1 Men HERRENS vrede upptändes åter mot Israel, så att han uppeggade David mot dem och sade: »Gå åstad och räkna Israel och Juda.»

2 Då sade konungen till Joab, hövitsmannen för hans här: »Far igenom alla Israels stammar, från Dan ända till Beer-Seba, och anställen en folkräkning, så att jag får veta huru stor folkmängden är.»

3 Joab svarade konungen: »Må HERREN, din Gud, föröka detta folk hundrafalt, huru talrikt det än är, och må min herre konungen få se detta med egna ögon. Men varför har min herre konungen fått lust till sådant?»

4 Likväl blev konungens befallning gällande, trots Joab och härens andra hövitsmän; alltså drog Joab jämte härens andra hövitsmän ut i konungens tjänst för att anställa folkräkning i Israel.

5 Och de gingo över Jordan och lägrade sig vid Aroer, på högra sidan om staden i Gads dal, och åt Jaeser till.

6 Därifrån kommo de till Gilead och Tatim-Hodsis land; sedan kommo de till Dan-Jaan och så runt omkring till Sidon.

7 Därefter kommo de till Tyrus' befästningar och till hivéernas och kananéernas alla städer; slutligen drogo de till Beer-Seba i Juda sydland.

8 Och sedan de så hade farit igenom hela landet, kommo de efter nio månader och tjugu dagar hem till Jerusalem.

9 Och Joab uppgav för konungen vilken slutsumma folkräkningen utvisade: i Israel funnos åtta hundra tusen stridbara, svärdbeväpnade män, och Juda män voro fem hundra tusen.

10 Men Davids samvete slog honom, sedan han hade låtit räkna folket, och David sade till HERREN: »Jag har syndat storligen i vad jag har gjort; men tillgiv nu, HERRE, din tjänares missgärning, ty jag har handlat mycket dåraktigt.»

11 Då nu David stod upp om morgonen, hade HERRENS ord kommit till profeten Gad, Davids siare; han hade sagt:

12 »Gå och tala till David: Så säger HERREN: Tre ting förelägger jag dig; välj bland dem ut åt dig ett som du vill att jag skall göra dig.»

13 Då gick Gad in till David och förkunnade detta för honom. Han sade till honom: »Vill du att hungersnöd under sju år skall komma i ditt land? Eller att du i tre månader skall nödgas fly för dina ovänner, medan de förfölja dig? Eller att pest i tre dagar skall hemsöka ditt land? Betänk nu och eftersinna vilket svar jag skall giva honom som har sänt mig.»

14 David svarade Gad: »Jag är i stor vånda. Men låt oss då falla i HERRENS hand, ty hans barmhärtighet är stor; i människohand vill jag icke falla.»

15 Så lät då HERREN pest komma i Israel, från morgonen intill den bestämda tiden; därunder dogo av folket, ifrån Dan ända till Beer-Seba, sjuttio tusen män.

16 Men när ängeln räckte ut sin hand över Jerusalem för att fördärva det, ångrade HERREN det onda, och han sade till ängeln, folkets fördärvare: »Det är nog; drag nu din hand tillbaka.» Och HERRENS ängel var då vid jebuséen Araunas tröskplats.

17 Men när David fick se ängeln som slog folket, sade han till HERREN så: »Det är ju jag som har syndat, det är jag som har gjort illa; men dessa, min hjord, vad hava de gjort? Må din hand vända sig mot mig och min faders hus.»

18 Och Gad kom till David samma dag och sade till honom: »Gå åstad och res ett altare åt HERREN på jebuséen Araunas tröskplats.»

19 Och David gick åstad efter Gads ord, såsom HERREN hade bjudit.

20 När Arauna nu blickade ut och fick se att konungen och hans tjänare kommo till honom, gick han ut och föll ned till jorden på sitt ansikte för konungen.

21 Och Arauna sade: »Varför kommer min herre konungen till sin tjänare?» David svarade: »För att köpa tröskplatsen av dig och där bygga ett altare åt HERREN; och må så hemsökelsen upphöra bland folket.»

22 Då sade Arauna till David: »Min herre konungen tage till sitt offer vad honom täckes. Se här äro fäkreaturen till brännoffer, och här äro tröskvagnarna, jämte fäkreaturens ok, till ved.

23 Alltsammans, o konung, giver Arauna åt konungen.» Och Arauna sade ytterligare till konungen: »Må HERREN, din Gud, vara dig nådig.»

