1 Då nu konung Hiskia hörde detta, rev han sönder sina kläder och höljde sig i sorgdräkt och gick in i HERRENS hus.

2 Och överhovmästaren Eljakim och sekreteraren Sebna och de äldste bland prästerna sände han, höljda i sorgdräkt, till profeten Jesaja, Amos' son.

3 Och de sade till denne: »Så säger Hiskia: En nödens, tuktans och smälekens dag är denna dag, ty fostren hava väl kommit fram till födseln, men kraft att föda finnes icke.

4 Kanhända skall HERREN, din Gud, höra alla Rab-Sakes ord, med vilka hans herre, konungen i Assyrien, har sänt honom till att smäda den levande Guden, så att han straffar honom för dessa ord, som han, HERREN, din Gud, har hört. Så bed nu en bön för den kvarleva som ännu finnes.»

5 När nu konung Hiskias tjänare kommo till Jesaja,

6 sade Jesaja till dem: »Så skolen I säga till eder herre: Så säger HERREN: Frukta icke för de ord som du har hört, dem med vilka den assyriske konungens tjänare hava hädat mig.

7 Se, jag skall låta en sådan ande komma in i honom, att han, på grund av ett rykte som han skall få höra, vänder tillbaka till sitt land; och jag skall låta honom falla för svärd i hans eget land.

8 Och Rab-Sake vände tillbaka och fann den assyriske konungen upptagen med att belägra Libna; ty han hade hört att han hade brutit upp från Lakis.

9 Men när Sanherib fick höra säga om Tirhaka, konungen i Etiopien, att denne hade dragit ut för att strida mot honom, skickade han åter sändebud till Hiskia och sade:

10 »Så skolen I säga till Hiskia, Juda konung: Låt icke din Gud, som du förtröstar på, bedraga dig, i det att du tänker: 'Jerusalem skall icke bliva givet i den assyriske konungens hand.'

11 Du har nu hört vad konungarna i Assyrien hava gjort med alla andra länder, huru de hava givit dem till spillo. Och du skulle nu bliva räddad!

12 Hava väl de folk som mina fäder fördärvade, Gosan, Haran, Resef och Edens barn i Telassar, blivit räddade av sina gudar?

13 Var är Hamats konung och Arpads konung och konungen över Sefarvaims stad, över Hena och Iva?»

14 När Hiskia hade mottagit brevet av sändebuden och läst det, gick han upp i HERRENS hus, och där bredde Hiskia ut det inför HERRENS ansikte.

15 Och Hiskia bad inför HERRENS ansikte och sade: »HERRE, Israels Gud, du som tronar på keruberna, du allena är Gud, den som råder över alla riken på jorden; du har gjort himmel och jord.

16 HERRE, böj ditt öra härtill och hör; HERRE, öppna dina ögon och se. Ja, hör Sanheribs ord, det budskap varmed han har smädat den levande Guden.

17 Det är sant, HERRE, att konungarna i Assyrien hava förött folken och deras land.

18 Och de hava kastat deras gudar i elden; ty dessa voro inga gudar, utan verk av människohänder, trä och sten; därför kunde de förgöra dem.

19 Men fräls oss nu, HERRE, vår Gud, ur hans hand, så att alla riken på jorden förnimma att du, HERRE, allena är Gud.»

20 Då sände Jesaja, Amos' son, bud till Hiskia och låt säga: »Så säger HERREN, Israels Gud: Det varom du har bett mig angående Sanherib, konungen i Assyrien, det har jag hört.

21 Så är nu detta det ord som HERREN har talat om honom: Hon föraktar dig och bespottar dig, jungfrun dottern Sion; hon skakar huvudet efter dig, dottern Jerusalem.

22 vem har du smädat och hädat, och mot vem har du upphävt din röst? Alltför högt har du upplyft dina ögon -- Ja, mot Israels Helige.

