1 Och dessa äro namnen på Israels söner, som kommo till Egypten; med Jakob kommo de, var och en med sitt hus:
2 Ruben, Simeon, Levi och Juda,
3 Isaskar, Sebulon och Benjamin,
4 Dan och Naftali, Gad och Aser.
5 Tillsammans utgjorde de som hade utgått från Jakobs länd sjuttio personer; men Josef var redan förut i Egypten.
6 Och Josef dog och alla hans bröder och hela det släktet.
7 Men Israels barn voro fruktsamma och växte till och förökade sig och blevo övermåttan talrika, så att landet blev uppfyllt av dem.
8 Då uppstod en ny konung över Egypten, en som icke visste av Josef.
9 Och denne sade till sitt folk: »Se, Israels barns folk är oss för stort och mäktigt.
10 Välan, låt oss då gå klokt till väga med dem; eljest kunde de ännu mer föröka sig; och om ett krig komme på, kunde de förena sig med våra fiender och begynna krig mot oss och sedan draga bort ur landet.»
11 Alltså satte man arbetsfogdar över dem och förtryckte dem med trälarbeten. Och de måste bygga åt Farao förrådsstäder, Pitom och Raamses.
12 Men ju mer man förtryckte dem, dess mer förökade de sig, och dess mer utbredde de sig, så att man begynte gruva sig för Israels barn.
13 Därför pålade egyptierna Israels barn ytterligare tvångsarbeten
14 och förbittrade deras liv med hårt arbete på murbruk och tegel och med alla slags arbeten på marken korteligen, med tvångsarbeten av alla slag, som de läto dem utföra
15 Och konungen i Egypten talade till de hebreiska kvinnor -- den ena hette Sifra, den andra Pua -- som hjälpte barnaföderskorna,
16 han sade: »När I förlösen de hebreiska kvinnorna, så sen efter, då de föda: om det är ett gossebarn, så döden det; är det ett flickebarn, så må det leva.»
17 Men hjälpkvinnorna fruktade Gud och gjorde icke såsom konungen i Egypten hade sagt till dem, utan läto barnen leva.
18 Då kallade konungen i Egypten hjälpkvinnorna till sig och sade till dem: »Varför gören I så och låten barnen leva?»
19 Hjälpkvinnorna svarade Farao: »De hebreiska kvinnorna äro icke såsom de egyptiska. De äro kraftigare; förrän hjälpkvinnan kommer till dem, hava de fött.»
20 Och Gud lät det gå väl för hjälpkvinnorna; och folket förökade sig och blev mycket talrikt.
21 Eftersom hjälpkvinnorna fruktade Gud, lät han deras hus förkovras.
22 Då bjöd Farao allt sitt folk och sade: »Alla nyfödda gossebarn- skolen I kasta i Nilfloden, men all flickebarn mån I låta leva.»
1 以色列的众子， 各人带着家眷和雅各一同来到埃及。他们的名字是：
2 流本、西缅、利未、犹大、
3 以萨迦、西布伦、便雅悯、
4 但、拿弗他利、迦得、亚设。
5 他们全是雅各所生的， 共有七十人； 那时约瑟已经在埃及了。
6 后来， 约瑟和他所有的兄弟， 以及那一代的人都死了。
7 以色列人生养繁殖众多， 人数增加， 极其强盛， 遍满了那地。
8 那时， 有一位不认识约瑟的新王兴起来， 统治埃及。
9 他对自己的人民说： "看哪， 以色列民比我们众多强盛。
10 来吧， 我们要用巧计对付他们， 恐怕他们增多起来， 一旦发生战争， 他们就与我们的仇敌联合， 攻击我们， 并且离开这地。"
11 于是， 他们指派督工管辖他们， 加重他们的重担苦害他们， 他们为法老建造两座贮货城， 就是比东和兰塞。
12 但是， 埃及人越苦害他们， 他们就越发增多， 越发繁殖。埃及人就惧怕以色列人。
13 于是， 埃及人严严地使以色列人作苦工。
14 埃及人使他们因作苦工而觉得命苦， 他们要和泥、做砖、作田间各样的工； 这一切苦工， 埃及人都严严地驱使以色列人去作。
15 埃及王吩咐两个希伯来接生妇， 一个名叫施弗拉， 一个名叫普阿，
16 说： "你们给希伯来妇人接生的时候， 要看着她们临盆； 若是男孩， 你们要杀死他； 若是女孩， 她就可以活着。"
17 但是， 接生妇却敬畏 神， 不照着埃及王吩咐她们的去作， 竟让男孩活着。
18 于是， 埃及王把接生妇叫了来， 对她们说： "你们为什么作这事， 让男孩活着呢？"
19 接生妇回答法老： "希伯来妇人与埃及妇人不同； 她们很有活力， 接生妇还没有来到， 她们已经生产了。"
20 神恩待接生妇； 以色列民增多起来， 而且非常强盛。
21 接生妇因为敬畏 神， 神就为她们建立家室。
22 法老吩咐他的众民说： "凡是希伯来人所生的男孩， 你们都要把他投在河里； 凡是女孩， 就让她活着。"