1 Profeten Elisa kallade till sig en av profetlärjungarna och sade till honom: »Omgjorda dina länder och tag denna oljeflaska med dig, och gå till Ramot i Gilead.
2 Och när du har kommit dit, så sök upp Jehu, son till Josafat, son till Nimsi, och gå in och bed honom stå upp, där han sitter bland sina bröder, och för honom in i den innersta kammaren.
3 Tag så oljeflaskan och gjut olja på hans huvud och säg: 'Så säger HERREN: Jag har smort dig till konung över Israel.' Öppna sedan dörren och fly, utan att dröja.»
4 Så gick då den unge mannen, profetens tjänare, åstad till Ramot i Gilead.
5 Och när han kom dit, fick han se härens hövitsmän sitta där. Då sade han: »Jag har ett ärende till dig, hövitsman.» Jehu frågade: »Till vem av oss alla här?» Han svarade: »Till dig själv, hövitsman.»
6 Då stod han upp och gick in i huset; och han göt oljan på hans huvud och sade till honom: »Så säger HERREN Israels Gud: Jag har smort dig till konung över HERRENS folk, över Israel.
7 Och du skall förgöra Ahabs, din herres, hus; ty jag vill på Isebel hämnas mina tjänare profeterna blod, ja, alla HERRENS tjänares blod.
8 Och Ahabs hela hus skall förgås jag skall utrota allt mankön av Ahab hus, både små och stora i Israel.
9 Och jag skall göra med Ahab hus såsom jag gjorde med Jerobeams, Nebats sons, hus, och såsom jag gjorde med Baesas, Ahias sons, hus.
10 Och hundarna skola äta upp Isebel på Jisreels åkerfält, och ingen skall begrava henne.» Därefter öppnade han dörren och flydde.
11 När sedan Jehu åter kom ut till sin herres tjänare, frågade man honom: »Allt står väl rätt till? Varför kom denne vanvetting till dig?» Han svarade dem: »I kännen ju den mannen och hans tal.»
12 Men de sade: »Du vill bedraga oss; säg oss sanningen.» Då sade han: »Så och så talade han till mig och sade: 'Så säger HERREN: Jag har smort dig till konung över Israel.'»
13 Strax tog då var och en av dem sin mantel och lade den under honom på själva trappan; och de stötte i basun och ropade: »Jehu har blivit konung.»
14 Och Jehu, son till Josafat, son till Nimsi, anstiftade nu en sammansvärjning mot Joram. (Joram hade då med hela Israel legat vid Ramot i Gilead för att försvara det mot Hasael, konungen i Aram;
15 men själv hade konung Joram vänt tillbaka, för att i Jisreel låta hela sig från de sår som araméerna hade tillfogat honom under hans strid mot Hasael, konungen i Aram.) Och Jehu sade: »Om I så viljen, så låten ingen slippa ut ur staden, som kan gå åstad och berätta detta i Jisreel.»
16 Och Jehu steg upp i sin vagn och for till Jisreel, ty Joram låg sjuk där; och Ahasja, Juda konung, hade farit ditned för att besöka Joram.
17 När nu väktaren som stod på tornet i Jisreel fick se Jehus skara, då han kom, sade han: »Jag ser en skara.» Då bjöd Joram att man skulle taga en ryttare och sända honom dem till mötes och låta honom fråga om allt stode rätt till.
18 Ryttaren red honom då till mötes och sade: »Konungen låter fråga 'Allt står väl rätt till?'» Då svarade Jehu: »Vad kommer den saken dig vid? Vänd, och följ efter mig.» Och väktaren berättade och sade: »Den utskickade har hunnit fram till dem, men han kommer icke tillbaka.»
19 Då sände han en annan ryttare. när denne hade hunnit fram till dem, sade han: »Konungen låter fråga: 'Allt står väl rätt till?'» Jehu svarade: »Vad kommer den saken dig vid? Vänd, och följ efter mig.»
20 Väktaren berättade åter och sade: »Han har hunnit fram till dem men han kommer icke tillbaka. På deras sätt att fara fram ser det ut som vore det Jehu, Nimsis son, ty han far fram såsom en vanvetting.»
21 Då sade Joram: »Spänn för.» Och man spände för hans vagn. Och Joram, Israels konung, for nu ut med Ahasja, Juda konung, var och en i sin vagn; de foro ut för att möta Jehu. Och de träffade tillsammans med honom på jisreeliten Nabots åkerstycke.
