1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade;

2 »Du människobarn, du bor mitt i det gensträviga släktet, bland människor som hava ögon att se med, men dock icke se, och öron att höra med, men dock icke höra, eftersom de äro ett så gensträvigt släkte.

3 Så red nu till åt dig, du människobarn, vad man behöver, när man skall gå i landsflykt. Och vandra i deras åsyn åstad på ljusa dagen, ja, vandra i deras åsyn åstad från det ställe där du nu bor bort till en annan ort -- om de till äventyrs ville akta därpå, då de nu äro ett så gensträvigt släkte.

4 För ut ditt bohag, på ljusa dagen och i deras åsyn, såsom skulle du gå i landsflykt, och vandra så i deras åsyn själv åstad på aftonen, såsom landsflyktiga pläga.

5 Gör dig i deras åsyn en öppning i väggen, och för bohaget ut genom den.

6 Lyft det sedan i deras åsyn upp på axeln och för bort det, när det har blivit alldeles mörkt; och betäck ditt ansikte, så att du icke ser landet. Ty jag gör dig till ett tecken för Israels hus.»

7 Och jag gjorde såsom han bjöd mig; på ljusa dagen förde jag ut mitt bohag, såsom skulle jag gå i landsflykt. Sedan, om aftonen, gjorde jag mig med handen en öppning i väggen, och när det hade blivit alldeles mörkt, förde jag det ut genom den och bar det så på axeln, i deras åsyn.

8 Och HERRENS ord kom till mig den följande morgonen; han sade:

9 Du människobarn, säkert har Israels hus, det gensträviga släktet, frågat dig: »Vad är det du gör?»

10 Så svara dem nu: Så säger Herren, HERREN: Denna utsaga gäller fursten i Jerusalem och alla dem av Israels hus, som äro därinne.

11 Säg: Jag är ett tecken för eder; såsom jag har gjort, så skall det gå dem: de skola vandra bort i landsflykt och fångenskap.

12 Och fursten som de hava ibland sig skall lyfta upp sin börda på axeln, när det har blivit alldeles mörkt, och skall så draga ut. Man skall göra en öppning i väggen, så att han genom den kan bära ut sin börda; och han skall betäcka sitt ansikte, så att han icke ser landet med sitt öga.

13 Och jag skall breda ut mitt nät över honom, och han skall bliva fångad i min snara; och jag skall föra honom till Babel i kaldéernas land, som han dock icke skall se; och där skall han dö.

14 Och alla som äro omkring honom, till hans hjälp, och alla hans härskaror skall jag förströ åt alla väderstreck, och mitt svärd skall jag draga ut efter dem.

15 Och de skola förnimma att jag är HERREN, när jag förskingrar dem bland folken och förströr dem i länderna.

16 Men några få av dem skall jag låta bliva kvar efter svärd, hungersnöd och pest, för att de bland de folk till vilka de komma skola kunna förtälja om alla sina styggelser; och de skola förnimma att jag är HERREN.

17 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

18 Du människobarn, ät nu ditt bröd med bävan, och drick ditt vatten darrande och med oro.

19 Och säg till folket i landet: Så säger Herren, HERREN om Jerusalems invånare i Israels land: De skola äta sitt bröd med oro och dricka sitt vatten med förfäran; så skall landet bliva ödelagt och plundrat på allt vad däri är, för den orätts skull som alla dess inbyggare hava övat.

20 Och de städer som nu äro bebodda skola komma att ligga öde, och landet skall bliva en ödemark; och I skolen förnimma att jag är HERREN.

21 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

22 Du människobarn, vad är det för ett ordspråk I haven i Israels land, när I sägen: »Tiden går, och av alla profetsynerna bliver intet»?

23 Säg nu till dem: Så säger Herren, HERREN: Jag skall göra slut på det ordspråket, så att man icke mer skall bruka det i Israel. Tala i stället så till dem: »Tiden kommer snart, med alla profetsynernas fullbordan.»

24 Ty inga falska profetsyner och inga lögnaktiga spådomar skola mer finnas i Israels hus;

25 nej, jag, HERREN, skall tala det ord som jag vill tala, och det skall fullbordas, utan att länge fördröjas. Ja, du gensträviga släkte, i edra dagar skall jag tala ett ord och skall ock fullborda det, säger Herren, HERREN.

