1 Därefter höll Josia HERRENS påskhögtid i Jerusalem; man slaktade påskalammet på fjortonde dagen i första månaden.

2 Och han fastställde prästernas åligganden och styrkte dem till tjänstgöringen i HERRENS hus.

3 Och han sade till leviterna som undervisade hela Israel, och som voro helgade åt HERREN: »Sätten den heliga arken i det hus som Salomo, Davids son, Israels konung, har byggt. Den skall icke mer vara en börda på edra axlar. Tjänen nu HERREN, eder Gud, och hans folk Israel.

4 Gören eder redo efter edra familjer, i edra avdelningar, enligt vad David, Israels konung, har föreskrivit, och enligt hans son Salomos föreskrifter,

5 och inställen eder i helgedomen, ordnade efter edra bröders, det meniga folkets, familjeskiften, så att en avdelning av en levitisk familj kommer på vart skifte.

6 Och slakten påskalammet och helgen eder och reden till det för edra bröder, så att I gören efter HERRENS ord genom Mose.»

7 Och Josia gav åt det meniga folket såsom offergärd småboskap, dels lamm och dels killingar, till ett antal av trettio tusen, alltsammans till påskoffer, åt alla som voro där tillstädes, så ock tre tusen fäkreatur, detta allt av konungens enskilda egendom.

8 Och hans förnämsta män gåvo efter sin fria vilja offergåvor åt folket, åt prästerna och leviterna. Hilkia, Sakarja och Jehiel, furstarna i Guds hus, gåvo åt prästerna två tusen sex hundra lamm och killingar till påskoffer, så ock tre hundra fäkreatur.

9 Men Konanja och hans bröder, Semaja och Netanel, jämte Hasabja, Jegiel och Josabad, de översta bland leviterna, gåvo åt leviterna såsom offergärd fem tusen lamm och killingar till påskoffer, så ock fem hundra fäkreatur.

10 Så blev det då ordnat för gudstjänsten; och prästerna inställde sig till tjänstgöring på sina platser och likaledes leviterna, efter sina avdelningar, såsom konungen hade bjudit.

11 Därefter slaktade de påskalammet, och prästerna stänkte med blodet som de togo emot av leviterna; och dessa drogo av huden.

12 Och de avskilde brännoffersstyckena och delade ut dem åt det meniga folket, efter deras familjeskiften, för att de skulle offra dem åt HERREN, såsom det var föreskrivet i Moses bok. På samma sätt gjorde de ock med fäkreaturen.

13 Och de stekte påskalammet på eld, på föreskrivet sätt; men tackoffersköttet kokade de i grytor, pannor och kittlar och delade ut det med hast åt allt det meniga folket.

14 Sedan redde de till åt sig själva och åt prästerna; ty prästerna, Arons söner, voro upptagna ända till natten med att offra brännoffret och fettstyckena; därför måste leviterna reda till både åt sig och åt prästerna, Arons söner.

15 Och sångarna, Asafs barn, stodo på sin plats, såsom David och Asaf och Heman och konungens siare Jedutun hade bjudit, och dörrvaktarna stodo var och en vid sin port; de behövde icke gå ifrån sin tjänstgöring, ty deras bröder, de andra leviterna, redde till åt dem.

16 Så blev allt ordnat för HERRENS tjänst på den dagen, i det att man höll påskhögtid och offrade brännoffer på HERRENS altare, såsom konung Josia hade bjudit.

17 De israeliter som voro där tillstädes höllo nu påskhögtid och firade det osyrade brödets högtid i sju dagar.

18 En påskhögtid lik denna hade icke blivit hållen i Israel sedan profeten Samuels tid; ty ingen av Israels konungar hade hållit en sådan påskhögtid som den vilken nu hölls av Josia jämte prästerna och leviterna och hela Juda och dem av Israel, som voro där tillstädes, jämväl Jerusalems invånare.

19 I Josias adertonde regeringsår hölls denna påskhögtid.

20 Efter allt detta, sedan Josia hade försatt templet i gott stånd, drog Neko, konungen i Egypten, upp för att strida vid Karkemis, som ligger vid Frat; och Josia drog ut mot honom.

21 Då skickade denne sändebud till honom och lät säga: »Vad har du med mig att göra, du Juda konung? Det är icke mot dig jag nu kommer, utan mot min arvfiende, och Gud har befallt mig att skynda. Hör upp att trotsa Gud, som är med mig, och tag dig till vara, så att han icke fördärvar dig.»

22 Men i stället för att vända om och lämna honom i fred förklädde Josia sig och gick att strida mot honom, utan att höra på Nekos ord, som dock kommo från Guds mun. Och det kom till strid på Megiddos slätt.

23 Men skyttarnas skott träffade konung Josia; och konungen sade till sina tjänare: »Bären mig undan, ty jag är svårt sårad.»

24 Då buro hans tjänare honom från stridsvagnen och satte honom i hans andra vagn och förde honom till Jerusalem; och han gav upp andan och blev begraven där hans fäder voro begravna. Och hela Juda och Jerusalem sörjde Josia.