23 Genom dina sändebud smädade du Herren, när du sade: 'Med mina många vagnar drog jag upp på bergens höjder, längst upp på Libanon; jag högg ned dess höga cedrar och väldiga cypresser; jag trängde fram till dess innersta gömslen, dess frodigaste skog;

24 jag grävde brunnar och drack ut främmande vatten, och med min fot uttorkade jag alla Egyptens strömmar.'

25 Har du icke hört att jag för länge sedan beredde detta? Av ålder bestämde jag ju så; och nu har jag fört det fram: du fick makt att ödelägga befästa städer till grusade stenhopar.

26 Deras invånare blevo maktlösa, de förfärades och stodo med skam. Det gick dem såsom gräset på marken och gröna örter, såsom det som växer på taken, och säd som förbrännes, förrän strået har vuxit upp.

27 Om du sitter eller går ut eller går in, så vet jag det, och huru du rasar mot mig.

28 Men då du nu så rasar mot mig, och då ditt övermod har nått till mina öron, skall jag sätta min krok i din näsa och mitt betsel i din mun och föra dig tillbaka samma väg som du har kommit på.

29 Och detta skall för dig vara tecknet: man skall detta år äta vad som växer upp av spillsäd, och nästa år självvuxen säd; men det tredje året skolen I få så och skörda och plantera vingårdar och äta deras frukt.

30 Och den räddade skara av Juda hus, som bliver kvar, skall åter skjuta rot nedtill och bära frukt upptill.

31 Ty från Jerusalem skall utgå en kvarleva, en räddad skara från Sions berg. HERRENS nitälskan skall göra detta.

32 Därför säger HERREN så om konungen i Assyrien: Han skall icke komma in i denna stad och icke skjuta någon pil ditin; han skall icke mot den föra fram någon sköld eller kasta upp någon vall mot den.

33 Samma väg han kom skall han vända tillbaka, och in i denna stad skall han icke komma, säger HERREN.

34 Ty jag skall beskärma och frälsa denna stad för min och min tjänare Davids skull.»

35 Och samma natt gick HERRENS ängel ut och slog i assyriernas läger ett hundra åttiofem tusen man; och när man bittida följande morgon kom ut, fick man se döda kroppar ligga där överallt

36 Då bröt Sanherib, konungen i Assyrien, upp och tågade tillbaka; och han stannade sedan i Nineve.

37 Men när han en gång tillbad i sin gud Nisroks tempel, blev han dräpt med svärd av Adrammelek och Sareser; därefter flydde dessa undan till Ararats land. Och hans son Esarhaddon blev konung efter honom.

1 希西家王听见了， 就把自己的衣服撕裂， 披上麻布， 来到耶和华的殿。

2 王又派王宫总管以利亚敬、书记舍伯那和祭司中的长老披上麻布， 到亚摩斯的儿子以赛亚先知那里。

3 他们对他说： "希西家这样说： ‘今天是痛苦、责罚和侮辱的日子， 好像婴儿的产期到了， 却没有力量生产。

4 或者耶和华你的 神听到拉伯沙基所说的话（他就是他的主亚述王派来辱骂永活的 神的人）， 就因着耶和华你的 神所听见的话责罚他。所以请为这里余剩的人献上祷告。’"

5 希西家王的臣仆就来到以赛亚那里。

6 以赛亚对他们说： "你们要这样告诉你们的主人： ‘耶和华这样说： 不要因你所听见亚述王的随从亵渎我的话而惊怕。

7 看哪， 我要使他的心惊颤（"使他的心惊颤"原文作"放一个灵在他里面"）， 他将听见消息， 就退回自己的地方去； 我要使他在自己的国土倒在刀下。’"