26 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

27 Du människobarn, se, Israels hus säger: »Den syn som han skådar gäller dagar som icke komma så snart; han profeterar om tider som ännu äro långt borta.»

28 Säg därför till dem: Så säger Herren, HERREN: Intet av vad jag har talat skall längre fördröjas; vad jag talar, det skall ske, säger Herren, HERREN.

1 耶和华的话又临到我说：

2 "人子啊！ 你是住在叛逆的民族之中； 他们有眼睛可以看， 却看不见； 他们有耳朵可以听， 却听不见， 因为他们是叛逆的民族。

3 因此， 人子啊！ 你要为自己预备被掳时所需的东西， 在日间当着他们眼前离去， 从你所住的地方移居别处； 他们虽然是叛逆的民族， 或者他们可以看得明白。

4 你要在日间当着他们眼前， 把你的东西（好像被掳时所需的物件）搬出来， 到了晚上， 你要当着他们眼前出去， 像被掳的人出去一样。

5 你要当着他们眼前把墙挖穿， 把你的东西从那里带出去。

6 到了天黑， 你要当着他们眼前把这些东西扛在肩头上带出去； 你要蒙住你的脸， 使你看不见这地， 因为我已经立你作以色列家的一个兆头。"

7 于是我照着所吩咐的去行， 在日间我把我的东西（好像被掳时所需的物件）搬出来； 到了晚上， 我用手把墙挖穿； 天黑的时候， 我就当着他们眼前把这些东西扛在肩头上带出去。

8 到了早晨， 耶和华的话临到我说：

9 "人子啊！ 以色列家， 就是叛逆的民族， 不是问你： ‘你在作什么呢？’

10 你要对他们说： ‘主耶和华这样说： 这默示（"默示"原文作"担子"）是关乎耶路撒冷的君王， 和以色列全家。’

11 你要说： ‘我作你们的一个兆头， 我怎样行， 他们的遭遇也必怎样； 他们必被掳去。’

12 他们中间的君王必在天黑的时候， 把东西扛在肩头上， 从他们挖穿的墙带出去； 他必蒙住自己的脸， 不能看见这地。

13 我要把我的网撒在他身上， 他必被我的网罗网住； 我要把他带到巴比伦， 就是迦勒底人之地； 他不会看见那地， 却要死在那里。

14 我要把他周围所有的人， 就是所有帮助他的和他所有的军队， 分散到四方去， 也要拔出刀来追赶他们。

15 我使他们四散到列邦中， 分散在各地的时候， 他们就知道我是耶和华。

16 然而我却要留下他们少数的人， 免受刀剑、饥荒和瘟疫之害， 好使他们在所到的列国中， 述说他们一切可憎恶的事， 他们就知道我是耶和华。"

17 耶和华的话又临到我说：

18 "人子啊！ 你要战战兢兢地吃你的饭， 满心忧虑地喝你的水。

19 你要对这地的人民说： ‘论到耶路撒冷的居民和以色列地， 主耶和华这样说： 他们要满心忧虑地吃他们的饭， 十分惊惶地喝他们的水； 因为所有居民的强暴， 这地必全然荒凉。

20 有人居住的城市必成为荒场， 这地必然荒凉， 你们就知道我是耶和华。’"

21 耶和华的话临到我说：

22 "人子啊！ 你们在以色列地怎么有这一句俗语说： ‘日子一天一天过去， 所有异象都落空了’呢？

23 因此， 你要对他们说： 主耶和华这样说： ‘我必使这一句俗语不再流行， 在以色列中， 人必不再引用这句俗语。’你却要对他们说： ‘日子临近了， 所有异象都必应验。’

24 从此， 在以色列家中必不再有虚假的异象和奉承的占卜。

25 我耶和华所说的， 是我要说的话， 我所说的必定成就， 不再耽延。叛逆的民族啊！ 我所说的话必在你们还活着的日子成就。这是主耶和华的宣告。"

26 耶和华的话又临到我说：

27 "人子啊！ 以色列家说： ‘这人所见的异象是关乎许多年日以后的事， 他所说的预言是指着遥远的将来。’

28 因此， 你要对他们说： ‘主耶和华这样说： 我所有的话， 必没有一句再耽延； 我所说的， 都必成就。这是主耶和华的宣告。’"