1 I Cesarea bodde en man vid namn Kornelius, en hövitsman vid den så kallade italiska krigsskaran.

2 Han var en from man, som »fruktade Gud» tillika med hela sitt hus; han utdelade rikligen allmosor åt folket och bad alltid till Gud.

3 En dag omkring nionde timmen såg denne tydligt i en syn en Guds ängel, som kom in till honom och sade till honom: »Kornelius!»

4 Han betraktade honom förskräckt och frågade: »Vad är det, herre?» Då sade ängeln till honom: »Dina böner och dina allmosor hava uppstigit till Gud och äro i åminnelse hos honom.

5 Så sänd nu några män till Joppe och låt hämta en viss Simon, som ock kallas Petrus.

6 Han gästar hos en garvare vid namn Simon, som har ett hus vid havet.»

7 När ängeln som hade talat med honom var borta, kallade han till sig två av sina tjänare och en from krigsman, en av dem som hörde till hans närmaste följe,

8 och förtäljde alltsammans för dem och sände dem åstad till Joppe.

9 Men dagen därefter, medan dessa voro på vägen och nalkades staden, gick Petrus vid sjätte timmen upp på taket för att bedja.

10 Och han blev hungrig och ville hava något att äta. Medan man nu tillredde maten, föll han i hänryckning.

11 Han såg himmelen öppen och någonting komma ned som liknade en stor linneduk, och som fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned till jorden.

12 Och däri funnos alla slags fyrfota och krälande djur som leva på jorden, och alla slags himmelens fåglar.

13 Och en röst kom till honom: »Stå upp, Petrus, slakta och ät.»

14 Men Petrus svarade: »Bort det, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt och orent.»

15 Åter, för andra gången, kom en röst till honom: »Vad Gud har förklarat för rent, det må du icke hålla för oheligt.»

16 Detta skedde tre gånger efter varandra; sedan blev duken strax åter upptagen till Himmelen.

17 Medan Petrus i sitt sinne undrade över vad den syn han hade sett skulle betyda, hade de män som voro utsända av Kornelius redan frågat sig fram till Simons hus; och de stannade nu vid porten

18 och ropade på någon för att få veta om Simon, som ock kallades Petrus, gästade där.

19 Men under det Petrus alltjämt begrundade synen, sade Anden till honom: »Här äro ett par män som fråga efter dig.

20 Stå upp, och gå ditned och följ med dem, utan att tveka; ty det är jag som har sänt dem.»

21 Då steg Petrus ned till männen och sade: »Se här är jag, den som I frågen efter. Av vilken orsak haven I kommit hit?»

22 De svarade: »Hövitsmannen Kornelius, en rättfärdig och gudfruktig man, som har gott vittnesbörd om sig av hela det judiska folket, har i en uppenbarelse fått befallning av en helig ängel att hämta dig till sig och höra vad du har att säga.»

23 Då bjöd han dem komma in och beredde dem härbärge. Dagen därefter stod han upp och begav sig åstad med dem; och några av bröderna i Joppe följde med honom.

24 Följande dag kommo de fram till Cesarea. Och Kornelius väntade på dem och hade kallat tillhopa sina fränder och närmaste vänner.

25 Då nu Petrus skulle träda in, gick Kornelius emot honom och betygade honom sin vördnad, i det att han föll ned för hans fötter.

26 Men Petrus reste upp honom och sade: »Stå upp; också jag är en människa.»

27 Och under samtal med honom trädde Petrus in och fann många vara där församlade.

28 Och han sade till dem: »I veten själva att det är en judisk man förbjudet att hava något umgänge med en utlänning eller att besöka en sådan; men mig har Gud lärt att icke räkna någon människa för ohelig eller oren.

29 Därför kom jag ock utan invändning hit, när jag blev hämtad. Och nu frågar jag eder av vilket skäl I haven låtit hämta mig.»