8 拉伯沙基回去， 发觉亚述王正在攻打立拿， 因为他曾听说亚述王已拔营离开拉吉。

9 亚述王听见有关古实王特哈加的消息说： "看哪， 他出来要和你交战。"于是亚述王再派使者去见希西家说：

10 "你们要对犹大王希西家说： ‘不要让你所信靠的 神欺骗你说： 耶路撒冷不会交在亚述王的手中。

11 看哪， 你听过亚述列王怎样对付列国， 把它们完全毁灭， 你会得着解救吗？

12 我祖先所消灭的民族， 就是歌散人、哈兰人、利色人和在提．拉撒的伊甸人， 他们的神可曾解救他们吗？

13 哈马王、亚珥拔王、西法瓦音城的王、希拿王和以瓦王在哪里呢？’"

14 希西家从使者手中接过信件， 念完了， 就上耶和华的殿。希西家把信件在耶和华面前展开。

15 希西家在耶和华面前祷告， 说： "耶和华以色列的 神， 坐在二基路伯中间的啊， 只有你是地上万国的 神， 天地是你创造的。

16 耶和华啊！ 求你侧耳聆听； 耶和华啊！ 求你睁眼垂顾； 听那派使者来侮辱永活的 神的西拿基立的话。

17 耶和华啊！ 亚述列王真的曾毁坏列国和它们的领土，

18 把它们的神丢进火里， 但他们并不是神， 不过是人手用木头、石头做成的， 因此他们可以把他们除掉。

19 现在， 耶和华我们的 神啊， 求你从他的手中把我们拯救出来， 地上万国就可以知道只有你耶和华才是 神。"

20 于是亚摩斯的儿子以赛亚派人去见希西家， 说： "耶和华以色列的 神这样说： ‘你向我祷告有关亚述王西拿基立的事， 我已经听见了。’

21 下面是耶和华所说关于他的话： ‘锡安的居民（"居民"原文作"处女"）藐视你， 嗤笑你； 耶路撒冷的居民在你背后摇头。

22 你辱骂了谁， 亵渎了谁？你扬声攻击谁呢？你高举眼目是向谁傲慢呢？就是攻击以色列的圣者。

23 你借着你的使者侮辱了我的主， 你说－－我要用大批的战车， 攀登众山的高峰， 到达黎巴嫩山的顶端， 砍伐高大的香柏树， 佳美的松木； 我要进入极远的峰峦， 最茂密的森林。

24 我掘井饮外地的水， 我用脚掌踏干埃及所有的河道。

25 你没有听过吗？在远古我已决定， 在古时我已筹划， 现在我要实现， 就是你使设防城变成乱堆。

26 他们的居民没有能力， 惊惶、羞惭。他们好像田野的嫩草， 青绿的蔬菜， 和房顶上的草， 还未长成就枯萎了。

27 你坐下， 你出去， 你进来， 以及你对我所发的烈怒， 我都知道。

28 因为你向我发了烈怒， 你狂傲的话进入我的耳中， 我要把我的钩子钩在你的鼻子上， 把嚼环套在你的嘴上， 使你在你来的路上转回去。

29 ‘这要给你作一个征兆： 这一年要吃自然生长的， 第二年也要吃自己长出来的， 第三年要撒种、收割， 栽种葡萄园， 吃它们的果子。

30 犹大家逃脱的余民， 必再往下扎根， 往上结果；

31 因为将有剩余的人从耶路撒冷出来， 将有逃脱的人从锡安山而来， 耶和华的热心必成全这事。

32 因此， 耶和华论到亚述王这样说： 他不会来到这城， 不会在那里射箭， 也不会拿着盾牌向城进攻， 不会筑起土堆围攻它。

33 他必循他来的路回去， 他必不能来到这城， 这是耶和华的宣告。

34 为了我和我仆人大卫的缘故， 我必保护这城， 拯救这城。’"

35 那天晚上， 耶和华的使者出去， 在亚述军营杀了十八万五千人。早上， 他们起来的时候， 看哪， 到处都是死尸。

36 于是亚述王西拿基立拔营离开， 回去住在尼尼微。

37 一日， 他正在他的神亚斯洛的庙中叩拜的时候， 亚得米勒和沙利巴用刀刺杀了他， 然后逃到亚拉腊地。他的儿子以撒哈顿接续他作王。