1 Då, i hans nionde regeringsår, i tionde månaden; på tionde dagen i månaden, kom Nebukadnessar, konungen i Babel, med hela sin här till Jerusalem och belägrade det; och de byggde en belägringsmur runt omkring det.
2 Så blev staden belägrad och förblev så ända till konung Sidkias elfte regeringsår.
3 Men på nionde dagen i månaden var hungersnöden så stor i staden, att mängden av folket icke hade något att äta.
4 Och staden stormades, och allt krigsfolket flydde om natten genom porten mellan de båda murarna (den port som ledde till den kungliga trädgården), medan kaldéerna lågo runt omkring staden; och folket tog vägen åt Hedmarken till.
5 Men kaldéernas här förföljde konungen, och de hunno upp honom på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergivit honom och skingrat sig.
6 Och de grepo konungen och förde honom till den babyloniske konungen i Ribla; där höll man rannsakning och dom med honom.
7 Och Sidkias barn slaktade man inför hans ögon, och på Sidkia själv stack man ut ögonen; och man fängslade honom med kopparfjättrar och förde honom till Babel.
8 I femte månaden, på sjunde dagen i månaden, detta i den babyloniske konungen Nebukadnessars nittonde regeringsår, kom den babyloniske konungens tjänare Nebusaradan, översten för drabanterna, till Jerusalem.
9 Denne brände upp HERRENS hus och konungshuset: ja, alla hus i Jerusalem, i synnerhet alla de förnämas hus, brände han upp i eld.
10 Och murarna runt omkring Jerusalem brötos ned av hela den här av kaldéer, som översten för drabanterna hade med sig,
11 och återstoden av folket, dem som voro kvar i staden, och de överlöpare som hade gått över till konungen i Babel, så ock den övriga hopen, dem förde Nebusaradan, översten för drabanterna, bort i fångenskap.
12 Men av de ringaste i landet lämnade översten för drabanterna några kvar till vingårdsmän och åkermän.
13 Kopparpelarna i HERRENS hus, bäckenställen och kopparhavet i HERRENS hus slogo kaldéerna sönder och förde kopparen till Babel.
14 Och askkärlen, skovlarna, knivarna, skålarna och alla kopparkärl som hade begagnats vid gudstjänsten togo de bort.
15 Likaledes tog översten för drabanterna bort fyrfaten och offerskålarna, allt som var av rent guld eller av rent silver.
16 Vad angår de två pelarna, havet, som var allenast ett, och bäckenställen, som Salomo hade låtit göra till HERRENS hus, så kunde kopparen i alla dessa föremål icke vägas.
17 Aderton alnar hög var den ena pelaren, och ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar, och pelarhuvudet var tre alnar högt, och ett nätverk och granatäpplen funnos på pelarhuvudet runt omkring, alltsammans av koppar; och likadant var det på den andra pelaren, över nätverket.
18 Och översten för drabanterna tog översteprästen Seraja jämte Sefanja, prästen näst under honom, så ock de tre som höllo vakt vid tröskeln,
19 och från staden tog han en hovman, den som var anförare för krigsfolket, och fem av konungens närmaste män, som påträffades i staden, så ock sekreteraren, den härhövitsman som plägade utskriva folket i landet till krigstjänst, och sextio andra män av landets folk, som påträffades i staden --
20 dessa tog Nebusaradan, översten för drabanterna, och förde dem till den babyloniske konungen i Ribla.
21 Och konungen i Babel lät avliva dem där, i Ribla i Hamats land. blev Juda bortfört från sitt land.
22 Men över det folk som blev kvar i Juda land, det folk som Nebukadnessar, konungen i Babel, lät bliva kvar där, satte han Gedalja, son till Ahikam, son till Safan.
23 När då alla krigshövitsmännen jämte sina män fingo höra att konungen i Babel hade satt Gedalja över landet, kommo de till Gedalja i Mispa, nämligen Ismael, Netanjas son, Johanan, Kareas son, netofatiten Seraja, Tanhumets son, och Jaasanja, maakatitens son, med sina män.
24 Och Gedalja gav dem och deras män sin ed och sade till dem: »Frukten icke för kaldéernas tjänare. Stannen kvar i landet, och tjänen konungen i Babel, så skall det gå eder väl.»
25 Men i sjunde månaden kom Ismael, son till Netanja, son till Elisama, av konungslig börd, och hade med sig tio män, och de slogo ihjäl Gedalja, så ock de judar och kaldéer som voro hos honom i Mispa.
26 Då bröt allt folket upp, från den minste till den störste, tillika med krigshövitsmännen, och begav sig till Egypten; ty de fruktade för kaldéerna.
