1 Kriget mellan Sauls hus och Davids hus blev långvarigt. Därunder blev David allt starkare och starkare, men Sauls hus allt svagare och svagare.
2 I Hebron föddes söner åt David. hans förstfödde var Amnon, som han fick med Ahinoam från Jisreel.
3 Hans andre son var Kilab, som han fick med Abigal, karmeliten Nabals hustru, och den tredje var Absalom, son till Maaka, som var dotter till Talmai, konungen i Gesur.
4 Den fjärde var Adonia, Haggits son, och den femte var Sefatja, Abitals son.
5 Den sjätte var Jitream, som David fick med sin hustru Egla. Dessa föddes åt David i Hebron.
6 Så länge kriget varade mellan Sauls hus och Davids hus, bistod Abner kraftigt Sauls hus.
7 Men Saul hade haft en bihustru vid namn Rispa, Ajas dotter; och Is-Boset sade till Abner: »Varför har du gått in till min faders bihustru?»
8 För dessa hans ord blev Abner mycket vred och sade: »Är jag då ett hundhuvud från Juda land? Just då jag bevisar barmhärtighet mot din fader Sauls hus, mot hans bröder och hans vänner, och icke har låtit dig falla i Davids hand, just då tillvitar du mig att hava begått en missgärning med denna kvinna.
9 Gud straffe Abner nu och framgent, om jag icke hädanefter handlar så mot David som HERREN med ed har lovat honom:
10 jag vill göra så, att konungadömet tages ifrån Sauls hus, och att i stället Davids tron bliver upprest över både Israel och Juda, från Dan ända till Beer-Seba.»
11 Då tordes han icke säga ett ord mer åt Abner, av fruktan för honom.
12 Men Abner skickade strax sändebud till David och lät säga: »Vem tillhör landet?», och lät vidare säga: »Slut förbund med mig, så skall jag bistå dig och göra så, att hela Israel går över till dig.»
13 Han svarade: »Gott! Jag vill sluta förbund med dig. Men en sak fordrar jag av dig, nämligen att du icke träder fram inför mitt ansikte utan att hit medföra Mikal, Sauls dotter, när du kommer för att träda fram inför mitt ansikte.»
14 Därefter skickade David sändebud till Is-Boset, Sauls son, och lät säga: »Giv mig åter min hustru Mikal, som jag förvärvade mig för ett hundra filistéers förhudar.»
15 Då sände Is-Boset åstad och lät taga henne ifrån hennes man, Paltiel, Lais' son.
16 Men hennes man gick med henne och följde henne under beständig gråt ända till Bahurim. Här sade Abner till honom: »Vänd om och gå dina färde.» Då vände han om.
17 Och Abner hade underhandlat med de äldste i Israel och sagt: »Sedan lång tid tillbaka haven I sökt att få David till konung över eder.
18 Fullborden nu edert uppsåt, ty så har HERREN sagt om David: Genom min tjänare Davids hand skall jag frälsa mitt folk Israel ifrån filistéernas hand och ifrån alla dess fienders hand.»
19 Likaledes talade Abner härom med benjaminiterna. Därefter gick Abner ock åstad for att tala med David i Hebron om allt vad Israel och hela Benjamins hus hade funnit lämpligt att svara.
20 När då Abner, åtföljd av tjugu man, kom till David i Hebron, gjorde David ett gästabud för Abner och hans män.
21 Och Abner sade till David: »Jag vill stå upp och gå åstad och församla hela Israel till min herre konungen, för att de må sluta förbund med dig, så att du bliver konung på vad villkor dig lyster.» Sedan lät David Abner gå, och han drog bort i frid.
22 Just då kommo Davids folk och Joab hem från ett strövtåg och förde med sig ett stort byte; men Abner var nu icke längre kvar hos David i Hebron, ty denne hade låtit honom gå, och han hade dragit bort i frid.
23 Men när Joab och hela hans här kom hem, berättade man för honom och sade: »Abner, Ners son, kom till konungen, och denne lät honom gå, och han drog bort i frid.»
24 Då gick Joab in till konungen och sade: »Vad har du gjort! Då nu Abner hade kommit till dig, varför lät du då honom gå, så att han fritt kunde draga sina färde?
