1 Därefter sade HERREN till Mose: »Gå till Farao och säg till honom: Så säger HERREN: Släpp mitt folk, så att de kunna hålla gudstjänst åt mig.
2 Men om du icke vill släppa dem, se, då skall jag hemsöka hela ditt land med paddor.
3 Nilfloden skall frambringa ett vimmel av paddor, och de skola stiga upp och komma in i ditt hus och i din sovkammare och upp i din säng, och in i dina tjänares hus och bland ditt folk, och i dina bakugnar och baktråg.
4 Ja, på dig själv och ditt folk och alla dina tjänare skola paddorna stiga upp.»
5 Och HERREN sade till Mose: »Säg till Aron: Räck ut din hand med din stav över strömmarna, kanalerna och sjöarna, och låt så paddor stiga upp över Egyptens land.»
6 Då räckte Aron ut sin hand över Egyptens vatten, och paddor stego upp och övertäckte Egyptens land.
7 Men spåmännen gjorde detsamma genom sina hemliga konster och läto paddor stiga upp över Egyptens land.
8 Då kallade Farao Mose och Aron till sig och sade: »Bedjen till HERREN, att han tager bort paddorna från mig och mitt folk, så skall jag släppa folket, så att de kunna offra åt HERREN.»
9 Mose sade till Farao: »Dig vare tillstatt att förelägga mig en tid inom vilken jag, genom att bedja för dig och dina tjänare och ditt folk, skall skaffa bort paddorna från dig och dina hus, så att de finnas kvar allenast i Nilfloden.
10 Han svarade: »Till i morgon.» Då sade han: »Må det ske såsom du har sagt, så att du får förnimma att ingen är såsom HERREN, vår Gud.
11 Paddorna skola vika bort ifrån dig och dina hus och ifrån dina tjänare och ditt folk och skola finnas kvar allenast i Nilfloden.»
12 Så gingo Mose och Aron ut ifrån Farao. Och Mose ropade till HERREN om hjälp mot paddorna som han hade låtit komma över Farao.
13 Och HERREN gjorde såsom Mose hade begärt: paddorna dogo och försvunno ifrån husen, gårdarna och fälten.
14 Och man kastade dem tillsammans i högar, här en och där en; och landet uppfylldes av stank.
15 Men när Farao såg att han hade fått lättnad, tillslöt han sitt hjärta och hörde icke på dem, såsom HERREN hade sagt.
16 Därefter sade HERREN till Mose: »Säg till Aron: Räck ut din stav och slå i stoftet på jorden, så skall därav bliva mygg i hela Egyptens land.»
17 Och de gjorde så: Aron räckte ut sin hand med sin stav och slog i stoftet på jorden; då kom mygg på människor och boskap. Av allt stoft på marken blev mygg i hela Egyptens land.
18 Och spåmännen ville göra detsamma genom sina hemliga konster och försökte skaffa fram mygg, men de kunde icke. Och myggen kom på människor och boskap.
19 Då sade spåmännen till Farao: »Detta är Guds finger.» Men Faraos hjärta förblev förstockat, och han hörde icke på dem, såsom HERREN hade sagt.
20 Därefter sade HERREN till Mose: »Träd i morgon bittida fram inför Farao -- han går nämligen då ut till vattnet -- och säg till honom: så säger HERREN: Släpp mitt folk, så att de kunna hålla guds tjänst åt mig.
21 Ty om du icke släpper mitt folk, de, då skall jag sända svärmar av flugor över dig och dina tjänare och ditt folk och dina hus, så att egyptiernas hus skola bliva uppfyllda av flugsvärmar, ja, själva marken på vilken de stå.
22 Men på den dagen skall jag göra ett undantag för landet Gosen, där mitt folk bor, så att inga flugsvärmar skola finnas där, på det att du må förnimma att jag är HERREN här i landet.
23 Så skall jag förlossa mitt folk och göra en åtskillnad mellan mitt folk och ditt. I morgon skall detta tecken ske.»
24 Och HERREN gjorde så: stora flugsvärmar kommo in i Faraos och i hans tjänares hus; och överallt i Egypten blev landet fördärvat av flugsvärmarna.
25 Då kallade Farao Mose och Aron till sig och sade: »Gån åstad och offren åt eder Gud här i landet.»
26 Men Mose svarade: »Det går icke an att vi göra så; ty vi offra åt HERREN, vår Gud, sådant som för egyptierna är en styggelse. Om vi nu inför egyptiernas ögon offra sådant som för dem är en styggelse, skola de säkert stena oss.
27 Så låt oss nu gå tre dagsresor in i öknen och offra åt HERREN, vår Gud, såsom han befaller oss.»
28 Då sade Farao: »Jag vill släppa eder, så att I kunnen offra åt HERREN, eder Gud, i öknen; allenast mån I icke gå alltför långt bort. Bedjen för mig.
29 Mose svarade: »Ja, när jag kommer ut från dig, skall jag bedja till HERREN, så att flugsvärmarna i morgon vika bort ifrån Farao, ifrån hans tjänare och hans folk. Allenast må Farao icke mer handla svikligt och vägra att släppa folket, så att de kunna offra åt HERREN.