27 Men i det trettiosjunde året sedan Jojakin, Juda konung, hade blivit bortförd i fångenskap, i tolfte månaden, på tjugusjunde dagen i månaden, tog Evil-Merodak, konungen i Babel -- samma år han blev konung -- Jojakin, Juda konung, till nåder och befriade honom ur fängelset;
28 Och han talade vänligt med honom och gav honom främsta platsen bland de konungar som voro hos honom i Babel.
29 Han fick lägga av sin fångdräkt och beständigt äta vid hans bord, så länge han levde.
30 Och ett ständigt underhåll gavs honom från konungen, visst för var dag, så länge han levde.
1 西底家作王第九年十月十日， 巴比伦王尼布甲尼撒率领他的全军来攻打耶路撒冷； 他们在城外安营， 又在四围筑垒攻城。
2 于是， 城被围困， 直到西底家王第十一年。
3 四月九日， 城里饥荒非常严重， 甚至那地的人民都断了粮食。
4 城终于被攻破了， 所有的战士就在夜间从靠近王的花园的两墙中间的那门， 逃跑出城。那时迦勒底人在四围攻城； 他就往亚拉巴的方向逃走。
5 迦勒底人的军队追赶王， 在耶利哥的原野上把他追上了； 他的全军都离开他四散了。
6 他们把王擒住， 把他解到利比拉巴比伦王那里； 他们就宣判他的罪。
7 他们又在西底家眼前杀了他的众子， 并且把西底家的眼睛弄瞎， 然后用铜链锁住他， 把他带到巴比伦去。
8 五月七日， 就是巴比伦王尼布甲尼撒第十九年， 巴比伦王的大臣， 护卫长尼布撒拉旦来到耶路撒冷。
9 他放火焚烧耶和华的殿和王宫， 以及耶路撒冷一切房屋； 一切高大的房屋， 他都放火烧了。
10 跟随护卫长的迦勒底人全军拆毁了耶路撒冷周围的城墙。
11 至于城中剩下的人民， 和已经向巴比伦王投降的人， 以及剩下的民众， 护卫长尼布撒拉旦都掳了去。
12 至于那地最贫穷的人， 护卫长把他们留下， 去修理葡萄园和耕种田地。
13 耶和华殿的铜柱， 以及耶和华殿的铜座和铜海， 迦勒底人都打碎了， 把铜运到巴比伦去。
14 他们又把锅、铲子、烛剪、碟子和敬拜用的一切铜器都拿去了。
15 此外， 火鼎和碗， 无论是金的或是银的， 护卫长都拿去了。
16 所罗门为耶和华殿所做的两根铜柱、一个铜海和十个铜座， 这一切器皿的铜， 重得无法可称。
17 铜柱每根高八公尺， 柱上有铜柱头； 柱头高一公尺三公寸， 柱头四周有网子和石榴都是铜的； 另一根柱子同样也有网子。
18 护卫长拿住祭司长西莱雅、副祭司长西番亚和三个守门的；
19 又从城里拿住一个管理军兵的官长， 并且在城里搜获常见王面的五个人， 和一个负责召募当地人民的军长书记， 又在城中搜获六十个当地的人民。
20 护卫长尼布撒拉旦把他们拿住， 带到利比拉巴比伦王那里。
21 巴比伦王击杀他们， 在哈马地的利比拉把他们处死。这样， 犹大人被掳， 离开了他们的国土。
22 至于在犹大地剩下来的人民， 就是巴比伦王尼布甲尼撒留下来的， 巴比伦王委派沙番的孙子、亚希甘的儿子基大利管理他们。
23 众将领和他们的士兵， 听见巴比伦王委派了基大利， 他们就来到米斯巴去见基大利； 其中有尼探雅的儿子以实玛利、加利亚的儿子约哈难、尼陀法人单户篾的儿子西莱雅、玛迦人的儿子雅撒尼亚， 以及他们的士兵。
24 基大利向他们和他们的士兵起誓， 又对他们说： "你们不必惧怕迦勒底的官员， 只管住在这地， 服事巴比伦王， 就可以平安无事。"
25 但在七月的时候， 王裔以利沙玛的孙子、尼探雅的儿子以实玛利， 带了十个人和他一起， 他们袭击基大利， 把他杀死， 和他一起在米斯巴的犹大人和迦勒底人， 也被杀死。
26 因此， 众民无论大小， 以及众将领都起来逃往埃及去， 因为他们惧怕迦勒底人。
27 犹大王约雅斤被掳后第三十七年， 就是巴比伦王以未．米罗达登基的那一年， 十二月二十七日， 他恩待（"恩待"原文作"使抬起头来"）犹大王约雅斤， 把他从狱中领出来，
28 并且安慰他， 使他的地位高过和他一起在巴比伦的众王。
29 又换下他的囚衣， 赐他终生常在王面前吃饭。
30 他的生活费用， 在他一生的年日中， 每日不断由王供应。