1 Sedan vände vi oss åt annat håll, vi bröto upp och togo vägen mot öknen, åt Röda havet till, såsom Herren hade tillsagt mig, och vi höllo en lång tid på med att tåga omkring Seirs bergsbygd.
2 Och HERREN talade till mig och sade:
3 »Länge nog haven I hållit på med att tåga omkring denna bergsbygd; vänden eder nu mot norr.
4 Och bjud folket och säg: I kommen nu att draga fram genom det område som tillhör edra bröder, Esaus barn, vilka bo i Seir; men fastän de skola frukta för eder, mån I taga eder väl till vara.
5 I skolen icke inlåta eder i strid med dem, ty av deras land skall jag icke giva eder ens så mycket som en fotsbredd, eftersom jag redan har givit Seirs bergsbygd till besittning åt Esau.
6 Mat att äta skolen I köpa av dem för penningar; vatten att dricka skolen I ock köpa av dem för penningar.
7 HERREN, din Gud, har ju välsignat dig i alla dina händers verk; han har låtit sig vårda om din vandring i denna stora öken; nu i fyrtio år har HERREN, din Gud, varit med dig, och intet har fattats dig.
8 Så drog vi då åstad bort ifrån våra bröder, Esaus barn, som bodde i Seir, och lämnade Hedmarksvägen och Elat och Esjon-Geber. Vi vände oss nu åt annat håll och drogo fram på vägen till Moabs öken.
9 Och Herren sade till mig: »Du skall icke angripa Moab eller inlåta dig i strid med dem, ty av deras land skall jag icke giva dig något till besittning, eftersom jag redan har givit Ar åt Lots barn till besittning.
10 (Eméerna bodde där fordom, ett stort och talrikt och resligt folk, sådant som anakiterna.
11 Och likasom anakiterna räknas också de för rafaéer; men moabiterna kalla dem eméer.
12 I Seir bodde däremot fordom horéerna, men Esaus barn fördrevo dem för sig och förgjorde dem och bosatte sig på det land som Herren hade givit dem till besittning.)
13 Stån nu upp och gån över bäcken Sered.» Så gingo vi då över bäcken Sered.
14 Och den tid som åtgick för vår vandring från Kades-Barnea, till dess vi gingo över bäcken Sered. var trettioåtta år, och under denna tid förgicks hela den släktet, alla stridbara män i lägret, såsom Herren hade svurit att det skulle gå dem.
15 Ja, Herrens hand drabbade dem, och han sände förödelse i lägret bland dem och ryckte dem bort därur, så att de förgingos.
16 Då nu alla stridbara män i folket hade dött ut,
17 talade HERREN till mig och sade:
18 »Du drager nu över Moabs gräns, genom Ar,
19 och skall så komma i närheten av Ammons barn; men du må icke angripa dessa, ej heller inlåta dig i strid med dem, ty av Ammons barns land skall jag icke giva dig något till besittning, eftersom jag redan har givit det åt Lots barn till besittning.
20 (Såsom ett rafaéernas land räknas också detta; rafaéer bodde fordom där; men ammoniterna kalla dem samsummiter.
21 De voro ett stort och talrikt och resligt folk, sådant som anakiterna. Men Herren förgjorde dessa för dem; de fördrevo dem och bosatte sig i deras land.
22 På samma sätt hade han gjort för Esaus barn, som bo i Seir, i det han för dem förgjorde horéerna; de fördrevo dem och bosatte sig i deras land, där de bo ännu i dag.
23 Likaså blevo avéerna, som bodde i byar ända fram till Gasa, förgjorda av kaftoréerna, som drogo ut från Kaftor och sedan bosatte sig i deras land.)
24 Stån nu upp, bryten upp och gån över bäcken Arnon. Se, jag har givit Sihon, konungen i Hesbon, amoréen, och hans land i ditt våld. Så begynn nu att intaga det, och bekriga honom.
25 Redan i dag vill jag begynna att låta förskräckelse och fruktan för dig komma över alla folk under himmelen, så att de skola darra och bäva för dig, när de höra berättas om dig.»
26 Och jag skickade sändebud från Kedemots öken till Sihon, konungen i Hesbon, med fridsam hälsning och lät säga:
27 »Låt mig tåga genom ditt land. Raka vägen skall gå, utan att vika av vare sig till höger eller till vänster.
28 Mat att äta må du låta mig köpa för penningar; jag begär allenast att få tåga vägen fram härigenom
29 -- detsamma som tillstaddes mig av Esaus barn, Seirs inbyggare, och av moabiterna, Ars inbyggare -- så att jag kan gå över Jordan in i det land som HERREN, vår Gud, vill giva oss.»
30 Men Sihon, konungen i Hesbon, ville icke låta oss tåga genom sitt land, ty HERREN, din Gud, förhärdade hans sinne och förstockade hans hjärta, för att han skulle giva honom i din hand, såsom ock nu har skett.
31 Och Herren sade till mig: »Se, jag begynner nu att giva Sihon och hans land i ditt våld. Begynn alltså du nu att intaga det, så att du får hans land till besittning.»
32 Och Sihon drog med allt sitt folk ut till strid mot oss, till Jahas.
33 Men HERREN, vår Gud, gav honom i vårt våld, och vi slogo honom jämte hans söner och allt hans folk.
34 Och vi intogo då alla hans städer och gåvo hela den manliga stadsbefolkningen till spillo, så ock kvinnor och barn; vi läto ingen slippa undan.
