1 På trettonde dagen i tolfte månaden, det är månaden Adar, den dag då konungens befallning och påbud skulle verkställas, och då judarnas fiender hade hoppats att bliva dem övermäktiga -- fastän det vände sig så, att judarna i stället skulle bliva sina motståndare övermäktiga --

2 på den dagen församlade sig judarna i sina städer, i alla konung Ahasveros' hövdingdömen, för att kasta sig över dem, som sökte deras ofärd; och ingen kunde stå dem emot, ty förskräckelse för dem hade fallit över alla folk.

3 Och alla furstarna i hövdingdömena och satraperna och ståthållarna och konungens tjänstemän understödde judarna, ty förskräckelse för Mordokai hade fallit över dem.

4 Ty Mordokai var nu stor i konungens hus, och hans rykte gick ut i alla hövdingdömen, eftersom denne Mordokai lev allt större och större.

5 Och judarna anställde med sina svärd ett nederlag överallt bland sina fiender och dräpte och förgjorde dem och förforo såsom de ville med sina motståndare.

6 I Susans borg dräpte och förgjorde judarna fem hundra män.

7 Och Parsandata, Dalefon, Aspata,

8 Porata, Adalja, Aridata,

9 Parmasta, Arisai, Aridai och Vajsata,

10 judarnas ovän Hamans, Hammedatas sons, tio söner dräpte de; men till plundring räckte de icke ut sin hand.

11 Samma dag fick konungen veta huru många som hade blivit dräpta i Susans borg.

12 Då sade konungen till drottning Ester: »I Susans borg hava judarna dräpt och förgjort fem hundra män utom Hamans tio söner; vad skola de då icke hava gjort i konungens övriga hövdingdömen? Vad är nu din bön? Den vare dig beviljad. Och vad är ytterligare din begäran? Den skall uppfyllas.»

13 Ester svarade: »Om det så täckes konungen, så må det också i morgon tillstädjas de judar, som äro i Susan, att göra efter påbudet för i dag; och må Hamans tio söner bliva upphängda på pålen.»

14 Då befallde konungen, att så skulle ske, och påbudet blev utfärdat i Susan; därefter blevo Hamans tio söner upphängda.

15 och de judar, som voro i Susan, församlade sig också på fjortonde dagen i månaden Adar och dräpte i Susan tre hundra män; men till plundring räckte de icke ut sin hand.

16 Och de övriga judarna, de som voro i konungen hövdingdömen, församlade sig till försvar för sitt liv och skaffade sig ro för sina fiender, i det att dräpte sjuttiofem tusen av dessa sina motståndare; men till plundring räckte de icke ut sin hand.

17 Detta skedde på trettonde dagen i månaden Adar; men på fjortonde dagen vilade de och firade den såsom en gästabuds- och glädjedag.

18 De judar åter, som voro i Susan, hade församlat sig både den trettonde dagen och på den fjortonde; men de vilade på den femtonde dagen och firade den såsom en gästabuds- och glädjedag.

19 Därför fira judarna på landsbygden, de som bo i landsortsstäderna, den fjortonde dagen i månaden Adar såsom en glädje-, gästabuds- och högtidsdag, på vilken de sända gåvor till varandra av den mat de hava tillagat.

20 Och Mordokai tecknade upp dessa händelser och sände skrivelser till alla judar i konung Ahasveros' hövdingdömen, både nära och fjärran,

21 och stadgade såsom lag för dem, att de alltid, år efter år, skulle fira den fjortonde och den femtonde dagen i månaden Adar,

22 eftersom det var på dessa dagar som judarna hade fått ro för sina fiender, och eftersom i denna månad deras bedrövelse hade blivit förvandlad till glädje och deras sorg till högtid. Därför skulle de fira dessa dagar såsom gästabuds- och glädjedagar, på vilka de skulle sända gåvor till varandra av den mat de hade tillagat, så ock skänker till de fattiga.

23 Och judarna antogo såsom sed, vad de nu hade begynt att göra, det varom Mordokai hade skrivit till dem --

24 detta eftersom agagiten Haman, Hammedatas son, alla judars ovän, hade förehaft sitt anslag mot judarna till att förgöra dem och hade kastat <b>pur</b>, det är <b>lott</b>, till att plötsligt överfalla och förgöra dem;

25 varemot konungen, när han hade fått veta detta, hade givit befallning och utfärdat en skrivelse om att det onda anslag, som denne hade förehaft mot judarna, skulle vända tillbaka på hans eget huvud, så att han själv och hans söner hade blivit upphängda på pålen.

26 Fördenskull blevo dessa dagar kallade <b>purim</b> efter ordet <b>pur</b>; och fördenskull, i anledning av allt som stod i detta brev, och vad de själva härav hade sett, och vad som hade vederfarits dem,

27 stadgade judarna och antogo såsom orygglig sed för sig och sina efterkommande och för alla, som slöto sig till dem, att alltid, år efter år, fira dessa båda dagar, efter föreskriften om dem och på den för dem bestämda tiden,

28 och att dessa dagar skulle ihågkommas och firas i alla tider, i var släkt, i vart hövdingdöme och i var stad, så att dessa purimsdagar oryggligt skulle hållas bland judarna och deras åminnelse icke upphöra bland deras efterkommande.

