1 Då nu konungen satt i sitt hus, sedan HERREN hade låtit honom få ro runt omkring för alla hans fiender,

2 sade han till profeten Natan: »Se, jag bor i ett hus av cederträ, under det att Guds ark bor i ett tält.

3 Natan sade till konungen: »Välan, gör allt vad du har i sinnet; ty HERREN är med dig.»

4 Men om natten kom HERRENS ord till Natan; han sade:

5 »Gå och säg till min tjänare David: Så säger HERREN: Skulle du bygga mig ett hus att bo i?

6 Jag har ju icke bott i något hus, allt ifrån den dag då jag förde Israels barn upp ur Egypten ända till denna dag, utan jag har flyttat omkring i ett tält, i ett tabernakel.

7 Har jag då någonsin, varhelst jag flyttade omkring med alla Israels barn, talat och sagt så till någon enda av Israels stammar, som jag har förordnat till herde för mitt folk Israel: 'Varför haven I icke byggt mig ett hus av cederträ?'

8 Och nu skall du säga så till min tjänare David: Så säger HERREN Sebaot: Från betesmarken, där du följde fåren, har jag hämtat dig, för att du skulle bliva en furste över mitt folk Israel.

9 Och jag har varit med dig på alla dina vägar och utrotat alla dina fiender för dig. Och jag vill göra dig ett namn, så stort som de störstes namn på jorden.

10 Jag skall bereda en plats åt mitt folk Israel och plantera det, så att det får bo kvar där, utan att vidare bliva oroat. Orättfärdiga människor skola icke mer förtrycka det, såsom fordom skedde,

11 och såsom det har varit allt ifrån den tid då jag förordnade domare över mitt folk Israel; och jag skall låta dig få ro för alla dina fiender. Så förkunnar nu HERREN för dig att HERREN skall uppbygga ett hus åt dig.

12 När din tid är ute och du vilar hos dina fäder, skall jag efter dig upphöja den son som skall utgå ur ditt liv; och jag skall befästa hans konungadöme.

13 Han skall bygga ett hus åt mitt namn, och jag skall befästa hans konungatron för evig tid.

14 Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son, så att jag visserligen, om han gör något illa, skall straffa honom med ris, såsom människor pläga tuktas, och med plågor, sådana som hemsöka människors barn;

15 men min nåd skall icke vika ifrån honom, såsom jag lät den vika ifrån Saul, vilken jag lät vika undan för dig.

16 Ditt hus och ditt konungadöme skola bliva beståndande inför dig till evig tid; ja, din tron skall vara befäst för evig tid.»

17 Alldeles i överensstämmelse med dessa ord och med denna syn talade nu Natan till David.

18 Då gick konung David in och satte sig ned inför HERRENS ansikte och sade: »Vem är jag, Herre, HERRE, och vad är mitt hus, eftersom du har låtit mig komma härtill?

19 Och detta har ändå synts dig vara för litet, Herre, HERRE; du har ock talat angående din tjänares hus om det som ligger långt fram i tiden. och härom har du talat på människosätt, Herre, HERRE!

20 Vad skall nu David vidare tala till dig? Du känner ju din tjänare, Herre, HERRE.

21 För ditt ords skull och efter ditt hjärta har du gjort allt detta stora och förkunnat det för din tjänare.

22 Därför är du ock stor HERRE Gud, ty ingen är dig lik, och ingen Gud finnes utom dig, efter allt vad vi hava hört med våra öron.

23 Och var finnes på jorden något enda folk likt ditt folk Israel, något folk som en Gud själv har gått åstad att förlossa åt sig till ett folk, för att så göra sig ett namn -- ja, för att göra dessa stora ting med eder och dessa fruktansvärda gärningar med ditt land, inför ditt folk, det som du förlossade åt dig från Egypten, från hedningarna och deras gudar.

24 Och du har berett åt dig ditt folk Israel, dig till ett folk för evig tid, och du, HERRE, har blivit deras Gud.

25 Så uppfyll nu, HERRE Gud, för evig tid vad du har talat om din tjänare och om hans hus; gör såsom du har talat.

26 Då skall ditt namn bliva stort till evig tid, så att man skall säga: 'HERREN Sebaot är Gud över Israel.' Och så skall din tjänare Davids hus bestå inför dig.

27 Ty du, HERRE Sebaot, Israels Gud, har uppenbarat för din tjänare och sagt: 'Jag vill bygga dig ett hus.' Därför har din tjänare fått frimodighet att bedja till dig denna bön.

