1 Naaman, den arameiske konungens härhövitsman, hade stort anseende hos sin herre och var högt aktad, ty genom honom hade HERREN givit seger åt Aram; och han var en tapper stridsman, men spetälsk.
2 Nu hade araméerna, en gång då de drogo ut på strövtåg, fört med sig såsom fånge ur Israels land en ung flicka, som kom i tjänst hos Naamans hustru.
3 Denna sade till sin fru: »Ack att min herre vore hos profeten i Samaria, så skulle denne nog befria honom från hans spetälska!»
4 Då gick hon åstad och berättade detta för sin herre och sade: »Så och så har flickan ifrån Israels land sagt.
5 Konungen i Aram svarade: »Far dit, så skall jag sända brev till konungen i Israel.» Så for han då och tog med sig tio talenter silver och sex tusen siklar guld, så ock tio högtidsdräkter.
6 Och han överlämnade brevet till Israels konung, och däri stod det: »Nu, när detta brev kommer dig till handa, må du veta att jag har sänt till dig min tjänare Naaman, för att du må befria honom från hans spetälska.»
7 När Israels konung hade läst brevet, rev han sönder sina kläder och sade: »Är jag då Gud, så att jag skulle kunna döda och göra levande, eftersom denne sänder bud till mig att jag skall befria en man från hans spetälska? Märken nu och sen huru han söker sak med mig.»
8 Men när gudsmannen Elisa hörde att Israels konung hade rivit sönder sina kläder, sände han till konungen och lät säga: »Varför har du rivit sönder dina kläder? Låt honom komma till mig, så skall han förnimma att en profet finnes i Israel.»
9 Så kom då Naaman med sina hästar och vagnar och stannade vid dörren till Elisas hus.
10 Då sände Elisa ett bud ut till honom och lät säga: »Gå bort och bada dig sju gånger i Jordan, så skall ditt kött åter bliva sig likt, och du skall bliva ren.»
11 Men Naaman blev vred och for sin väg, i det han sade: »Jag tänkte att han skulle gå ut till mig och träda fram och åkalla HERRENS, sin Guds, namn och föra sin hand fram och åter över stället och så taga bort spetälskan.
12 Äro icke Damaskus' floder, Abana och Parpar, bättre än alla vatten Israel? Då kunde jag ju lika gärna bada mig i dem för att bliva ren.» Så vände han om och for sin väg i vrede.
13 Men hans tjänare gingo fram och talade till honom och sade: »Min fader, om profeten hade förelagt dig något svårt, skulle du då icke hava gjort det? Huru mycket mer nu, då han allenast har sagt till dig: 'Bada dig, så bliver du ren'!
14 Då for han ned och doppade sig i Jordan sju gånger, såsom gudsmannen hade sagt; och hans kött blev då åter sig likt, friskt såsom en ung gosses kött, och han blev ren.
15 Därefter vände han tillbaka till gudsmannen med hela sin skara och gick in och trädde fram för honom och sade: »Se, nu vet jag att ingen Gud finnes på hela jorden utom i Israel. Så tag nu emot en tacksamhetsskänk av din tjänare.»
16 Men han svarade: »Så sant HERREN lever, han vilkens tjänare jag är, jag vill icke taga emot den.» Och fastän han enträget bad honom att taga emot den, ville han icke.
17 Då sade Naaman: »Om du icke vill detta, så låt då din tjänare få så mycket jord som ett par mulåsnor kunna bära. Ty din tjänare vill icke mer offra brännoffer och slaktoffer åt andra gudar, utan allenast åt HERREN.
18 Detta må dock HERREN förlåta din tjänare: när min herre går in i Rimmons tempel för att där böja knä, och han då stöder sig vid min hand, och jag också böjer knä där i Rimmons tempel, må då HERREN förlåta din tjänare, när jag så böjer knä i Rimmons tempel.
19 Han sade till honom: »Far i frid.» Men när hän hade lämnat honom och farit ett stycke väg framåt,
20 tänkte Gehasi, gudsmannen Elisas tjänare: »Se, min herre har släppt denne Naaman från Aram, utan att taga emot av honom vad han hade fört med sig. Så sant HERREN lever, jag vill skynda efter honom och söka få något av honom.»
21 Så gav sig då Gehasi åstad efter Naaman. Men när Naaman såg någon skynda efter sig, steg han med hast ned från vagnen och gick emot honom och sade: »Allt står väl rätt till?»
22 Han svarade: »Ja; men min herre har sänt mig och låter säga: 'Just nu hava två unga män, profetlärjungar, kommit till mig från Efraims bergsbygd; giv dem en talent silver och två högtidsdräkter.'»
23 Naaman svarade: »Värdes taga två talenter.» Och han bad honom enträget och knöt så in två talenter silver i två pungar och tog fram två högtidsdräkter, och lämnade detta åt två av sina tjänare, och dessa buro det framför honom.
24 Men när han kom till kullen, tog han det ur deras hand och lade det i förvar i huset; sedan lät han männen gå sin väg.
25 Därefter gick han in och trädde fram för sin herre. Då frågade Elisa honom: »Varifrån kommer du, Gehasi?» Han svarade: »Din tjänare har ingenstädes varit.»
