1 Amasja var tjugufem år gammal, när han blev konung, och han regerade tjugunio år i Jerusalem. Hans moder hette Joaddan, från Jerusalem.
2 Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, dock icke av fullt hängivet hjärta.
3 Och sedan hans konungadöme hade blivit befäst, lät han dräpa dem av sina tjänare, som hade dödat hans fader, konungen.
4 Men deras barn dödade han icke, utan handlade i enlighet med vad föreskrivet var i Moses lagbok, där HERREN hade bjudit och sagt: »Föräldrarna skola icke dö för sina barns skull, och barnen skola icke dö för sina föräldrars skull, utan var och en skall dö genom sin egen synd.»
5 Och Amasja församlade Juda barn och lät dem ställa upp sig efter sina familjer, efter sina över- och under- hövitsmän, hela Juda och Benjamin. Därefter inmönstrade han dem som voro tjugu år gamla eller därutöver, och fann dem utgöra tre hundra tusen utvalda stridbara män, som kunde föra spjut och sköld.
6 Därtill lejde han för hundra talenter silver ett hundra tusen tappra stridsmän ur Israel.
7 Men en gudsman kom till honom och sade: »O konung, låt icke Israels här draga åstad med dig, ty HERREN är icke med Israel, icke med hela hopen av Efraims barn;
8 utan du själv må allena draga åstad. Grip verket an, gå frimodigt ut i striden. Gud skall eljest låta dig komma på fall genom fienden; ty Gud förmår både att hjälpa och att stjälpa.»
9 Amasja sade till gudsmannen: »Men huru skall det då gå med de hundra talenterna som jag har givit åt skaran från Israel?» Gudsmannen svarade: »HERREN kan väl giva dig mer än det.»
10 Då avskilde Amasja den skara som hade kommit till honom från Efraim och lät dem gå hem igen. Häröver blevo dessa högeligen förgrymmade på Juda och vände tillbaka hem i vredesmod.
11 Men Amasja tog mod till sig och tågade ut med sitt folk och drog till Saltdalen och nedgjorde där av Seirs barn tio tusen.
12 Och Juda barn togo andra tio tusen till fånga levande; dem förde de upp på spetsen av en klippa och störtade dem ned från klippspetsen, så att de alla krossades.
13 Men de som tillhörde den skara som Amasja hade sänt tillbaka, och som icke hade fått gå med honom ut i striden, företogo plundringståg i Juda städer, från Samaria ända till Bet-Horon; och de nedgjorde tre tusen av invånarna och togo stort byte.
14 När sedan Amasja kom tillbaka från sin seger över edoméerna, förde han med sig Seirs barns gudar och ställde upp dem till gudar åt sig; och han tillbad inför dem och tände offereld åt dem.
15 Då upptändes HERRENS vrede mot Amasja, och han sände till honom en profet; denne sade till honom: »Varför söker du detta folks gudar, som ju icke hava kunnat rädda sitt eget folk ur din hand?»
16 När denne så talade till honom, svarade han honom: »Hava vi satt dig till konungens rådgivare? Håll upp, om du icke vill att man skall dräpa dig.» Då höll profeten upp och sade: »Jag förstår nu att Gud har beslutit att fördärva dig, eftersom du gör på detta sätt och icke vill höra på mitt råd.»
17 Och sedan Amasja, Juda konung, hade hållit rådplägning, sände han till Joas, son till Joahas, son till Jehu, Israels konung, och lät säga: »Kom, låt oss drabba samman med varandra.»
18 Men Joas, Israels konung, sände då till Amasja, Juda konung, och lät svara: »Törnbusken på Libanon sände en gång bud till cedern på Libanon och lät säga: 'Giv din dotter åt min son till hustru.' Men sedan gingo markens djur på Libanon fram över törnbusken och trampade ned den.
19 Du tänker på huru du har slagit Edom, och däröver förhäver du dig ditt hjärta och vill vinna ännu mer ära. Men stanna nu hemma. Varför utmanar du olyckan, dig själv och Juda med dig till fall?»
20 Men Amasja ville icke höra härpå, ty Gud skickade det så, för att de skulle bliva givna i fiendehand, eftersom de hade sökt Edoms gudar.
21 Så drog då Joas, Israels konung, upp, och de drabbade samman med varandra, han och Amasja, Juda konung, vid det Bet-Semes som hör till Juda.
22 Och Juda män blevo slagna av Israels män och flydde, var och en till sin hydda.
23 Och Amasja, Juda konung, son till Joas, son till Joahas, blev tagen till fånga i Bet-Semes av Joas, Israels konung. Och när denne hade fört honom till Jerusalem, bröt han ned ett stycke av Jerusalems mur, från Efraimsporten ända till Poneporten, fyra hundra alnar.
24 Och han tog allt guld och silver och alla kärl som funnos i Guds hus, hos Obed-Edom, och konungshusets skatter, därtill ock gisslan, och vände så tillbaka till Samaria.