35 Allenast boskapen togo vi såsom byte, jämte rovet från de städer vi intogo.
36 Från Aroer, vid bäcken Arnons strand, och från staden i dalen ända till Gilead fanns ingen stad vars murar voro för höga för oss; allasammans gav HERREN, vår Gud, i vårt våld.
37 Men Ammons barns land lät du vara, hela landsträckan utefter bäcken Jabbok, och städerna i bergsbygden, och allt övrigt varom HERREN, vår Gud, hade så bjudit.
1 "以后， 我们照着耶和华吩咐我的， 回转过来， 沿着往红海的路起程到旷野去； 我们在西珥山绕行了很多日子。
2 耶和华对我说：
3 ‘你们绕行这山的日子已经够了； 现在要转向北去。
4 你要吩咐人民说： "你们的兄弟以扫的子孙， 住在西珥， 你们现在要经过他们的境界； 他们必惧怕你们， 所以你们要十分谨慎。
5 不要与他们争执； 他们的地， 连脚掌那么大的一块， 我都不给你们， 因为我已经把西珥山赐给以扫作产业。
6 你们要用银子向他们买食物吃； 也要用银子向他们买水喝。
7 因为耶和华你的 神， 对于你手里所作的一切事， 都已经赐福给你； 他也知道你怎样走这大旷野； 这四十年来， 耶和华你们的 神常与你同在， 使你毫无缺乏。"’
8 "于是我们离开我们住在西珥的兄弟以扫的子孙， 继续前行； 沿着亚拉巴的路， 到了以拉他和以旬．迦别， 然后转向摩押旷野的路去。
9 耶和华对我说： ‘你不可敌视摩押人， 也不可与他们争战； 他们的地我不赐给你作产业， 因为我已经把亚珥赐给了罗得的子孙作产业。
10 （以前有以米人住在那里， 这族人人数众多， 身体高大， 像亚衲族人一样。
11 这以米人， 像亚衲族人一样， 也算为利乏音人； 但摩押人称他们为以米人。
12 以前何利人也住在西珥， 但以扫的子孙占领了他们的产业， 消灭了他们， 住在他们那里， 就像以色列在耶和华赐给他们作产业的地上所行的一样。）
13 现在你们要起来， 过撒烈溪。’于是我们过了撒烈溪。
14 自从我们离开加低斯．巴尼亚， 直到过了撒烈溪的日子， 共有三十八年， 等到那世代的战士都从营中灭绝为止， 正像耶和华向他们所起的誓一样。
15 耶和华的手攻击了他们， 把他们从营中除灭， 直到灭尽为止。
16 "所有战士都从民中死尽以后，
17 耶和华就对我说：
18 ‘你今天要经过摩押的境界亚珥；
19 你走近亚扪人面前的时候， 不可敌视他们， 也不可与他们争执； 亚扪人的地我不赐给你们作产业， 因为我已经把那地赐给了罗得的子孙作产业。
20 （那地也算为利乏音人的地， 以前利乏音人住在那里， 但亚扪人称他们为散送冥。
21 这族人人数众多， 身体高大， 像亚衲族人一样； 但耶和华从亚扪人面前消灭了他们， 亚扪人就占领了他们的地业， 住在那里，
22 好像耶和华从前为住在西珥的以扫的子孙所作的一样， 就是把何利人从他们面前消灭， 他们就占领了他们的地业， 住在他们那里， 直到今日。
23 还有亚卫人， 原先住在迦萨附近的各村庄里， 有从迦斐托出来的迦斐托人把他们消灭了， 住在他们那里。）
24 现在你要起来， 出发， 过亚嫩谷； 看哪， 我已经把亚摩利人希实本王西宏和他的土地， 交在你的手里了； 你要开始占领那地作产业， 与他争战。
25 就在今天， 我要使天下万民听见你的消息都惊慌惧怕， 而且因你的缘故发抖疼痛。’
26 "我从基底莫的旷野， 派使者到希实本王西宏那里去， 用和平的话说：
27 ‘求你让我从你的地经过； 我只走大道， 不偏左也不偏右。
28 你可以按着价钱把食物卖给我吃， 也可以按着价钱把水卖给我喝； 只要让我步行过去就是了；
29 好像住在西珥的以扫子孙， 和住在西珥的摩押人待我一样， 等我过约旦河， 进到耶和华我们的 神赐给我们的地去。’
30 但是希实本王西宏不肯让我们从他那里经过， 因为耶和华我们的 神使他的心意顽固， 使他的心刚硬， 为要把他交在你的手里， 像今日一样。
31 耶和华对我说： ‘看哪， 我已经把西宏和他的地交给你了， 你可以占领他的地作产业。’
32 "那时西宏和他所有的人民都出来， 攻击我们， 在雅杂与我们作战。
33 耶和华我们的 神把他交给了我们， 我们就把他、他的儿子们和他所有的人民都击杀了。
34 那时我们夺取了他所有的城邑， 把每一座城， 连男带女， 以及小孩子都全部毁灭， 没有留下一个存活的；
35 只留下我们掠为己有的牲畜， 和我们夺取城邑所得的战利品。
36 从亚嫩谷旁边的亚罗珥和谷中的城， 直到基列， 没有一座城太高， 是我们不能攻下的； 耶和华我们的 神把这一切都交给我们了。
37 只有亚扪人的地， 雅博河一带的地方， 和山地的城市， 以及耶和华我们的 神吩咐我们不可去的地方， 我们都没有走近。"