1 Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen? Predikaren, 7 Kapitlet Sorg och glädje, rättfärdighet och orättfärdighet, vishet, kvinnors ondska m. m.
2 Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.
3 Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.
4 Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.
5 De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.
6 Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.
7 Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.
8 Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.
9 Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.
10 Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.
11 Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.
12 Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.
13 Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.
14 Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?
15 Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.
16 Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.
17 Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?
18 Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?
19 Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.
20 Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.
21 Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.
22 Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.
23 Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.
24 Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.
25 Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?
26 När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,
27 då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.
28 Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.
29 Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen.
30 Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.
1 美名优于美好的膏油， 死亡的日子胜过诞生的日子。
2 往服丧之家， 比往宴乐之家还好， 因为死是人人的结局， 活人要把这事放在心上。
3 忧愁胜于嬉笑， 因为面带愁容， 能使内心得着好处。
4 智慧人的心在服丧之家， 愚昧人的心在欢乐之家。
5 听智慧人的斥责， 胜过听愚昧人的歌唱。
6 愚昧人的笑声， 就像锅底下荆棘的爆声一样。这也是虚空。
7 勒索会使智慧人变为愚妄， 贿赂能败坏人心。
8 事情的结局胜于开端， 存心忍耐的， 胜过居心骄傲的。
9 你心里不要轻易动怒， 因为恼怒留在愚昧人的胸怀中。
10 你不要说： "为什么从前的日子胜过现在的呢？"你这样问， 不是出于智慧。
11 智慧与产业都是好的， 对得见天日的人是有益的。
12 因为受智慧的庇护， 如同受银子的庇护。唯有智慧能保全智慧人的生命， 这就是知识的益处。
13 要观察 神的作为， 因为他所屈曲的， 谁能弄直呢？
14 在亨通的日子， 应当享福； 遭遇患难的时候， 就当省察。 神使这两样并存， 为了叫人查不出未来的事。
15 在我虚空的日子里， 我见过这两件事： 有义人行义反而灭亡， 有恶人行恶倒享长寿。
16 不要过分公义， 也不要太过有智慧， 何必自取灭亡呢？
17 不要过分作恶， 也不要作愚昧人， 何必时候未到就死？
18 持守这个是好的， 那个也不要放松， 因为敬畏 神的人， 都必避免这两个极端。
19 智慧使智慧人比城中十个官长更有能力。
20 世上实在没有一个行善而不犯罪的义人。
21 人所说的一切话， 都不要放在心上， 因你可能听见仆人咒骂你。
22 其实你心里明白， 自己也曾多次咒骂别人。
23 这一切我都用智慧试验过。我说： "我要得智慧"， 智慧却远离我。
24 那离得远又极深奥的， 谁能找到呢？
25 我转念， 一心去了解、考察并寻觅智慧和事理， 又要知道愚蒙是邪恶的， 狂妄是愚昧的。
26 我发现一个比死亡更恶毒的妇人， 她有如罗网， 心如陷阱， 手如锁链。蒙 神喜悦的人得以摆脱她， 罪人却被她缠住。
27 传道者说： "看哪！ 我发现了这件事， 我一再揣摩， 要找出事情的道理。
28 我的心仍在寻觅， 却还找不到， 就是在一千个男人中， 我找到一个正直人， 但在所有的女人中， 连一个也找不到。
29 我所明白的， 只有这件事： 神造人原是正直的， 他们却找出许多巧计。"