25 Men Amasja, Joas' son, Juda konung, levde i femton år efter Joas', Joahas' sons, Israels konungs, död.
26 Vad nu mer är att säga om Amasja, om hans första tid såväl som om hans sista, det finnes upptecknat i boken om Judas och Israels konungar.
27 Och från den tid då Amasja vek av ifrån HERREN begynte man anstifta en sammansvärjning mot honom i Jerusalem, så att han måste fly till Lakis. Då sändes män efter honom till Lakis, och dessa dödade honom där.
28 Sedan förde man honom därifrån på hästar och begrov honom hos hans fäder i Juda huvudstad.
1 亚玛谢登基的时候是二十五岁, 他在耶路撒冷作王二十九年。他的母亲名叫约耶但, 是耶路撒冷人。
2 亚玛谢行耶和华看为正的事, 只是心不专一。
3 他巩固了王位以后, 就把击杀他父王的臣仆杀了。
4 他却没有处死他们的儿子, 因为照着摩西律法书上所记, 耶和华曾吩咐: "不可因儿子的罪处死父亲, 也不可因父亲的罪处死儿子; 各人要因自己的罪被处死。"
5 亚玛谢召集了犹大人, 按着他们的家族为全犹大和便雅悯人, 设立千夫长和百夫长, 又数点他们的数目, 从二十岁以上, 能出去打仗, 能拿枪持盾的精兵, 共有三十万。
6 又用了三千四百公斤银子, 从以色列中雇了十万英勇的战士。
7 有一位神人来见亚玛谢, 说: "王啊, 请不要领以色列的军队和你同去, 因为耶和华不和以色列人, 不和任何以法莲的子孙同在。
8 即使你一定要去, 奋勇争战, 神也会使你在敌人面前覆灭, 因为 神有能力帮助人, 也有能力使人覆灭。"
9 亚玛谢问神人: "我给以色列雇佣兵的那三千四百公斤银子怎么办呢?"神人回答: "耶和华能把比这更多赐给你。"
10 于是亚玛谢把那从以法莲来的雇佣兵解散了, 遣送他们回家; 因此他们非常恼怒犹大人, 就气冲冲地回家去了。
11 亚玛谢鼓起勇气, 率领他的人民到盐谷去, 击杀了一万西珥人。
12 犹大人又生擒了一万人, 带到一处崖顶, 从崖顶把他们拋下去, 使他们都摔得肢离破碎。
13 但亚玛谢打发回去、不许和他一同作战的雇佣兵, 竟侵入犹大各城, 从撒玛利亚直到伯.和仑, 击杀了三千人, 又掠去了很多财物。
14 亚玛谢击败了以东人回来的时候, 把西珥人的神像也带回来, 立为自己的神, 在它们面前叩拜, 又向它们烧香。
15 因此, 耶和华向亚玛谢发怒, 于是差派一位先知去见他, 对他说: "这民族的神不能拯救自己的人民脱离你的手, 你为什么还寻求它们呢?"
16 先知向王讲话的时候, 王对他说: "我们立了你作王的谋士吗?住口吧! 你要挨打吗?"先知就住口, 可是又说: "我知道 神已定意消灭你, 因为你作了这事, 又不听从我的劝戒。"
17 犹大王亚玛谢和群臣商议以后, 就派人去见耶户的孙子、约哈斯的儿子、以色列王约阿施, 说: "来吧, 我们在战场上相见吧! "
18 以色列王约阿施派人去见犹大王亚玛谢, 说: "黎巴嫩的蒺藜派人去见黎巴嫩的香柏树, 说: ‘把你的女儿给我的儿子作妻子吧! ’后来有一只黎巴嫩的野兽从那里经过, 把蒺藜践踏了。
19 你心里说你击败了以东人, 你就心里骄傲, 以这事夸口。现在你留在家里吧, 为什么要惹祸, 使犹大和你一同覆亡呢?"
20 亚玛谢却不听从; 这原是出于 神, 好把他们交在约阿施手里, 因为他们寻求以东的神。
21 于是以色列王约阿施上来, 在犹大的伯.示麦, 和犹大王亚玛谢相会于战场上。
22 犹大人在以色列人面前被击败, 各自逃回家去了。
23 以色列王约阿施在伯.示麦捉住了约哈斯的孙子、约阿施的儿子、犹大王亚玛谢, 把他带到耶路撒冷, 又拆毁耶路撒冷的城墙, 从以法莲门直到角门, 共两百公尺。
24 又把俄别.以东负责看守 神殿里的一切金银和一切器皿, 以及王宫里的宝物都掠去, 又掳走人质, 然后回撒玛利亚去了。
25 以色列王约哈斯的儿子约阿施死后, 犹大王约阿施的儿子亚玛谢还活了十五年。
26 亚玛谢其余的事迹, 一生的始末, 不是都记在犹大和以色列诸王记上吗?
27 自从亚玛谢离弃耶和华以后, 在耶路撒冷有人要谋害他; 他就逃到拉吉去。谋害他的人派人追到拉吉, 在那里把他杀死。
28 然后用马把他的尸体运回来, 埋葬在大卫城里, 和他的列祖一起。