1 Den natten kunde konungen icke sova; därför lät han hämta krönikan, där minnesvärda händelser voro upptecknade, och man föreläste ur den för konungen.

2 Då fann man där skrivet, att Mordokai hade berättat, hurusom Bigetana och Teres, två av de hovmän, som höllo vakt vid tröskeln, hade sökt tillfälle att bära hand på konung Ahasveros.

3 Konungen frågade: »Vilken ära och upphöjelse har vederfarits Mordokai för detta?» Konungens män, som betjänade honom, svarade: »Intet sådant har vederfarits honom.»

4 Då sade konungen: »Är någon nu tillstädes på gården?» Och Haman hade just kommit in på den yttre gården till konungshuset för att bedja konungen, att Mordokai måtte bliva upphängd på den påle, som han hade låtit sätta upp för hans räkning.

5 Så svarade honom då konungens tjänare: »Ja, Haman står därute på gården.» Konungen sade: »Låt honom komma in.»

6 När då Haman kom in, sade konungen till honom: »Huru skall man göra med den man, som konungen vill ära?» Men Haman tänkte i sitt hjärta: »Vem skulle konungen vilja bevisa ära mer än mig?»

7 Därför sade Haman till konungen: »Om konungen vill ära någon,

8 så skall man hämta en konungslig klädnad, som konungen själv har burit, och en häst, som konungen själv har ridit på, och på vilkens huvud en kunglig krona är fäst;

9 och man skall överlämna klädnaden och hästen åt en av konungens förnämsta furstar, och klädnaden skall sättas på den man, som konungen vill ära, och man skall föra honom ridande på hästen fram på den öppna platsen i staden och utropa framför honom: 'Så gör man med den man, som konungen vill ära.'»

10 Då sade konungen till Haman: »Skynda dig att taga klädnaden och hästen, såsom du har sagt, och gör så med juden Mordokai, som sitter i konungens port. Underlåt intet av allt vad du har sagt.»

11 Så tog då Haman klädnaden och hästen och satte klädnaden på Mordokai och förde honom ridande fram på den öppna platsen i staden och utropade framför honom: »Så gör man med den man, som konungen vill ära.»

12 Och Mordokai vände tillbaka till konungens port; men Haman skyndade hem, sörjande och med överhöljt huvud.

13 Och när Haman förtäljde för sin hustru Seres och alla sina vänner vad som hade hänt honom, sade hans vise män och hans hustru Seres till honom: »Om Mordokai, som du har begynt att stå tillbaka för, är av judisk börd, så förmår du intet mot honom, utan skall komma alldeles till korta för honom.»

14 Medan de ännu så talade med honom, kommo konungens hovmän för att skyndsamt hämta Haman till gästabudet, som Ester hade tillrett.

1 那一夜， 王睡不着觉， 就吩咐人把史记， 就是年鉴拿来， 在王面前诵读。

2 有一处记着说： 王有两个守门的太监： 辟探和提列， 企图要谋害亚哈随鲁王； 这事给末底改告发了。

3 王问： "为了这事， 末底改得了什么尊荣和封赐没有？"侍候王的众臣仆回答： "他什么也没有得到。"

4 王问： "谁在院子里？"那时哈曼正进了王宫的外院， 要求王把末底改挂在哈曼为他预备的木架上。

5 王的臣仆对他说： "是哈曼站在院子里。"王说： "叫他进来。"

6 哈曼就进去， 王问他： "王喜欢赐尊荣给他的人， 要怎样待他呢？"哈曼心里想： "王喜欢赐尊荣的人， 除我以外， 还有谁呢？"

7 于是哈曼回答王： "王喜欢赐尊荣的人，

8 要把王常穿的朝服和王常骑的骏马， 就是头戴王冠的骏马带来，

9 把朝服和骏马交给王最尊贵的一个大臣手里， 把衣服给王喜欢赐尊荣的人穿上， 使他骑在马上， 走过城中的街上， 又要有人在他前面宣告： ‘王喜欢赐尊荣的人， 要这样待他。’"

10 王对哈曼说： "赶快拿朝服和骏马来， 照着你所说的， 去行在那坐在朝门那里的犹大人末底改身上； 你所说的， 一样也不可缺少。"

11 于是哈曼把朝服和骏马拿来， 先给末底改穿上朝服， 然后使他骑在马上， 走过城中的街上， 又在他前面宣告： "王喜欢赐尊荣的人， 要这样待他。"

12 末底改仍回到御门那里； 哈曼却急急忙忙回了家， 带着悲哀的心蒙着头。

13 哈曼把遭遇的一切事， 都述说给他的妻子细利斯和他所有的朋友听； 他的谋士和妻子细利斯对他说： "在末底改面前， 你开始失败了； 他若是犹大人， 你就不能胜过他： 你终必在他面前失败。"

14 他们还与哈曼说话的时候， 王的太监来了， 催哈曼快走， 赴以斯帖预备的筵席。