22 När Joram nu fick se Jehu, sade han: »Allt står väl rätt till, Jehu?» Denne svarade: »Huru skulle det kunna stå rätt till, så länge som du tål din moder Isebels avgudiska väsen och hennes många trolldomskonster?»
23 Då svängde Joram om vagnen och flydde, i det han ropade till Ahasja: »Förräderi, Ahasja!»
24 Men Jehu hade fattat bågen i sin hand och sköt Joram i ryggen, att pilen gick ut genom hjärtat, och han sjönk ned i sin vagn.
25 Därefter sade han till sin livkämpe Bidkar: »Tag honom och kasta ut honom på jisreeliten Nabots åkerstycke; kom ihåg huru HERREN, när jag och du bredvid varandra redo bakom hans fader Ahab, om denne uttalade den utsagan:
26 'Sannerligen, så visst som jag i går såg Nabots och hans söners blod, säger HERREN, skall jag just på detta åkerstycke vedergälla dig, säger HERREN.' Tag därför honom nu och kasta ut honom här på åkerstycket, i enlighet med HERRENS ord.»
27 När Ahasja, Juda konung, såg detta, flydde han åt Trädgårdshuset till. Men Jehu jagade efter honom och ropade: »Skjuten ned också honom i vagnen.» Så skedde ock på Gurhöjden vid Jibleam; men han flydde vidare till Megiddo och dog där.
28 Sedan förde hans tjänare honom i vagnen till Jerusalem; och man begrov honom i hans grav hos hans fäder, i Davids stad.
29 Ahasja hade blivit konung över Juda i Jorams, Ahabs sons, elfte regeringsår.
30 Så kom nu Jehu till Jisreel. När Isebel fick höra detta, sminkade hon sig kring ögonen och smyckade sitt huvud och såg ut genom fönstret.
31 Och när Jehu kom in genom porten, ropade hon: »Allt står väl rätt till, du, Simri, som har dräpt din herre?»
32 Han lyfte sitt ansikte upp mot fönstret och sade: »Vem håller med mig? Vem?» Då sågo två eller tre hovmän ut, ned på honom.
33 Han sade: »Störten ned henne.» Och de störtade ned henne, så att hennes blod stänkte på väggen och på hästarna; och han körde över henne.
34 Därefter gick han in och åt och drack. Sedan sade han: »Tagen vara på henne, den förbannade, och begraven henne, ty hon är dock en konungadotter.»
35 Men när de då gingo åstad för att begrava henne, funno de av henne intet annat än huvudskålen, fötterna och händerna.
36 och de vände tillbaka och berättade detta för honom. Då sade han: »Detta är vad HERREN talade genom sin tjänare tisbiten Elia, i det han sade: 'På Jisreels åkerfält skola hundarna äta upp Isebels kött;