30 Då svarade Kornelius: »Det är nu fjärde dagen sedan jag, just vid denna timme, förrättade i mitt hus den bön som man beder vid nionde timmen. Då fick jag se en man i skinande klädnad stå framför mig,

31 och han sade: 'Kornelius, din bön är hörd, och dina allmosor hava kommit i åminnelse inför Gud.

32 Så sänd nu bud till Joppe och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus: han gästar i garvaren Simons hus vid havet.'

33 Då sände jag strax bud till dig, och du gjorde väl i att du kom. Och nu äro vi alla här tillstädes inför Gud för att höra allt som har blivit dig befallt av Herren.»

34 Då öppnade Petrus sin mun och sade: »Nu förnimmer jag i sanning att 'Gud icke har anseende till personen',

35 utan att den som fruktar honom och övar rättfärdighet, han tages emot av honom, vilket folk han än må tillhöra.

36 Det ord som han har sänt till Israels barn för att genom Jesus Kristus, som är allas Herre, förkunna det glada budskapet om frid, det ordet kännen I,

37 den förkunnelse som gick ut över hela Judeen, sedan den hade begynt i Galileen efter den döpelse Johannes predikade --

38 förkunnelsen om Jesus från Nasaret och om huru Gud hade smort honom med helig ande och kraft, honom som vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som voro under djävulens våld; ty Gud var med honom.

39 Vi kunna själva vittna om allt vad han gjorde både på den judiska landsbygden och i Jerusalem; likväl upphängde man honom på trä och dödade honom.

40 Men honom har Gud uppväckt på tredje dagen och låtit honom bliva uppenbar,

41 väl icke för allt folket, men för oss, som redan förut av Gud hade blivit utvalda till vittnen, och som åto och drucko med honom, sedan han hade uppstått från de döda.

42 Och han bjöd oss predika för folket och betyga att han är den som av Gud har blivit bestämd till att vara domare över levande och döda.

43 Om honom bära alla profeterna vittnesbörd och betyga att var och en som tror på honom skall få syndernas förlåtelse genom hans namn.»

44 Medan Petrus ännu så talade, föll den helige Ande på alla dem som hörde hans tal.

45 Och alla de omskurna troende män som hade kommit dit med Petrus blevo uppfyllda av häpnad över att den helige Ande hade blivit utgjuten jämväl över hedningarna, såsom en gåva åt dem.

46 De hörde dem nämligen tala tungomål och storligen prisa Gud.

47 Då tog Petrus till orda och sade: »Icke kan väl någon hindra att dessa döpas med vatten, då de hava undfått den helige Ande, de likaväl som vi?»

48 Och så bjöd han att man skulle döpa dem i Jesu Kristi namn. Därefter bådo de honom att han skulle stanna hos dem några dagar.

1 在该撒利亚有一个人， 名叫哥尼流， 是意大利营的百夫长。

2 他是一个虔诚的人， 他和全家都敬畏 神， 对人民行过许多善事， 常常向 神祷告。

3 有一天， 大约下午三点钟， 他在异象中， 清清楚楚看见 神的一位天使来到他那里， 对他说： "哥尼流！ "

4 他定睛一看， 害怕起来， 说： "主啊， 什么事？"天使说： "你的祷告和善行， 已经达到 神面前， 蒙他记念了。

5 现在你要派人到约帕去， 请那个名叫彼得的西门来。

6 他在一个制皮工人西门的家里作客， 房子就在海边。"

7 和他说话的天使走了之后， 他就叫了两个家仆和侍候他的一个虔诚的士兵来，

8 把一切事向他们讲明， 然后派他们到约帕去。

9 第二天， 大约正午， 他们走近那座城的时候， 彼得上了房顶去祷告。

10 那家人正在预备饭的时候， 彼得觉得饿了， 很想吃饭。这时候他魂游象外，

11 看见天开了， 有一件东西， 好像一块大布， 绑着四角， 降在地上。

12 里面有地上的各样四足牲畜， 还有昆虫和天空的飞鸟。

13 有声音对他说： "彼得， 起来， 宰了吃！ "

