐、患难、贫乏、困苦、

5 鞭打、监禁、扰乱、劳苦、不睡觉、禁食、

6 纯洁、知识、容忍、恩慈、圣灵、无伪的爱心、

7 真理的道、 神的大能等事上； 并且是借着左右两手中公义的武器，

8 借着荣耀和羞辱、坏名声和好名誉。我们好像是骗人的， 却是真诚的，

9 好像是人所不知的， 却是人所共知的； 好像是必死的， 你看， 我们却是活着的； 好像是受惩罚的， 却没有处死；

10 好像忧愁， 却是常常喜乐的； 好像贫穷， 却使很多人富足； 好像是什么都没有， 却是样样都有。

11 哥林多人哪！ 我们对你们， 口是坦率的， 心是宽宏的。

12 并不是我们对你们器量小， 而是你们自己心胸狭窄。

13 你们也要照样以宽宏的心对待我们， 这话正像是我对儿女说的。

14 你们和不信的人不可共负一轭， 义和不法有什么相同呢？光明和黑暗怎能相通呢？

15 基督和彼列（"彼列"是撒但的别名）怎能和谐呢？信的和不信的有什么联系呢？

16 神的殿和偶像怎能协调呢？我们就是永生 神的殿， 正如 神说： "我要住在他们中间， 在他们中间来往； 我要作他们的 神， 他们要作我的子民。"

17 所以， "主说： 你们要从他们中间出来， 和他们分开， 不可触摸不洁净的东西， 我就收纳你们。"

18 "我要作你们的父亲， 你们要作我的儿女。这是全能的主说的。"