25 Du känner väl Abner, Ners son? Han kom hit för att bedraga dig. Han ville utforska ditt görande och låtande, och utforska allt vad du förehar.
26 Sedan, när Joab hade gått ut från David, sände han bud efter Abner, och sändebuden förde denne tillbaka från Bor-Hassira. Men David visste intet därom.
27 När Abner så hade kommit tillbaka till Hebron, förde Joab honom avsides till mitten av porten, under förevändning att tala enskilt med honom; där sårade han honom till döds med en stöt i underlivet -- detta for att hämnas sin broder Asaels blod.
28 När David sedan fick höra detta, sade han: »Jag och mitt konungadöme äro oskyldiga inför HERREN evinnerligen till Abners, Ners sons blod.
29 Må det komma över Joabs huvud och över hela hans faders hus; och må i Joabs hus aldrig fattas män som hava flytning, eller som äro spetälska, eller som stödja sig på krycka, eller som falla för svärd, eller som lida brist på bröd.»
30 Så hade nu Joab och hans broder Abisai dräpt Abner, därför att denne hade dödat deras broder Asael vid Gibeon, under striden.
31 Och David sade till Joab och allt folket som var med honom: »Riven sönder edra kläder och höljen eder i sorgdräkt och hållen dödsklagan efter Abner.» Och konung David gick själv bakom båren.
32 Så begrovo; de Abner i Hebron; och konungen brast ut i gråt vid Abners grav, och allt folket grät.
33 Och konungen sjöng följande klagosång över Abner: »Måste då Abner dö en gudlös dåres död?
34 Dina händer voro ju ej bundna, dina fötter ej slagna i fjättrar. Du föll såsom man faller för ogärningsmän.» Då begrät allt folket honom ännu mer.»
35 Och allt folket kom för att förmå David att äta något under dagens lopp; men David betygade med ed och sade: »Gud straffe mig nu och framgent, om jag smakar bröd eller något annat, förrän solen har gått ned.»
36 När folket hörde detta, behagade det dem alla väl, likasom allt annat som konungen gjorde behagade allt folket väl.
37 Och allt folket och hela Israel insåg då att konungen ingen del hade haft i att Abner, Ners son, hade blivit dödad.
38 Och konungen sade till sina tjänare: »I veten nogsamt att en furste och en stor man i dag har fallit i Israel.