26 Då sade han till honom: »Menar du att jag icke i min ande var med, när en man vände om från sin vagn och gick emot dig? Är det nu tid att du skaffar dig silver och skaffar dig kläder, så ock olivplanteringar, vingårdar, får och fäkreatur, tjänare och tjänarinnor,
27 nu då Naamans spetälska kommer att låda vid dig och vid dina efterkommande för evigt?» Så gick denne ut ifrån honom, vit såsom snö av spetälska.
1 亚兰王的军长乃缦在他的主人面前是一个大人物, 很得王的赏识, 因为耶和华曾借他把胜利赐给亚兰。这个人是个勇猛的战士, 可惜他是个痲风病人。
2 亚兰人曾经出去结队抢掠, 从以色列地掳了一个小女孩, 她就侍候乃缦的妻子。
3 她对她的女主人说: "如果我的主人去见撒玛利亚的先知就好了, 他必定能治好他的痲风。"
4 于是乃缦去告诉他的主人说: "从以色列地掳回来的女孩子这样这样说。"
5 亚兰王说: "你去吧! 我会送一封书信给以色列王的。"于是乃缦去了, 手里带着三百公斤银子, 约七十公斤金子和十套衣裳。
6 他把信带到以色列王那里, 信上说: "这信既已达到你那里, 你看见我差去见你的臣仆乃缦, 你就要医好他的痲风。"
7 以色列王读了这信后, 就撕裂自己的衣服, 说: "我是 神, 能使人死使人活吗?这人竟派人到我这里来, 要我治好他的痲风。请你们想想看, 他是要找机会攻击我。"
8 神人以利沙听见以色列王撕裂自己的衣服, 就打发人去见王说: "你为什么撕裂自己的衣服呢?请你把他送到我这里来吧! 他就知道在以色列中有先知了。"
9 于是乃缦带着他的车马来到, 停在以利沙的门前。
10 以利沙差派一个使者去见他说: "你去在约旦河中沐浴七次, 你的身体就会复原, 得着洁净。"
11 乃缦却发怒走了, 他说: "我以为他必会出来, 站着求告耶和华他的 神的名, 向着患处摇手, 洁净这痲风病。
12 大马士革的亚罢拿河和法珥法河, 不是比以色列一切河流更好吗?我不是可以在那里沐浴, 得着洁净吗?"于是他掉过头来, 气忿忿地走了。
13 他的仆人上前, 对他说: "我父啊, 先知如果吩咐你作一件大事, 你不是照着行吗?何况他只是说: ‘你去沐浴就得洁净’呢?"
14 于是他下去, 在约旦河里浸了七趟, 正如神人所吩咐的。他的肌肉就复原, 好像小孩子的肌肉, 他就得了洁净。
15 乃缦和他的随员又回到神人那里, 他进去, 站在他面前, 说: "看哪! 现在我知道除了在以色列以外, 全地都没有 神。现在, 请你收下你仆人一点礼物吧。"
16 以利沙说: "我指着我所事奉永活的耶和华起誓, 我决不收取任何礼物。"乃缦再三促请他接受, 都被他拒绝。
17 乃缦说: "你若是不肯收取, 就请你赐你仆人两头驴子可以驮的泥土, 因为你的仆人不再献燔祭或别的祭给别的神, 只献给耶和华。
18 但有一件事, 求耶和华赦免你的仆人; 我的主人到临门庙那里叩拜的时候, 他总是靠在我的手臂上, 因此, 我也曾在临门庙叩拜。我在临门庙叩拜这事, 求耶和华赦免你的仆人。"
19 以利沙说: "你平平安安回去吧。"于是乃缦离开他去了, 走了一段路程。
20 神人以利沙的仆人基哈西心里说: "看哪, 我主人不肯从这亚兰人乃缦手中收取他带来的礼物; 我指着永活的耶和华起誓, 我要追上他, 向他要些东西。"
21 于是基哈西追赶乃缦。乃缦看见有人追上来, 就下车迎着他, 说: "平安吗?"
22 他说: "平安。我主人派我来说: ‘刚才有两位年轻人, 都是先知的门徒, 从以法莲山地来到我这里, 请你给他们三十公斤银子和两套衣服。’"
23 乃缦说: "请你拿六十公斤吧。"他再三促请基哈西, 并把六十公斤银子, 装在两个袋子里, 还有两套衣服, 交给两个仆人。他们就在基哈西前面捧着走。
24 到达山冈后, 他就从他们手中接过东西, 存放在屋子里, 然后打发他们离去, 他们就走了。
25 他进去, 侍立在他主人面前, 以利沙对他说: "基哈西, 你从哪里来?"他说: "你的仆人没有到过什么地方。"
26 以利沙对他说: "那人下车转身迎着你的时候, 我的心不是和你同去吗?现在不是收受银子、衣服、橄榄园、葡萄园、羊、牛、仆人和婢女的时候。
27 因此, 乃缦的痲风要附在你的身上和你后裔的身上, 直到永远。"基哈西从以利沙面前离去时, 就长了痲风, 好像雪那样白。