28 Och nu, Herre, HERRE, du är Gud, och dina ord äro sanning; och du du har lovat din tjänare detta goda,

29 så värdes nu välsigna din tjänares hus, så att det förbliver evinnerligen inför dig. Ja, du, Herre, HERRE, har lovat det, och genom din välsignelse skall din tjänares hus bliva välsignat evinnerligen.»

1 那时， 王住在自己的宫中， 耶和华使他安享太平， 不受周围仇敌的侵扰。

2 王对拿单先知说： "你看！ 我自己住在香柏木的宫里， 耶和华的约柜却停在帐幕内。"

3 拿单对王说： "你可以照着你心所想的一切去作， 因为耶和华与你同在。"

4 那天晚上， 耶和华的话临到拿单说：

5 "你去对我的仆人大卫说： 耶和华这样说： ‘你要建造一座殿宇给我居住吗？

6 因为自从我把以色列人从埃及带上来的那天起， 直到今日， 我都没有住过殿宇。我一直都住在帐棚和会幕里， 到处漂泊。

7 我与以色列众人一起走过的地方， 我可曾对以色列的一个支派的官长， 就是我所吩咐要牧养我子民以色列的， 说： 你们为什么不给我建造一座香柏木的殿宇呢？’

8 现在你要对我的仆人大卫这样说： ‘万军之耶和华这样说： 我把你从牧场中、从照顾羊群的工作中拣选出来， 使你作我子民以色列的领袖，

9 你无论到哪里去， 我都与你同在； 我必在你面前剪除你所有的仇敌。我要使你得享大名， 像世上那些伟人的名一样。

10 我要为我的子民以色列选定一个地方， 不再受骚扰； 恶人也不能再像以前那样苦待他们，

11 像我立了士师治理我的子民以色列的那天以来那样。我要使你安享太平， 不受你所有的仇敌侵扰。耶和华向你宣告， 耶和华要亲自为你建立一个朝代。

12 到了你的寿数满足， 你与你的列祖一起长眠的时候， 我必兴起你亲生的后裔接替你， 并且我要坚固他的国。

13 他必为我的名建造一座殿宇， 我要永远坚固他的国位。

14 我要作他的父亲， 他要作我的儿子， 他若是犯了罪， 我要用人的刑杖、用世人的鞭子纠正他。

15 但我的慈爱必不离开他， 像离开在你面前的扫罗一样。

16 你的家和你的王国， 也必在我的面前永远坚定， 你的王位也必永远坚立。’"

17 拿单按着这一切话， 又照着全部的默示， 都对大卫说了。

18 于是， 大卫王进去， 坐在耶和华面前， 说： "主耶和华啊！ 我是谁， 我的家又算什么， 你竟带领我到这地步？

19 主耶和华啊， 这在你眼中还看为小事， 你也说到你仆人的家未来的事。主耶和华啊， 这岂是人常遇到的事吗？

20 主耶和华啊， 你认识你的仆人， 大卫还有什么话可以对你说呢？

21 你因自己应许的缘故， 又按照自己的心意， 行了这大事， 为要使你仆人明白。

22 主耶和华啊， 因此， 你是伟大的！ 按照我们耳朵所听见的， 没有像你的， 除了你以外， 再没有别的 神。

23 世上有哪一个国家像你的子民以色列呢？ 神曾亲自救赎他们， 使他们作自己的子民， 又为他自己立名， 为他们作了大事， 为你的地作了可畏的事； 在你的子民面前， 就是你从埃及救赎出来归你自己的子民面前， 赶出了列国的人和他们的神。

24 你为自己坚立了你的子民以色列， 使他们永远作你的子民； 耶和华啊， 你也作了他们的 神。

25 耶和华 神啊！ 你所应许关于你仆人和他的家的话， 现在求你永远坚守， 并且照着你所说的去行吧；

26 这样， 你的名必永远为大， 以致人要说： ‘万军之耶和华是以色列的 神。’你仆人大卫的家也必在你面前得坚立。

27 万军之耶和华以色列的 神啊！ 因为你曾启示你的仆人说： ‘我要为你建立家室。’所以你的仆人才敢来向你作这样的祷告。

28 主耶和华啊！ 你是 神； 你的话是真实可信的。你向你仆人应许了这美好的福分。

29 现在求你乐意赐福给你仆人的家， 使它在你面前可以永远存在。主耶和华啊！ 因为你曾经这样应许， 愿你仆人的家因你的赐福永远蒙福。"