30 Och Mose gick ut ifrån Farao och bad till HERREN.
31 Och HERREN gjorde såsom Mose sade begärt: han skaffade bort flugsvärmarna ifrån Farao, ifrån hans tjänare och hans folk, så att icke en enda fluga blev kvar.
32 Men Farao tillslöt sitt hjärta också denna gång och släppte icke folket.
1 耶和华对摩西说： "你到法老那里去， 对他说： ‘耶和华这样说： "让我的人民离开这里， 使他们可以事奉我。
2 如果你拒绝让他们离开这里， 看哪， 我必用青蛙击打你的全境。
3 河里必滋生青蛙； 青蛙必上来， 进到你的宫殿和卧房里去， 跳上你的床， 进你臣仆的房屋， 跳上你人民的身上， 进你的炉子和抟面盆。
4 青蛙也必跳上你、你的人民和臣仆的身上。"’"（本章第1-4节在《马索拉抄本》为7:26-29）
5 耶和华对摩西说： "你要对亚伦说把手中的杖伸在江、河、池之上， 使青蛙上到埃及地来。"（本节在《马索拉抄本》为8:1）
6 亚伦把手一伸在埃及的众水之上， 青蛙就上来了， 并且遮盖了埃及地。
7 众术士也用他们的巫术照样行了， 使青蛙上了埃及地来。
8 法老把摩西和亚伦召了来， 说： "请你们恳求耶和华， 好叫他使青蛙离开我和我的人民， 我就必让这人民离开这里， 使他们可以向耶和华献祭。"
9 摩西回答法老： "请指示， 我要在什么时候为你和你的臣仆， 以及你的人民， 恳求耶和华除灭青蛙， 使青蛙离开你和你的宫殿， 只留在河里呢？"
10 法老说： "明天。"摩西回答： "就照着你的话行吧， 好叫你知道没有神像耶和华我们的 神。
11 青蛙必离开你和你的宫殿、你的臣仆和你的人民， 只留在河里。"
12 于是， 摩西和亚伦离开法老走了出来； 摩西为了耶和华加在法老身上青蛙的灾害向耶和华呼求。
13 耶和华就照着摩西的话行了； 在房屋里、院子里和田野中的青蛙都死了。
14 有人把青蛙一堆一堆积聚起来， 那地就发臭了。
15 法老一见灾祸平息了， 就心里刚硬， 不肯听他们的话， 就像耶和华所说的。
16 耶和华对摩西说： "你要对亚伦说： ‘伸出你的手杖， 击打地上的尘土， 使尘土在埃及全地都变成虱子。’"
17 他们就这样行了； 亚伦伸出手中的杖， 击打地上的尘土， 就在人身上和牲畜身上有了虱子； 埃及全地所有地上的尘土都变成了虱子。
18 众术士也用他们的巫术照样行， 要生出虱子来， 却不能办到； 所以在人身上和牲畜身上都有虱子。
19 众术士就对法老说： "这是 神的手指头。"法老却心里刚硬， 不肯听摩西和亚伦， 就像耶和华所说的。
20 耶和华对摩西说： "你要清早起来， 站在法老面前； 看哪， 法老到水边来的时候， 你要对他说： ‘耶和华这样说： 你要让我的人民离开这里， 使他们可以事奉我。
21 如果你不让我的人民离开这里， 看哪， 我必叫苍蝇落在你和你臣仆， 以及人民的身上， 进到你的宫殿； 埃及人的房屋都必充满苍蝇， 他们所在的地方也是这样。
22 那日， 我必把我人民居住的地方歌珊分别出来， 使那里没有苍蝇， 为要使你知道在全地上只有我是耶和华。
23 我必把我的人民和你的人民分别出来， 明天必有这神迹。’"
24 耶和华就这样行了； 无数的苍蝇进了法老的宫殿和他臣仆的房屋， 并且遍布埃及全地； 那地就因为苍蝇的缘故毁坏了。
25 法老把摩西和亚伦召了来， 对他们说： "你们去， 在这地献祭给你们的 神吧。"
26 摩西回答： "决不可以这样行， 因为我们要把埃及人看为可憎的祭物献给耶和华我们的 神； 如果我们把埃及人看为可憎的祭物在他们眼前献上， 难道他们不拿石头打死我们吗？
27 我们要走三天的路程进到旷野， 好照着耶和华吩咐我们的， 向耶和华我们的 神献祭。"
28 法老回答： "我必让你们离开这里， 你们可以在旷野献祭给耶和华你们的 神， 只是你们不可走得太远； 请你们为我祈祷。"
29 摩西说： "看哪， 我要离开你出去， 祈求耶和华， 使苍蝇明天可以离开法老和法老的臣仆， 以及法老的人民， 只是不可再行欺骗， 不让以色列人离开这里去献祭给耶和华。"
30 于是， 摩西从法老那里出来， 去祈求耶和华。
31 耶和华就照着摩西的话行了， 使苍蝇离开了法老和他的臣仆， 以及他的人民， 连一只也没有留下。
32 可是， 这一次法老还是心里刚硬， 不肯让以色列人离开。