29 Men drottning Ester, Abihails dotter, och juden Mordokai uppsatte ånyo en skrivelse, i eftertryckliga ordalag, för att stadga såsom en lag, vad som föreskrevs i detta nya brev om purim.

30 Och skrivelser, vänligt och välvilligt avfattade, utsändes till alla judar i de ett hundra tjugusju hövdingdömena i Ahasveros' rike,

31 för att stadga såsom lag, att de skulle fira dessa purimsdagar på deras bestämda tider så, som juden Mordokai och drottning Ester stadgade för dem, och så, som de stadgade för sig själva och sina efterkommande, nämligen med föreskrivna fastor och övliga klagorop.

32 Alltså blevo genom Esters befallning dessa föreskrifter om purim stadgade såsom lag; och den tecknades upp i en bok.

1 十二月， 就是亚达月， 十三日， 王的命令和谕旨快要执行的时候， 就是犹大人的仇敌盼望辖制犹大人的日子， 反成了犹大人辖制恨他们的人的日子。

2 犹大人在亚哈随鲁王各省的城里聚集起来， 要下手攻击那些想谋害他们的人； 没有人能抵挡他们， 因为各族的人都惧怕他们。

3 各省的官长、总督、省长和办理王事务的人， 因为惧怕末底改， 就都支持犹大人。

4 末底改在朝中的确非常尊大， 他的声誉传遍各省； 末底改这人的权力越来越大。

5 这样， 犹大人击杀他们所有的仇敌， 他们用刀尽量击杀， 随意对待他们的仇人。

6 在书珊城里， 犹大人就杀灭了五百人。

7 他们又杀了巴珊大他、达分、亚斯帕他、

8 破拉他、亚大利雅、亚利大他、

9 帕玛斯他、亚利赛、亚利代和瓦耶撒他，

10 这十个人就是哈米大他的孙子、哈曼的儿子， 犹大人的敌人； 至于财物， 犹大人却没有下手掠夺。

11 当日在书珊城被杀的人的数目， 呈到王面前。

12 王问王后以斯帖： "犹大人在书珊城杀灭了五百人， 又杀了哈曼的十个儿子； 在王其他省内， 他们怎样行呢！ 现在你要什么， 我必赐给你， 你还求什么， 也必给你成全。"

13 以斯帖回答： "王若是同意， 求你恩准书珊的犹大人， 明日也照着今日的谕旨行事， 把哈曼的十个儿子挂在木架上。"

14 王就下令这样行； 谕旨传遍书珊， 人就把哈曼的十个儿子挂在木架上。

15 亚达月十四日， 在书珊的犹大人又聚集起来， 在书珊杀了三百人， 却没有下手掠夺他们的财物。

16 在王各省其余的犹大人， 也都聚集起来， 保护自己的性命， 向他们的仇敌报复， 杀了恨他们的人共七万五千； 至于财物， 他们却没有下手掠夺。

17 这是在亚达月十三日的事， 十四日他们得享安宁， 以这日为设宴欢乐的日子。

18 但在书珊的犹大人在十三、十四日聚集起来杀敌， 他们就在十五日休息， 以这日为设宴欢乐的日子。

19 因此乡村的犹大人， 就是住在没有城墙的村镇的， 都以亚达月十四日为欢乐饮宴的吉日， 互送礼物。

20 末底改把这些事记录下来， 并且送文书给亚哈随鲁各省远近所有的犹大人，

21 嘱咐他们每年都要守亚达月十四、十五两日。

22 以这月的两日， 为犹大人脱离仇敌， 得享安宁的日子， 是转忧为喜， 转哀为乐的吉日， 叫他们在这两日饮宴欢乐， 大家互赠礼物， 也赒济穷人。

23 于是， 犹大人承诺要守他们起初所守的， 也承诺要遵守末底改写给他们的。

24 原本犹大人的敌人， 亚甲族哈米大他的儿子哈曼曾经设谋陷害犹大人， 要消灭他们； 他弄卜"普珥"， 就是抽签， 为要打击和消灭犹大人。

25 但这事呈到王面前以后， 王使用文书降旨吩咐， 使哈曼计谋的恶事， 就是他设谋陷害犹大人的事归到他自己的头上， 又使人把他和他的众子挂在木架上。

26 因此， 犹大人照着"普珥"的名字， 称这两日为普珥节； 所以他们因这信上的话， 又因他们所看见和所遭遇的事，

27 犹大人就立了定例， 承诺他们自己和他们的后裔， 以及所有与他们联合的人， 每年都要按着所写的和指定的两日守这节日， 永不可废止。

28 使人在各省各城， 家家户户， 世世代代， 都记念、遵守这两日， 使这普珥节的日子在犹大人中， 永不废止。

29 亚比孩的女儿王后以斯帖和犹大人末底改以全权写了这第二封信， 嘱咐犹大人守这普珥节。

30 他用和平和诚实的话， 把文书送给亚哈随鲁国中一百二十七省所有的犹大人，

31 劝他们按着规定的时期， 照着犹大人末底改和王后以斯帖所嘱咐的， 也照着他们在禁食和哀求的时候为自己与后裔所承诺的， 守这普珥节。

32 以斯帖的命令确定了普珥节； 这命令也记录在史记上。