14 彼得说： "主啊， 千万不可！ 我从来不吃俗物和不洁的东西。"

15 第二次又有声音对他说： " 神所洁净的， 你不可当作俗物。"

16 这样一连三次， 那件东西就立刻收回天上去了。

17 彼得犹豫不定， 不明白所看见的异象是什么意思， 恰好哥尼流派来的人， 找到西门的家， 站在门口，

18 大声问： "有没有一个名叫彼得的西门在这里作客？"

19 彼得还在思量那异象， 圣灵对他说： "你看， 有三个人来找你！

20 起来， 下去吧， 跟他们一起去， 不要疑惑， 因为是我差他们来的。"

21 于是彼得下楼到他们那里， 说： "看， 我就是你们所要找的人。你们是为什么来的？"

22 他们说： "百夫长哥尼流是个义人， 敬畏 神， 全犹太族都称赞他。他得到一位圣天使的指示， 请你到他家里， 要听你的话。"

23 彼得就请他们进去， 留他们住下。第二天， 彼得动身跟他们一同去， 另有约帕的几位弟兄同行。

24 第三天， 他们到了该撒利亚。哥尼流已经招聚了自己的亲戚好友在恭候他们。

25 彼得一进去， 哥尼流就迎接他， 俯伏在他脚前叩拜。

26 彼得扶起他， 说： "起来， 我也是人。"

27 彼得和他说了话， 就进去， 看见许多人聚集在那里，

28 就对他们说： "你们知道， 犹太人本来是不准和外国人接近来往的， 但 神已经指示了我， 不可把任何人当作凡俗或不洁的。

29 所以我一被邀请， 就毫不推辞地来了。现在请问： 你们请我来是为什么事？"

30 哥尼流说： "四天以前下午三点钟， 我在家里祷告的时候， 忽然有一位身穿光明衣服的人， 站在我面前，

31 说： ‘哥尼流， 你的祷告已蒙垂听， 你的善行在 神面前已蒙记念。

32 你要派人到约帕去， 请那个名叫彼得的西门来。他在海边一个制皮工人西门的家作客。’

33 所以我立刻派人去请你， 现在你来了， 好极了！ 我们都在 神面前， 要听主吩咐你的一切话。"

34 彼得就开口说： "我实在看出 神是不偏待人的。

35 原来在各民族中， 凡敬畏他而行义的， 都蒙他悦纳。

36 神借着耶稣基督（他是万有的主）传和平的福音， 把这道传给以色列人。

37 你们知道： 在约翰传讲洗礼之后， 这道从加利利传遍了犹太，

38 并且知道 神怎样用圣灵和能力膏立拿撒勒人耶稣。他到各处行善事， 医好所有被魔鬼压制的人， 因为 神与他同在。

39 我们就是他在犹太人之地和耶路撒冷所行一切事的见证人； 他们竟然把他挂在木头上， 杀了他。

40 神叫他第三天复活， 并且使他显现，

41 不是显现给所有的人看， 而是给 神预先拣选的见证人看， 就是我们这些在他从死人中复活之后， 与他一同吃喝的人。

42 他吩咐我们向人民传讲， 郑重证明他是 神所立， 审判活人死人的主。

43 所有先知都为他作见证： 所有信他的， 都必借着他的名， 罪得赦免。"

44 彼得还在说话的时候， 圣灵降在所有听道的人身上，

45 那些受了割礼、跟彼得一同来的信徒， 因为圣灵的恩赐也浇灌在外族人的身上， 都很惊讶；

46 原来听见他们讲方言， 尊 神为大。于是彼得说：

47 "这些人既然领受了圣灵， 跟我们一样， 谁能禁止他们受水的洗礼呢？"

48 就吩咐他们奉耶稣基督的名受洗。后来， 他们请彼得住了几天。