1 Då vi nu hava dessa löften, mina älskade, så låtom oss rena oss från allt som befläckar vare sig kött eller ande, i det vi fullborda vår helgelse i Guds fruktan. Paulus' andra brev till korintierna, 7 Kapitlet Paulus gläder sig över de vittnesbörd om korintiernas tillgivenhet och lydnad som han har mottagit genom Titus.

2 Bereden oss ett rum i edra hjärtan; vi hava icke handlat orätt mot någon, icke varit någon till skada, icke gjort någon något förfång. --

3 Jag säger icke detta för att döma eder; jag har ju redan sagt att I haven ett rum i vårt hjärta, så att vi skola både dö och leva med varandra.

4 Stor är den tillit som jag har till eder, mycket berömmer jag mig av eder; jag har fått hugnad i fullt mått och glädje i rikt överflöd, mitt i allt vårt betryck.

5 Ty väl fingo vi till köttet ingen ro, icke ens sedan vi hade kommit till Macedonien, utan vi voro på allt sätt i trångmål, utifrån genom strider, inom oss genom farhågor;

6 men Gud, som tröstar dem som äro betryckta, han tröstade oss genom Titus' ankomst,

7 och icke allenast genom hans ankomst, utan ock därigenom att han hade fått så mycken hugnad av eder. Han omtalade nämligen för oss eder längtan, eder klagan, eder iver i fråga om mig; och så gladde jag mig ännu mer.

8 Ty om jag ock bedrövade eder genom mitt brev, så ångrar jag nu icke detta. Nej, om jag förut ångrade det -- eftersom jag ser att det brevet har bedrövat eder, låt vara allenast för en liten tid --

9 så gläder jag mig nu i stället, icke därför att I bleven bedrövade, utan därför att eder bedrövelse lände eder till bättring. Det var ju efter Guds sinne som I bleven bedrövade, och I haven alltså icke genom oss lidit någon skada.

10 Ty den bedrövelse som är efter Guds sinne kommer åstad en bättring som leder till frälsning, och som man icke ångrar; men världens bedrövelse kommer åstad död.

11 Se, just detta, att I bleven bedrövade efter Guds sinne, huru mycket nit har det icke framkallat hos eder, ja, huru många ursäkter, huru stor förtrytelse, huru mycken fruktan, huru mycken längtan, huru mycken iver, huru många bestraffningar! På allt sätt haven I bevisat att I viljen vara rena i den sak det här gäller. --

12 Om jag skrev till eder, så skedde detta alltså icke för den mans skull, som hade gjort orätt, ej heller för den mans skull, som hade lidit orätt, utan på det att edert nit för oss skulle bliva uppenbart bland eder själva inför Gud.

13 Så hava vi nu fått hugnad. Och till den hugnad, som vi redan för egen del fingo, kom den ännu mer överflödande glädje som bereddes oss av den glädje Titus hade fått. Ty hans ande har fått vederkvickelse genom eder alla.

14 Och om jag inför honom har berömt mig något i fråga om eder, så har jag icke kommit på skam därmed; utan likasom vi eljest i allting hava talat sanning inför eder, så har också det som vi inför Titus hava sagt till eder berömmelse visat sig vara sanning.

15 Och hans hjärta överflödar ännu mer av kärlek till eder, då han nu påminner sig allas eder lydnad, huru I villigt togen emot honom, med fruktan och bävan.

16 Jag gläder mig över att jag, i allt vad eder angår, kan vara vid gott mod.

1 所以， 亲爱的， 我们有了这些应许， 就应该洁净自己， 除去身体和心灵上的一切污秽， 存着敬畏 神的心， 达到成圣的地步。

2 你们的心要容得下我们。我们没有亏负过谁， 没有损害过谁， 也没有占过谁的便宜。

3 我这样说， 不是要定你们的罪， 因为我从前说过， 你们常在我们心里， 甚至可以同生共死。

4 我对你们大有信心， 因你们而感到十分光荣； 我心里满有安慰， 在我们的一切患难中， 格外充满喜乐。

5 我们从前到了马其顿的时候， 身体一点安宁也没有， 反而处处遭受患难， 外面有争战， 里面有恐惧。

6 但那安慰灰心的人的 神， 借着提多来到， 安慰了我们；

7 不但借着他来， 也借着他从你们所得的安慰， 安慰了我们。他把你们的渴望、你们的哀恸和你们对我的热诚， 都告诉了我们， 因此我就更加欢喜了。

8 虽然我在那封信上使你们忧伤， 但我现在并不后悔； 其实我曾经有点后悔， 因为知道那封信使你们忧伤， 虽然只是暂时的。

9 现在我快乐， 不是因为你们忧伤， 而是因为你们的忧伤带来了悔改。你们依照 神的意思忧伤， 凡事就不会因我们受到亏损。

10 因为依照 神的意思而有的忧伤， 可以生出没有懊悔的悔改， 以致得救； 世俗的忧伤却会招致死亡。

11 看哪， 你们依照 神的意思忧伤， 在你们中间就产生了怎样的热情、申诉、愤慨、战兢、渴望、热诚、正义； 你们在各方面都表明了自己在那事上是清白的。

12 因此， 从前我虽然写过信给你们， 却不是为了那亏负人的， 也不是为了那受害的， 而是在 神面前把你们对我们的热情， 向你们显现出来。

13 因此， 我们得了安慰。在这安慰之外， 我们因提多的喜乐就更加欢喜， 因为他的心从你们众人那里得到畅快。

14 我若对他夸奖过你们什么， 也不觉得惭愧。我们对你们所说的是真话， 照样， 我们在提多面前夸奖你们的也是真的。

15 并且他想起你们众人的服从， 怎样恐惧战兢地接待他， 他怀念你们的心就更加热切了。

16 现在我很欢喜， 因为在一切事上我对你们都有信心。