39 Men jag är ännu svag, fastän jag är smord till konung, och dessa män, Serujas söner, äro starkare än jag. HERREN vedergälle den som ont gör, efter hans ondska.»
1 扫罗家和大卫家之间的战争相持很久。大卫家逐渐兴盛， 扫罗家却日趋衰微。
2 大卫在希伯仑生了几个儿子： 他的长子暗嫩， 是耶斯列人亚希暖所生的。
3 次子基利押， 是作过迦密人拿八的妻子亚比该所生的。三子押沙龙， 是基述王达买的女儿玛迦所生的。
4 四子亚多尼雅， 是哈及所生的。五子示法提雅， 是亚比他所生的。
5 六子以特念， 是大卫妻子以格拉所生的。这些儿子都是大卫在希伯仑所生的。
6 当扫罗家和大卫家交战的时候， 押尼珥在扫罗家的权势日渐强大。
7 扫罗有一个妃子， 名叫利斯巴， 是爱亚的女儿。伊施波设对押尼珥说： "你为什么亲近我父亲的妃子呢？"
8 押尼珥因伊施波设的话非常忿怒， 说： "我是犹大的狗头吗？今天我厚待你的父亲扫罗家、他的兄弟和他的朋友， 没有把你交在大卫的手中； 可是， 今天你竟为了这女人的事来找我的错！
9 我若不按着耶和华向大卫所起誓应许的去行： 废去扫罗家的王国， 建立大卫的王位， 使他统治以色列和犹大， 从但直到别是巴， 愿 神降罚押尼珥， 重重地降罚他。"
11 伊施波设因为惧怕押尼珥， 就连一句话也不敢回答他。
12 押尼珥差派使者代表他去见大卫， 说： "这地是属谁的呢？"又说： "你与我立约， 我就必帮助你， 使全以色列都归顺你。"
13 大卫说： "好！ 我与你立约。不过， 我要求你一件事： 你来见我面的时候， 首先要把扫罗的女儿米甲带来， 否则你必不得见我的面。"
14 后来， 大卫差派使者去见扫罗的儿子伊施波设， 说： "请你把我的妻子米甲还给我， 她是我从前用一百个非利士人的包皮聘下的。"
15 于是伊施波设派人去， 把米甲从拉亿的儿子她丈夫帕铁那里接回来。
16 米甲的丈夫与她一起去， 跟在她后面， 一边走、一边哭， 一直跟到巴户琳。押尼珥对他说： "你去吧！ 回去吧！ "他只好回去了。
17 押尼珥与以色列的长老商议说： "从前你们希望大卫作你们的王。
18 现在可以实现了！ 因为耶和华曾经论到大卫说： ‘我要借着我的仆人大卫的手， 把我的子民以色列从非利士人和他们所有敌人的手中拯救出来。’"
19 押尼珥也把这话说给便雅悯人听， 然后又去希伯仑， 把以色列人和便雅悯全都同意的一切事说给大卫听。
20 押尼珥带着二十个人， 来到希伯仑见大卫的时候， 大卫就为押尼珥和与他同来的人摆设筵席。
21 后来， 押尼珥对大卫说： "让我去把以色列众人召集到我主我王这里来， 好叫他们与你立约， 这样你就可以照着自己的心愿统治所有的人。"于是大卫打发押尼珥回去， 他就平平安安地走了。
22 那时， 大卫的臣仆和约押攻击敌人回来， 带回许多的战利品。当时， 押尼珥不在希伯仑大卫那里， 因为大卫已经打发他离去， 他也平平安安地走了。
23 约押和跟随他的全军一到达， 就有人告诉约押， 尼珥的儿子押尼珥曾经来见过王。王打发他离去， 他已经平平安安地走了。
24 约押进去见王， 说： "你作了什么事？尼珥的儿子押尼珥来见你， 你为什么把他送走？现在他已经平平安安地走了。
25 你认识尼珥的儿子押尼珥， 他来是要欺骗你， 是要了解你的起居行动和你所作的一切事。"
26 约押从大卫那里出来， 就差派使者去追赶押尼珥， 使者从西拉的水井那里把他带回来。可是， 大卫一点都不知道。
27 押尼珥回到了希伯仑， 约押就拉他到城门旁边与他密谈。约押就在那里刺透他的肚子， 他就死了。这样， 他替自己的兄弟亚撒黑报了血仇。
28 事后大卫听到了， 就说： "关于尼珥的儿子押尼珥的血案， 我和我的国家， 在耶和华面前永远是无辜的。
29 愿这流人血的罪归到约押的头上和他父亲的全家！ 又愿约押家不断有患血漏病的、长痲风的、拿拐杖的、倒毙在剑下的和缺乏粮食的。"
30 因押尼珥在基遍的战场上， 杀死了他们的兄弟亚撒黑， 约押和他的兄弟亚比筛就杀了押尼珥。
31 大卫对约押和与他在一起的众人说： "你们要撕裂衣服， 腰束麻布， 在押尼珥面前哀哭！ "大卫王也走在棺木后面。
32 他们把押尼珥埋葬在希伯仑。王在押尼珥的墓旁放声大哭， 众人也都哭了。
33 王又为押尼珥作了哀歌， 说： "难道押尼珥死去， 要像愚妄的人死去一样吗？
34 你的手没有被绳索绑住， 你的脚也没有被铜链锁住， 你倒毙， 好像人在暴徒面前倒毙一样！ "于是， 众民又为押尼珥哀哭。
35 还在白天的时候， 众人都来劝大卫吃点饭； 大卫起誓说： "我若在日落以前吃饭或吃什么东西， 愿 神降罚我， 重重地降罚我。"
36 众人看见了， 就都喜悦。王所作的一切， 他们都很喜悦。
37 那一天众人和全以色列都知道， 杀死尼珥的儿子押尼珥， 并不是出于王的意思。
38 王对他的臣仆说： "你们不知道今天在以色列中， 有一位将领和伟人倒毙了吗？
39 今天我虽然受膏为王， 但我还是幼弱的。洗鲁雅的两个儿子太强了， 非我所能应付。愿耶和华照着恶人所行的恶， 报应恶人。"