37 och Isebels döda kropp skall ligga såsom gödsel på marken på Jisreels åkerfält, så att ingen skall kunna säga: Detta är Isebel.'»
1 以利沙先知唤来一位先知门徒， 对他说： "你要束上腰， 手里拿着这瓶膏油， 到基列的拉末去。
2 你到了那里， 要在那里寻找宁示的孙子、约沙法的儿子耶户。你要去， 请他从他的兄弟中起来， 然后把他带进一个密室。
3 你要拿着这瓶膏油， 把油倒在他的头上， 说： "耶和华这样说： ‘我膏立你作王统治以色列。’然后， 你要开门逃跑， 不可停留。"
4 于是那年轻的先知往基列的拉末去了。
5 他到了那里， 看见军队的将领都坐在那里。他就说： "将军， 我有话要对你说。"耶户说： "我们这里所有的人， 你要对哪一个说话呢？"他说： "将军， 我要对你说。"
6 耶户就起来， 进了屋子； 先知门徒就把油倒在耶户的头上， 对他说： "以色列的 神耶和华这样说： ‘我膏立你作王， 统治耶和华的人民以色列。
7 你要击杀你的主人亚哈的家。我要为我仆人众先知的血和所有耶和华的仆人的血， 在耶洗别身上报仇。
8 亚哈的全家都要灭亡； 我要剪除在以色列属亚哈的男人， 无论是自由的， 或是为奴的。
9 我要使亚哈的家好像尼八的儿子耶罗波安的家， 又好像亚希雅的儿子巴沙的家。
10 至于耶洗别， 她的尸体要在耶斯列的田间被狗吃掉， 没有人来埋葬。’"他一说完， 就开门逃走了。
11 耶户出来， 到他主人的臣仆那里去； 他们问他说： "一切都平安吗？那疯子来见你有什么事呢？"他对他们说： "你们认识这个人， 也知道他说些什么。"
12 他们说： "谎话！ 请你告诉我们吧。"他说： "他这样对我说： ‘耶和华这样说： 我已经膏立你作王统治以色列。’"
13 他们就急忙把自己的衣服放在他脚下的台阶上， 然后吹响号角宣告： "耶户作王了。"
14 这样， 宁示的孙子、约沙法的儿子耶户背叛约兰了。约兰和以色列众人曾因亚兰王哈薛的缘故， 守卫着基列的拉末。
15 但后来约兰王回到耶斯列去治伤， 就是他与亚兰王哈薛作战时， 弓箭手击伤他的。耶户说： "你们若是同意， 就不要让人逃出这城到耶斯列去报信。"
16 于是耶户登上战车， 往耶斯列去了； 因约兰正在那里卧病， 犹大王亚哈谢下来探望他。
17 站在耶斯列城楼的哨兵看见耶户的队伍来临， 就说： "我看见有一队人马。"约兰说： "叫一个骑兵来， 派他去见他们， 说： ‘平安吗？’"
18 于是有一个骑兵去迎见耶户， 说： "王这样问： ‘平安吗？’"耶户说： "平安不平安和你有什么关系呢？转到我后面去吧！ "那哨兵又报告： "使者到了他们那里， 却没有回来。"
19 王又派第二个骑兵去。他来到他们那里， 说： "王这样问： ‘平安吗？’"耶户说： "平安不平安和你有什么关系呢？转到我后面去吧！ "
20 那哨兵又报告： "他已经去到他那里， 却没有回来。那驾车的手法很像宁示的孙子耶户， 因为他驾车很凶猛。"
21 约兰就说： "备车。"他们就为他备了车。以色列王约兰和犹大王亚哈谢出城， 他们各自乘坐战车出去见耶户， 就在耶斯列人拿伯的田间遇上了他。
22 约兰看见耶户的时候， 就说： "耶户， 平安吗？"耶户说： "你的母亲耶洗别的淫行和邪术这么多， 还有平安吗？"
23 约兰立刻把车调转过来逃跑， 对亚哈谢说： "亚哈谢啊， 反了！ "
24 耶户拉满弓， 射中约兰的背； 箭从他的心窝穿出， 他就倒在自己的车上。
25 耶户对副官毕甲说： "把他抬起来， 丢在耶斯列人拿伯的田地里， 因为我还记得你我一起驾车跟随他父亲亚哈的时候， 耶和华曾宣告了这些有关亚哈的话：
26 ‘昨天我实在看见了拿伯的血和他儿子们的血（这是耶和华的宣告）； 我要在这块田地上报应你（这是耶和华的宣告）。’现在你要按着耶和华的话， 把他抬起来丢在田里。"
27 犹大王亚哈谢看见这一切， 就沿着通往伯哈干的路逃走。耶户紧追着他， 说： "还有他！ "他们就在靠近以伯莲的姑珥坡把他击伤在战车上。他逃到米吉多， 就死在那里。
28 他的臣仆用车把他的尸体送到耶路撒冷， 葬在大卫城他自己的坟墓， 和他的祖先一同长眠。
29 亚哈的儿子约兰第十一年， 亚哈谢登基统治犹大。
30 耶户到了耶斯列。耶洗别已经听闻， 就涂眼梳头， 从窗户里往外观望。
31 耶户进入城门的时候， 她说： "平安吗， 杀主的心利？"
32 耶户抬头对着窗户， 说： "有谁拥护我？谁？"立时有两三个太监往外望着他。
33 他说： "把她拋下来！ "他们就把她拋下去。她的血溅在墙上和马匹身上， 它们也践踏了她。
34 耶户进入屋内， 又吃又喝， 然后说： "你们去料理那被咒诅的妇人， 把她埋了， 因为她是王的女儿。"
35 于是他们去收殓她， 却找不到她的尸体， 只找到头骨、双脚和双掌。
36 他们就回去， 告诉他， 他说： "这正是耶和华借着他仆人提斯比人以利亚所说的话： ‘野狗必在耶斯列的地方吃耶洗别的肉。’
37 耶洗别的尸体要像耶斯列田间的粪肥， 以致人不能说： ‘这是耶洗别。’"