25 Och Jeremia sjöng en klagosång över Josia. Och alla sångare och sångerskor talade sedan i sina klagosånger om Josia, såsom man gör ännu i dag; och dessa sånger blevo allmänt gängse i Israel. De finnas upptecknade bland »Klagosångerna».

26 Vad nu mer är att säga om Josia och om de fromma gärningar han gjorde, efter vad föreskrivet var i HERRENS lag,

27 och om annat som han företog sig under sin första tid såväl som under sin sista, det finnes upptecknat i boken om Israels och Juda konungar

1 约西亚在耶路撒冷守逾越节记念耶和华； 正月十四日他们宰了逾越节的羊羔。

2 王指派各祭司的职务， 又鼓励他们去作耶和华殿的事务。

3 他又对那些教导以色列众人， 分别为圣归耶和华的利未人说： "你们要把圣约柜安放在以色列王大卫的儿子所罗门建造的殿里； 不必再用肩膀扛抬。现在你们要服事耶和华你们的 神， 服事他的子民以色列。

4 你们要按着家族和照着班次， 根据以色列王大卫所写的和他儿子所罗门所写的， 自己好好预备。

5 你们要按着你们的亲族这平民的家族的班次， 侍立在圣所； 每个班次中要有几个利未家族的人。

6 你们要宰逾越节的羊羔， 洁净自己， 为你们的亲族预备一切， 遵守耶和华借摩西吩咐的话。"

7 于是约西亚送出绵羊羔和山羊羔共三万只， 还有公牛三千头， 给所有在场的人民作逾越节的祭牲； 这些都是取自王的财产。

8 约西亚手下的众领袖也自愿把祭牲送给人民、祭司和利未人； 又有 神殿的总管希勒家、撒迦利亚和耶歇， 也把羔羊二千六百只和公牛三百头， 送给祭司作逾越节的祭牲。

9 利未人的领袖歌楠雅和他的两个兄弟示玛雅和拿坦业， 以及哈沙比雅、耶利和约撒拔， 也把羊羔五千只和公牛五百头， 送给利未人作逾越节的祭牲。

10 这样， 事奉的职务安排好了以后， 他们照着王的吩咐， 祭司站在自己的岗位， 利未人也按着自己的班次侍立。

11 利未人宰了逾越节的羊羔， 祭司从他们的手里把血接过来， 洒在坛上， 利未人剥了祭牲的皮，

12 把作燔祭的部分拿去， 按着各家族的系别分给众民， 使他们可以照着摩西的书上所写的， 奉献给耶和华。奉献公牛也是这样。

13 他们按照规矩用火烤逾越节的羊羔， 其他的圣物用锅、用釜， 或用煎盘煮熟， 迅速地送给众民；

14 然后他们才为自己和祭司预备祭物， 因为作祭司的亚伦的子孙忙于献上燔祭和脂肪， 直到晚上， 利未人才为自己和祭司亚伦的子孙预备祭物。

15 歌唱的亚萨的子孙， 照着大卫、亚萨、希幔和王的先见耶杜顿的吩咐， 站在自己的岗位上； 守门的看守各门， 不用离开自己的职务， 因为他们的利未亲族为他们预备了祭物。

16 这样， 当日一切事奉耶和华的职务都安排好了， 就照着约西亚王的吩咐守逾越节， 和在耶和华的祭坛上献上燔祭。

17 当时在场的以色列人守逾越节， 又守除酵节七天。

18 自从撒母耳先知的日子以来， 在以色列中没有守过像这样的逾越节； 以色列诸王也都没有守过这样的逾越节， 像约西亚、祭司、利未人、犹大众人和在场的以色列人， 以及耶路撒冷的居民守的。

19 这逾越节是约西亚在位第十八年守的。

20 约西亚整理好圣殿的一切事以后， 埃及王尼哥上来， 帮助靠近幼发拉底河的迦基米施； 约西亚就出去阻挡他。

21 尼哥差派使者来见约西亚说： "犹大王啊， 我和你有什么不对呢？我现在不是来攻击你， 而是要攻击和我交战的那国家； 并且 神吩咐我要赶快， 你不可干预 神的事， 免得他毁灭你， 因为 神和我同在。"

22 约西亚却不肯离开他， 反而改了装要和他作战， 不听从 神借尼哥所说的话； 于是他去到米吉多平原和尼哥交战。

23 弓箭手射中了约西亚王； 王对他的臣仆说： "你们把我带走吧， 因为我受了重伤。"

24 他的臣仆把他从战车上扶下来， 放在他的第二辆战车上， 把他送回耶路撒冷去， 他跟着就死了， 埋葬在他列祖的坟墓里。犹大和耶路撒冷的众人都为约西亚哀悼。

25 耶利米为约西亚作了哀歌； 所有歌唱的男女都唱哀歌， 哀悼约西亚， 直到今日； 甚至在以色列中成了定例。这歌记在哀歌书上。

26 约西亚其余的事迹， 和他按着耶和华律法上所记而行的善事，

27 以及他一生的始末， 都记在以色列和犹大列王记上。