24 Men konungen svarade Arauna: »Nej, jag vill köpa det av dig för ett bestämt pris; ty jag vill icke offra åt HERREN, min Gud, brännoffer som jag har fått för intet.» Och David köpte tröskplatsen och fäkreaturen för femtio siklar silver.

25 Och David byggde där ett altare åt HERREN och offrade brännoffer och tackoffer. Och HERREN lyssnade till landets bön, och hemsökelsen upphörde bland Israel.

1 耶和华又向以色列人发怒， 就激动大卫， 使他们受害， 说： "你去数点一下以色列和犹大的人数吧！ "

2 王就对约押和跟随他的军官说： "你们走遍以色列各支派， 从但到别是巴， 数点人民， 我好知道人民的数目。"

3 约押回答王： "无论人民有多少， 愿耶和华你的 神再增加一百倍， 又愿我主我王亲眼看见。不过， 我主我王为什么喜欢这事呢？"

4 但是王的命令约押和众军官不敢不从。于是约押和众军官从王面前出去， 数点以色列的人民。

5 他们过了约旦河， 就在谷中那座亚罗珥城的右边安营。后来他们经过迦得， 直到雅谢，

6 然后又到了基列和他停．合示地， 再到了但．雅安， 并绕过了西顿，

7 来到推罗的堡垒， 以及希未人和迦南人所有的城市。最后， 他们出到犹大的南端别是巴去了。

8 以后， 他们走遍了全地， 过了九个月又二十天， 就回到耶路撒冷。

9 约押把数点人民的数目向王呈报： 在以色列中能拔刀的勇士共有八十万人； 犹大共有五十万人。

10 大卫数点了人民以后， 良心一直不安， 于是对耶和华说： "我作了这事， 犯了大罪。耶和华啊！ 现在求你除去你仆人的罪孽， 因为我作了非常糊涂的事！ "

11 大卫早晨起来； 耶和华的话临到迦得先知， 就是大卫的先见， 说：

12 "你去告诉大卫说： ‘耶和华这样说： 我给你三个选择， 你要选择一个， 我好向你施行。’"

13 于是迦得来见大卫， 问他说： "你要国中七年的饥荒呢？或是要在你敌人面前逃跑， 被追赶三个月呢？或是要国中有三天的瘟疫呢？现在你要想想， 决定我该用什么话回复那差我来的。"

14 大卫对迦得说： "我非常为难， 我们情愿落在耶和华的手里， 因为他有丰盛的怜悯。不要让我落在人的手里。"

15 于是耶和华降瘟疫在以色列地， 从早晨直到所定的时间； 从但到别是巴， 众民中死了七万人。

16 当天使向耶路撒冷伸手， 要毁灭耶路撒冷的时候， 耶和华就后悔降这灾祸， 就对那毁灭众民的天使说： "够了， 现在住手吧！ "那时， 耶和华的天使在耶布斯人亚劳拿的打禾场那里。

17 大卫看见那击杀人民的天使， 就对耶和华说： "犯了罪的是我， 行了恶的是我， 这群羊又作了什么呢？求你的手攻击我和我的父家吧！ "

18 那一天， 迦得来见大卫， 对他说： "你上去， 在耶布斯人亚劳拿的打禾场那里， 为耶和华立一座祭坛。"

19 大卫就照着迦得的话， 正如耶和华所吩咐的， 上去了。

20 亚劳拿往下观看， 看见王和他的臣仆正朝着他这边走过来， 就出去迎接， 脸伏于地向王叩拜。

21 亚劳拿问： "我主我王为什么来到你仆人这里呢？"大卫回答： "是要向你买这打禾场， 好为耶和华筑一座祭坛， 使民间的瘟疫可以止住。"

22 亚劳拿对大卫说： "我主我王看什么好， 就拿去献上吧！ 看哪， 这里有牛可以作燔祭， 打禾的器具和套牛的轭可以当柴烧。

23 王啊， 这一切亚劳拿都奉给你。"亚劳拿又对王说： "愿耶和华你的 神悦纳你！ "

24 王回答亚劳拿： "不！ 我一定要按价钱向你买， 我不要用白白得来的作燔祭献给耶和华我的 神。"于是大卫用五百七十克银子， 买下了那打禾场和牛。

25 于是大卫在那里为耶和华筑了一座坛， 献上燔祭和平安祭。这样耶和华垂听了人们为那地的祷告， 瘟疫就在以色列人中止住了。